Månadsarkiv: juni 2013

Skrivet

Rid mindre så rider du bättre

I förra veckan tipsade jag om att man kunde PROVA att rida längre pass om man ofta upplever att man inte riktigt ”får till det” när man tex tränar dressyr och idag tänkte jag ge precis rakt motsatt råd- att man också kan prova att rida KORTARE pass.

Allt beror så klart på hur man redan gör och vad som fungerar och inte fungerar- rider man redan pass som allt som oftast känns väldigt bra finns det (väl?) ingen anledning att ändra på ett vinnande koncept så att säga.

Som jag skrev i förra veckan upplever jag ibland att vissa ryttare rider för korta pass och/ eller för sällan och därför inte riktigt hinner ”få in känslan”- långt ovanligare är att man rider för länge men jag har sett sådana exempel och själv också varit ute i denna farozon ibland.

Jag skriver farozon för jag anser absolut att man bör vara försiktig med hur länge man rider så att man inte tröttar ut hästen varken fysiskt eller psykiskt.

Jag tycker att man bör vara noga med att tex inte sitta och rida på för små volter för länge, öva travökningar för länge, kräva mer samling än vad hästen orkar för långa stunder osv.

Hoppar man är det precis samma sak- börjar hästen vägra och/ eller riva i slutet av ett pass ska man ta sig en funderare om man inte har tränar för länge och helt enkelt tröttat ut hästen.

Har man en häst som kärvar med flera olika dressyrmoment bör man kanske redan innan man börjar passet bestämma sig för att försöka ”få till” bara en sak per pass och inte flera- risken är annars att man håller på för länge, att hästen blir trött (och även man själv för den delen) och så blir det bara pannkaka i slutet i stället för att man avslutar på topp.

Har hästen väl börjat visa trötthetstecken är MIN erfarenhet att man sällan lyckas vända passet till att gå ännu bättre utan snarare blir det precis som jag skrev ovan- det går bara sämre och sämre ju längre tid man framhärdar.

Så; vet du med dig att du ofta rider tills både du och hästen är jättetrötta- försök att avsluta innan detta inträffar och se om du inte får en bättre känsla trots allt.

Skrivet

Tisdag-nedräkning

Jag vill börja med att tacka för alla uppmuntrande kommentarer- de hjälper faktiskt en neggo-Pelle som mig att inte gå under totalt.

Annars har jag ägnat mycket tid åt att läsa allt som finns på nätet om knäledsinflammationer, titthålsoperationer, röntgen och ultraljud, inlägg från folk med hästar som haft alla knäledsproblem man kan tänka sig osv.

Har också hunnit med att plåga min veterinär med ett långt mail som han redan har besvarat och givetvis funderat massor.

Dagens stallbesök bekräftade att gårdagen inte var en ond dröm, Kreon är lika halt idag och vill fortfarande inte galoppera.

Jag longerade bara kanske 2 minuter- det räckte för att se eländet och jag vill absolut inte skritta uppsuttet innan veterinärbesöket.

Till det sistnämnda är det för övrigt ca 45 timmar kvar- tro mig….jag räknar dom!

Skrivet

Dagens (hästtidnings)fråga

Jag har sedan några år tillbaka prenumererat på Hippson, tyckte från början att tidningen var jättebra men har väl med tiden ansett att jag både kunde ha och mista den så att säga. Ibland har delar av tidningen varit intressanta, ibland har nästan inget varit av något större intresse och ibland har det varit en hel del läsvärt- väldigt blandat med andra ord.

Men när jag idag tittade till på den senaste räkningen och insåg att tidningen faktiskt kostar nästan 70 kronor (!!!)  per nummer så fick jag nog.

Nu får det räcka med Ridsport (för halva priset mot Hippson).

Vilka tidningar prenumererar ni på?

Skrivet

Fråga från en läsare om hästtransporter

En läsare går i hästtransportköpartankar (lång ord) och vill ha den samlade läsekretsens tips på bra transporter.

Varför är den transport du vill rekommendera så bra?

Finns det någon transport man absolut ska undvika och varför i så fall?

Tillval som tex sadelkammare och klädkammare- är det bra eller dåligt? Onödigt?

Fronturlastning eller ”traditionell urslastning”- för och nackdelar?

Köpa nytt eller begagnat?

Berätta om allt av intresse!

Om jag ska berätta lite om min transport så är det en Boj (boogie) som jag köpte ny för ca 4 år sedan.

Det var första gången jag köpte ett nytt släp och berodde mest på att jag fick väldigt bra betalt för mitt gamla vid inbyte- annars tycker jag att det finns många fina transporter att köpa begagnade och ser ingen nackdel med detta i sak.

Jag har både kläd och sadelkammare- sadelkammaren använder jag alltid, klädkammaren aldrig.

Jag tycker att det är väldigt skönt att slippa ha sadel, träns och annat ”hästigt” i bilen även om jag har en combi och maken som är hysteriskt noga med sin bil skulle aldrig låna ut den om det fanns risk för att lägga svettiga schabrak och annat i bagageluckan.

Klädkammaren ingick i köpet så att säga och äter väl inte bröd men används inte av mig till annat än att ha lite extrakläder i.

Själv är jag mycket nöjd med min Boj, har haft flera stycken innan denna.

Jag har fått väldigt bra bemötande då jag ringt fabriken i Klippan och behövt reservdelar.

Numera har Boj gått i konkurs men startats upp på nytt om jag förstått saken rätt men hur det fungerar att köpa släp av de nya ägarna kan jag inte uttala mig om.

Rent generellt skulle jag vilja säga att man kan få en mycket fin, begagnad transport för runt 50.000:–.

archie4

Min transport när den var helt ny. I ärlighetens namn ser den nästan exakt likadan ut fortfarande då jag har varit väldigt rädd om den.

Archies namn finns fortfarande kvar- mest för att det inte går att få bort så lätt fast till Kreon säger jag att det är för att man måste FÖRTJÄNA att få sitt namn på transporten (typ ge sin ägare några rosetter….när ÄGAREN rider…).

Archie fick sin transport när han överlevde fången….

Skrivet

Måndag- halt häst igen!

Ska allt möjligt elände fortsätta att förfölja mig i år?!?!?

Tydligen!

Jag känner nästan att jag ”borde” sätta mig ner och storgråta men ärligt talat orkar jag inte ens att gråta- jag känner bara en stor uppgivenhet.

Dagens pass på gräsbanan började hur bra som helst-utan några konstigheter alls.

När jag hade ridit i kanske 30 minuter började Kreon plötsligt att galoppera jättekonstigt i höger galopp, han liksom stampade av väldigt hårt i marken med frambenen, kom i korsgalopp flera gånger (vilket aldrig någonsin inträffar annars) och det kändes liksom helt hårt och styvt bakom sadeln.

Det tragiska var att han bortsett från detta konstiga stampande var spikrak i kroppen, gick i en perfekt form, var lätt i handen och i en härlig uppförsbacke.

När jag inte fick honom att galoppera normalt under flera varv (vänstergaloppen var däremot som den brukar) hoppade jag av för jag ville se galoppen från marken.

Gick och hämtade en longeringslina och det var då jag verkligen förstod att något var allvarligt fel- det gick över huvud taget inte att få hästen i höger galopp. Antingen fattade han förvänd eller korsgalopp trots väldigt många försök.

I traven såg han klart halt ut (liksom svajig i bakkärran) och jag är tämligen övertygad om att det är det högra bakknät som spökar igen.

Jag har som tur är redan en veterinärtid på torsdag- det var då det var meningen att veterinären skulle bekräfta att Kreon är helt ok igen, även efter igångsättningen som ju pågått i flera veckor.

Nu misstänker i alla fall JAG att Kreons problem är mer än en knäledsinflammation- att han blev ohalt efter bara 14 dagar men nu inte ens klarar av att galoppera gör att jag tror att inflammationen bara var symptomet på något annat.

Det som också är lite intressant är att den konstiga galopp Kreon hade idag har uppträtt vid ett enda tidigare tillfälle och det var under en av de sista eller den sista (minns faktiskt inte) träningen för Christina innan han blev halt.

Då galopperade han också på detta stötiga vis i kanske 1 varv runt ridhuset för att sedan åter röra sig normalt så då tänkte jag att han trampat fel eller något eftersom det gick över mer eller mindre direkt.

Ja, ja…det är inte lönt att spekulera vidare innan veterinären har fått titta på honom- bara att ställa in sig på en förstörd hästsommar där jag får ägna semestern åt annat än att rida i alla fall.

Helvetes djävla skit rent ut sagt!

Skrivet

Veckan som gått

Tiden går fort när man har roligt…och tydligen när man har tråkigt också…snart har halva året gått! Jag kan nästan bli lite ”rädd” över hur fort både dagar, veckor och månader flyger förbi.

Själv fick jag en kortare arbetsvecka då jag tog semester i fredags och åkte med maken till Ullared.

Vi handlade på oss massor och kom ändå på en del som vi glömt och det var lika roligt som vanligt att botanisera och fynda bland varorna.

Jag är verkligen ingen shopping-människa annars och de gånger jag ”går på stan” kan räknas på ett finger typ- jag kan knappt komma ihåg när det hände senast.

Jo, om jag är på semester i en annan stad eller ett annat land kan jag strosa runt i affärer men här hemma gör jag det ALDRIG.

Så mig passar det att ta en heldag då och då och köpa på mig det mesta som man ändå behöver både till sig själv, hemmet och djuren till vardags- förbrukningsvaror helt enkelt men även lite roligare saker som en del kläder, rid och hästutrustning osv.

I torsdags var jag på återbesök med Soya på djursjukhuset i Malmö och det var allt igenom positiva besked där även om vi måste dit på ytterligare ett besök den 1 juli- förhoppningsvis det sista i alla fall vad gäller Soyas lunginflammation.

Epilepsin får vi väl lära oss att leva med och där har jag redan ett recept som bara väntar på att lösas ut och det tänker jag göra när nästa anfall kommer.

Jag skriver när och inte om för vid det här laget är jag övertygad om ATT det kommer att komma fler anfall- tyvärr.

Jag får trösta mig med att Soya under de mer än 4 år vi haft henne i övrigt varit kärnfrisk och den mest problemfria hund man kan önska sig, bortsett från att hon även i övrigt är det bästa hunden maken och jag kunde drömma om att få.

På Kreon-fronten händer det väl inte så mycket.

Jag rider numera som vanligt bortsett från att jag ännu inte har tränat för Christina vilket jag har saknat jättemycket.

Jag tror inte alls på att sitta och rida omkring för mycket i ensamhet- det funkar säkert för vissa men inte för mig.

Dels blir jag lite bekväm och nöjer mig med mindre och dels smyger sig osäkerheten på ”är det här verkligen bra, ska det ser ut så här, ska jag fortsätta på detta vis…”.

Skulle jag någon gång bli ekonomiskt oberoende skulle jag nog dels träna flera gånger i veckan men också anlita en veterinär som körde ut till mig en gång i veckan och böjde hästen åt alla håll och kanter så att jag alltid var helt säker på att jag satt på en 100 % fräsch häst- det hade nog lyckats hålla till och med den ibland osäkra och felsökande Birgitta lugn….kanske…

Annars märks det att det är sommar, vackert väder i alla fall ibland och att folk har annat att göra än att sitta framför sina datorer och läsa Birgittas hästsida.

Läsningarna går ner lite varje sommar, så även i år men jag hoppas att en del av er orkar ”hang in there” och kommentera och ha åsikter.

Förslag på blogginlägg är alltid välkomna liksom frågor av alla de slag.