Dagens (samvets)fråga

Scenario:

I ert stall har ni självpåfyllande vattenkoppar.

För att rengöra din vattenkopp noga stänger du av vattnet för hela stallet och när du är klar glömmer du att sätta på det igen och åker hem.

Bristen på vatten upptäcks inte förrän nästan 24 timmar senare och då vattnet sätts på dricker flera hästar väldigt mycket.

En häst får kolik någon timme senare.

Vad gör du:

* Du inser din skuld i det hela och erbjuder hästägaren att betala självrisken då veterinär kallats ut.

* Du inser din skuld i det hela men erbjuder dig inte att betala.

* Du anser att det är omöjligt att veta om koliken berott på vatten-bristen.

 

Och om du var hästens ägare i stället och någon annan hade gjort ovanstående mot din häst; hur hade du reagerat:

* Jag hade ansett att koliken berodde på vattenbristen och krävt att den skyldiga personen skulle betala.

* Jag hade ansett att koliken berodde på vattenbristen men hade inte vågat bråka och kräva att den skyldiga personen skulle betala såvida den inte erbjöd sig detta självmant.

* Jag hade ansett att man inte kan veta av vad kolik uppkommer.

18 kommentarer Skriv kommentar

  1. Johanna

    Nej fy vad hemskt. Ahhhh tror jag skulle erbjuda mig att betala. Var det min häst tror jag inte jag tagit emot betalning dock. Kan väl inte vara 100% säker på att det är vattnet och dumt att låta dem dricka hejdlöst.

    Jag skulle nog tycka att stallägaren borde upptäckt att det inte fanns vatten på 24 tim.

    Svara
    • CeciliaL

      Vada for header?! Jag ser ingen…

      Om det var min hast sa skulle just KOSTNADEN inte vara nagot jag tankte pa forran langt senare och jag skulle inte komma pa att nagon annan skulle vara ansvarig for den, har mycket svart att forestalla mig att forvanta mig att nan annan skulle betala sjalvrisk eller annan veterinarkostnad.

      Om det var jag som klantat mig med vattnet skulle jag dels tycka det var konstigt att ingen upptackte det pa 24h – det later valdigt lang tid. 12h vore val inte sa konstigt, det kunde det ju bli over natten kanske. Sen skulle jag vara fortvivlad och definitivt tycka det var mitt fel – OM det inte var en hast som fick kolik titt som tatt, men da skulle jag nog anda kanna mig skyldig, forresten. Om agaren ville ha hjalp med betalningen och det ansags helt klart vara mitt fel sa skulle jag betala. Fast jag skulle nog bli forvanad att bli tillfragad. Jag menar, shit happens – nan annan dag ar det nan annan som klantar sig, det far man ta som hastagare. Tycker nog vi brukar betala kostnader for vara egna hastar oavsett vem som gjort fel. Det ar ju inte pengarna det handlar om, utan att man lar av sina misstag och inte gor samma fel igen, eller? Tycker inte denna samvetsfraga har speciellt mycket med pengar for, men jag forstar att den gor det for dig.

      Svara
  2. Titti

    Vilken svår fråga och vilken ångest den ger! Förmodligen hade jag haft så fruktansvärt dåligt samvete att jag hade betalat självrisken!!/ Titti

    Svara
  3. G

    Usch va hemskt och vad lätt hänt egentligen, blev plötsligt väldigt glad över våra vattenhinkar.
    Skulle ha galet dåligt samvete och skulle alldeles säkert betala självrisken och vara jäkligt glad om det inte slutar värre än så. Håller med Titti, fy vilken ångest.

    Svara
  4. Birgitta

    Exemplet är faktiskt direkt taget från mitt eget stall där scenariot har utspelat sig flera gånger under årens lopp- dock har det aldrig gått så många som 24 timmar.

    Men det gör mig lika jätte-arg varje gång det händer för man behöver INTE stänga av vattnet för att kunna rengöra vattenkoppen fullt tillräckligt och själv gör jag det ALDRIG, just av rädsla för att sedan glömma att sätta på det igen.

    Alla kan göra misstag, så även jag, så det är inte att man glömmer I SAK som gör mig så arg utan att det handlar om en så viktig sak som just hästarnas vatten. Det FÅR man bara inte glömma och är man det minsta rädd att man ska göra det så får man ge fan i att stänga av vattnet- så enkelt är det i min bok.

    Jag håller absolut med om att man generellt får ta alla kostnader för SIN EGEN häst och mer eller mindre vad som än händer med den men i detta fallet är jag mer kluven faktiskt.

    Har man som jag flera gånger påpekat att man inte behöver stänga av vattnet för att rengöra vattenkoppen och folk gör det ändå och sedan glömmer att sätta på det igen och detta orsakar MIN häst skada- tja…frågan är om jag inte skulle kräva i alla fall ersättning.

    Som Cecilia påpekar handlar detta verkligen inte ”bara” om en ekonomisk fråga- går det så långt som att man i värsta fall måste buköppna hästen kan detta medföra ett både långvarigt och stort lidande för hästen och extremt mycket jobb för hästägaren för att inte tala om all oro osv- det går inte ens att mäta i sedlar.

    Men visst; en eventuell utgift i samband med att hästen får kolik ska inte ringaktas. Även MED försäkring KAN det åter igen gå så illa att man ur egen ficka får betala väldigt många tusenlappar.

    Mitt sto Décimas buköppning (som inte alls hade med vattenbrist att göra ska tilläggas) kostade för snart 10 år sedan ca 60.000 och då gick allting så ”by the book” och utan minsta komplikation som det bara kunde göra.

    Och just för att jag har denna vidriga erfarenhet med buköppning och allt vad det medförde (lång konvalescens där hästen skulle ledas 30 minuter 2 gånger om dagen i många veckor) så bli man måhända lite ”hysterisk” och ser väldigt allvarligt på scenarion som ovan.

    Svara
  5. Gunilla Ohlsson-Leonardsson

    Svår fråga det där. För det första förstår jag inte varför man skulle behöva stänga av vartnet flr att rengöra vattenkoppen, det är ngt jag gör varje dag till allas roande. Går hur bra som helst sen har alla våra hästar även vattenspannar ” just in case” vill ha koll på att alla dricker sen har vi ju världens bästa stallägare som dessutom kollar så att alla har vatten kvar i spannarna, så nä hos oss hade nog detta scenariot aldrig hänt.

    Svara
  6. Anna-Kajsa

    Ja, knepig fråga. Det första man undrar över är ju just att vattnet stängs av – och sedan glöms. Och om detta händer regelbundet, varför har man då inte som rutin att alltid kolla vattnet vid insläpp och nattfodring?
    Vi hade en hästvakt en gång som glömde vrida av kranen när hon fyllde tunnorna i hagarna. När hon kom på det rätt många timmar senare var vår vattenbrunn tömd. Konsekvens = vi fick klara oss utan vatten i fyra dagar + betala rörmokare för att fylla rören igen… Det skulle aldrig fallit mig in att begära pengar av henne, det var ju våra hästar hon tagit hand om. Ekonomiskt kanske det är en parallell, men inga hästar far ju illa av det. Sen undrar jag över det här alternativet:
    ”Jag hade ansett att koliken berodde på vattenbristen men hade inte vågat bråka och kräva att den skyldiga personen skulle betala såvida den inte erbjöd sig detta självmant.”
    Varför är det så självklart att man väljer att inte ”bråka” för att man inte ”vågar”?

    Svara
    • Birgitta

      Även om man har rutinen att kolla vattnet vid kvällsfodringen klockan 19.00 så KAN ju någon stänga av det därefter (om den kommer efter fodringen) och då upptäcks det inte förrän vid 6-7 tiden nästa morgon.

      Angående att inte ”våga bråka” så VET jag att det kan vara väldigt känsligt att ”bråka” (läs: säga till) med sina stallkamrater. Jag undviker det själv i görligaste mån och bara om jag absolut måste. Ens stallkamrater kanske man måste samsas med i många år framöver och då kan det vara känsligt att påtala olika saker. I just fallet med en häst som får kolik så kan man väl dessutom sällan och aldrig till 100 % bevisa att det var just vattenbristen som var orsaken och då aktar man sig kanske för att hävda sin åsikt. Det beror nog mycket på ens personlighet. En del har lättare för att säga ifrån än andra, på gott och ont….

      Svara
      • Anna-Kajsa

        Ok, ni har så tidig kvällsfodring. Vi fodrar ju alltid det sista vi gör innan vi lägger oss och tänkte inte på att det kan vara annorlunda.
        Ang att bråka så menade jag att det kan finnas andra anledningar till att man inte begär betalt av stallkamraten än att man vill undvika bråk – man kanske t ex tycker att man själv är ansvarig för kostnader för sin häst, även om det är någon annans ”fel”.

        Svara
  7. rackemarie

    Min första reaktion var att vad fasen skulle jag stänga av allt vatten för om jag ska rengöra vattenkoppen. Det är ju bara att ta en svamp, torka ur och fylla på nytt vatten. Men som princip så skulle jag väl drabbas av dåligt samvete och ta på mig ansvaret. Vad det gäller pengar så kanske man kan dela på självrisken. Kan ju lika gärna vara att ägaren slarvat med motion eller foder. Hade jag drabbats av någon annans slarv hade jag nog rådgjort med stallägaren först.

    Kan ni inte komma överens om att man inte FÅR stänga av vattnet annat än i nödfall?

    Svara
    • Birgitta

      Om det vore upp till mig hade jag gärna förbjudit vattenavstängningen.

      Nu är min lösning att ge Vicke både morgon och kvällsfoder med massor av vatten (med betfor i) så att han alltid ska vara tillförsäkrad en viss mängd vätska oavsett vattenkoppen.

      Svara
  8. Birgitta

    På tal om kostnader orsakade ens häst av andra tänker jag att det FÖR MIG också är skillnad på HUR en skada sker.

    Som nämnts kan ALLA glömma och/ eller råka göra något utan ”vett och vilja” men tänk om det är så att man orsakar en skada trots att man är tillsagd flera gånger att inte agera på ett visst sätt.

    Vad om man tex säger till någon NOGA att alltid leda ens häst i ledträns och kedjegrimskaft och människan ändå väljer att gå med hästen genom att hålla den i grimman och den kommer lös och blir skadad? Bara ETT ”extrem-exempel” men fundera på saken!

    Ska man alltid ta den ekonomiska smällen själv no matter what?

    Och i mitt exempel ovan med buköppning så kan det förutom allt lidande osv kanske handla om säg 10-20.000 som man ska betala ur egen ficka. Är det då bara att ”betala och se glad ut”?

    Värt att tänka på menar jag.

    Svara
    • Frida

      Har för mig att jag läst om ngt fall i ngn tidning där det handlade om att ersätta täcken, inte riktigt samma sak men advokaten svarade att detta är en högrisksport (har jag för mig det hette) vilket innebär att man själv får stå för kostnader då man själv valt att t ex släppa ut hästen med en annan häst. Kan tänka mig att det borde gälla även i andra situationer. Står man i ett stall med andra så får man räkna med vissa risker. Har varit med om liknande men då handlade det om glömda fodringar och kolik. Står man i ett stall där man delar på fodringar så tar man också risken att det blir glömt och därmed står man för ev kostnader som uppkommer själv. Som sagt så kommer jag inte ihåg exakt och kan ju läst/tolkat fel men som jag ser det är man inte skyldig att betala och då hade jag inte gjort det heller. Och jag hade inte krävt att ngn skulle betala mig. Men jag hade nog bråkat rätt mkt om vattnet och krävt att det inte hänt igen, kolik eller inte hästarna ska inte behöva vara utan vatten så länge!

      Sen kan jag tycka att det är helt onödigt att stänga av vattnet i detta fall, oerhört klumpigt att hinna glömma att sätta på det igen (hur lång tid tar det att göra rent en vattenkopp liksom?) och väldigt konstigt att ingen upptäcker att vattnet inte funkar på 24 timmar! Så jag förstår frustrationen om detta händer….

      Svara
      • Birgitta

        Rent JURIDISKT har man säkert ingen skyldighet att betala utan var och en får så att säga skylla sig själv.

        Jag menar ändå att det kan vara bra att fundera på ”vad gör jag om xx händer” för det kan som sagt bli kostsamma historier.

        Och i vissa situationer ska man kanske också fundera på vem man ber om hjälp med whatever.

        Svara
  9. silverbjälke

    1, Jag skulle säga FANS HELVETE SORRY, DET VAR JAG SOM STÄNGDE AV högt och tydligt och förklara hur det gick till. jag skulle inte behöva betala eftersom det skulle vara min veterinär som kom 🙂

    2, Jag skulle inte skuldbelägga den som stängde av eftersom jag inte har en aning om vad koliken kom från.

    Svara
  10. Paula

    Vi hade en konflikt i ett stall som påminde om detta… Den som kvällsfodrade slarvade med att stänga boxdörren till en av tävlingshästarna, som tog sig ut under natten och satte i sig övrigas hästars kraftfoderhinkar som stod i ett foderrum utan dörr. Den hästen hade problem under lång tid framöver med upprepade kolikanfall, överkänslig mage, veterinärbesök etc. och nattvakande ägare. Den ”skyldige” (också tävlingsrytare) fick mycket kritik för att ha både vägrat hjälpa till med det ekonomiska och samt all extra skötsel och övervakning av hästen, hon ryckte på axlarna och tyckte att ”sånt händer”.

    Svara
    • Birgitta

      Att glömma att stänga en boxdörr ordentligt har säkert hänt oss alla, eller? Man kanske tror att man stängde den ordentligt men sedan visar det sig att så inte var fallet.

      Det hände för inte så jätte länge sedan i vårt stall men där var det ägaren själv som inte hade stängt.

      Nu är ju allt vårt foder inlåst (eller finns bakom en stängd dörr rättare sagt) och det kan jag väl tycka skulle vara ett krav i stall, just för att hästar KAN ta sig ut.

      På ridskolan hade vi en privathäst som lyckades lirka upp nästan vilka låsanordningar som helst.

      I ditt exempel Paula så förstår jag förvisso att det blev ”tjafs” efteråt men jag kan också känna att misstaget med den stängda boxdörren skulle kunna hända vem som helst. Och boxdörrar måste öppnas och stängas och det kan bli misstag i detta men vårt vatten behöver ju absolut inte stängas av så det är väl det som gör mig extra rabiat- att det ändå görs och sedan dessutom glöms emellanåt.

      Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>