Mitt halva fullblod

Som numera ägare till en häst med stora fullblodsinslag (Kreons mamma var ju fullblod) hade jag nyligen en intressant diskussion med en bloggläsare om det här med fullblods fördelar vs nackdelar.

Själv har jag egentligen liten erfarenhet av fullblod och det beror delvis på att jag aldrig har velat befatta mig med dom.

Min uppfattning om fullblod grundar sig mycket i de exemplar jag sett på ridskolan genom året- vi är ju grannar med Jägersros trav och galopp och en del hästar som inte räckte till för löp hamnade på olika sätt hos hobbyryttare som ridhästar.

Och de hästar JAG såg föll mig inte i smaken då det ofta handlade om mer eller mindre nervösa/ hetsiga djur med trippig trav.

De flesta behövde mycket mat men ville inte äta den, någon hade hovar som nästan smulades sönder i handen på en, en staketvandrade ett djupt dike i sin hage – ja, det mesta jag såg var sådant som inte tilltalade mig i alla fall.

Däremot minns jag att jag för länge sedan hade en pojkvän som var helt såld på fullblod som ridhästar så givetvis förstod jag redan då att det finns fördelar även med denna ras även om jag inte själv såg dom.

När jag nu diskuterade fullblod som ras med en bloggläsare tog hon upp vad HON upplevde som positivt med fullblod och jag var tvungen att instämma när hon tyckte att fullblod var både lättlärda, lätta att muskla och få upp i kondition- en exakt beskrivning av Kreon .

Även en annan bekant som sysslat mycket med fullblod menar att Kreon har otroligt mycket av rasen i sig/ i sitt beteende- nästan allt jag berättat om hur han kan bete sig ute tycker hon överensstämmer otroligt väl med de löphästar hon ridit och tränat.

Muppens idéer till trots inser jag ändå att han fått mycket av fullblodens positiva egenskaper medan han sluppit både dåliga hovar och svårigheter att hålla hullet (fast han är lite kinkig med maten och långt ifrån tjock trots att han äter mest mat av alla hästar på anläggningen).

Den många gånger goda skritten och galoppen har han också fått med råge medan hans trav ändå är något bättre än det värsta symaskins-trippet så jag är i grunden mycket nöjd med mitt halva fullblod :)!

6 kommentarer Skriv kommentar

  1. rackemarie

    Vår lille svarte är kvartsfullblod (minst, kommer inte ihåg om det ev. finns fullblod på mammasidan, dock arab, vet jag). Farfar var Mago xx (tror han tävlade GP-dressyr). Han har detta arv tydligt, tycker jag. Ibland mycket nerver, men också oerhört lättlärd och lyhörd. Relativt bra gångarter överlag, men traven får jobbas med för att få kadens. Tyvärr märks fullblodsgenerna lite i hovarna. De är grunda (men inte utflutna) och har tunna hovväggar. Johann gillar de här lite kvickare, mer allerta hästarna. Mig passar de inte alls. Stabil halvblodstam för mig alltså utan för mycket fullblodsinslag.

    Svara
  2. CeciliaL

    Amen, det förklarar ju ALLT!! *hand å panna* Du har ju ett FULLBLOD!!! I rest my case. De är ju allmänt galna, det vet väl alla!

    Svara
  3. Anna

    Jag har haft ett fullblod och det var en helt fantastisk häst!! Bra i huvudet, riktigt bra skritt och galopp, inte det största registret i traven men ändå helt ok. Många klagar på att fullbloden är så sköra men han blev gammal och vi behandlade aldrig en led på honom. Han gick först på banan och sen tävlade jag dressyr och hoppade en del.

    Svara
    • Birgitta

      I vilket avseende menar du?

      Han är ju underbar att rida hemma, lättlärd och med utmärkt skritt och galopp, välmusklad och i en fantastisk kondition eller du kanske mer tänkte på hans negativa, lättspända sida när man rider på bortaplan?

      Svara

Skriv en kommentar till Anonym

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>