Månadsarkiv: februari 2014

Byter ni?

Följande kommentar från en bloggläsare fick mig att fundera:

Jag tror att det handlar om att variera sig precis som man gör med allt annat i livet. Man använder inte samma bett varje dag, vecka ut och vecka in, man byter sadelgjord för att variera trycket, man byter schabrak för att inte hästen ska få skav.

Ja, handen på hjärtat- hur noga är ni med att byta utrustning på era hästar och gör ni det liksom medvetet, för att undvika skav och tryck eller gör ni det av andra orsaker, tex av rent estetiska skäl?

Jag ska villigt erkänna att jag mycket sällan (i princip aldrig) byter utrustning för att undvika skav eller tryck- jag har sett till att ha så pass välpassande saker att detta problem inte ska behöva uppstå så att säga.

Tex att byta sadelgjord kan jag inte minnas när jag GJORDE (observera den fina ordvitsen)- den jag har på min dressyrsadel är flera år gammal och dessutom köpt begagnad men av mycket god kvalité.

Schabrak byter jag av estetiska skäl- inget annat.

Det jag väl kan hålla med om hade varit vettigt att byta ibland är bett och ett tag var jag mer noga med detta då jag några gånger i månaden kunde rida på hack och resten av dagarna på tränsbett eller kandar.

Med Kreon upphörde hack-ridningen av förståeliga skäl (han var inte tillräckligt pålitlig för denna betsling vid uteritter och det var innan köpet av honom vid dessa tillfällen jag red med hack) och Vicke har jag inte funderat så mycket över betslingen på hittills eftersom han har en jättefin mun och kan ridas på vanligt 2-delat bett med knappt åtdragen nosgrimma.

Men hur resonerar ni? Är ni lika ”slarviga” som undertecknad eller mer noga och med vad och varför i så fall?

Tisdag- vad ska man tro?

Nej, att vänta och se är inte min grej…..det misstänkte jag redan igår.

Så; veterinärtid är bokad till på måndag (första lediga tid då min veterinär är på kurs resten av veckan) och vid behov kommer min hovslagare ut på fredag.

Att jag har blandat in hovslagaren beror på att Vicke i eftermiddags för första gången hade puls i vänster fram samtidigt som det benets hov var en aningen varmare än motsatt hov.

Detta KAN (observera KAN) indikera en hovböld men det kan så klart både vara en kotledsvrickning och allt möjligt annat höll jag på att säga.

Men OM hoven fortsätter att vara varm så kommer hovslagaren för att ta av skon osv fast han ville att det skulle gå någon dag till så vida Vicke inte blir märkbart sämre förstås. Bölden måste få tid på sig att mogna mer-förutsatt att det är en böld alltså.

Men vi får se….

Jag har under mina ca 25 år med egen häst endast haft EN hovböld och den märktes genom att Heron var halt EN dag och att hovslagaren vid nästkommande skoning hittade en utläkt böld som jag alltså inte ens varit medveten om.

Archie fick en blödning i hoven kort innan kvalitets (bra tajming….) – precis som med Vicke hade jag inte den blekaste aning om varifrån den kom så visst kan hästar bli halta på alla möjliga vis- DET vet jag säkert i alla fall.

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

I ert stall har ni självpåfyllande vattenkoppar.

För att rengöra din vattenkopp noga stänger du av vattnet för hela stallet och när du är klar glömmer du att sätta på det igen och åker hem.

Bristen på vatten upptäcks inte förrän nästan 24 timmar senare och då vattnet sätts på dricker flera hästar väldigt mycket.

En häst får kolik någon timme senare.

Vad gör du:

* Du inser din skuld i det hela och erbjuder hästägaren att betala självrisken då veterinär kallats ut.

* Du inser din skuld i det hela men erbjuder dig inte att betala.

* Du anser att det är omöjligt att veta om koliken berott på vatten-bristen.

 

Och om du var hästens ägare i stället och någon annan hade gjort ovanstående mot din häst; hur hade du reagerat:

* Jag hade ansett att koliken berodde på vattenbristen och krävt att den skyldiga personen skulle betala.

* Jag hade ansett att koliken berodde på vattenbristen men hade inte vågat bråka och kräva att den skyldiga personen skulle betala såvida den inte erbjöd sig detta självmant.

* Jag hade ansett att man inte kan veta av vad kolik uppkommer.

Måndag- halt Vicke!

Suck och stön!

I morse när jag skulle rida tyckte jag redan då jag tog ut Vicke från boxen att han gick en aningens orent.

Jag hoppades så klart att jag bara hade inbillat mig men hur ofta göra man det? I princip ALDRIG om ni frågar mig.

Och mycket riktigt- i ridhuset kände och såg jag en hälta-vilket ben den sedan kommer ifrån väljer jag att inte spekulera i- hältdiagnosticering har aldrig varit min starka sida.

Jag har givetvis klämt och känt på benen som ser helt normala ut; inga svullnader, värme, ömhet.

Samma sak med hovarna; dom har jag bankat hårt på från alla håll och kanter men de syns oömma och kalla.

Så hältan är i dagsläget ett mysterium då Vicke ställdes in i boxen ohalt igår klockan 16.30 och alltså togs ut halt 06.00.

För övrigt red jag honom lindad runt om igår och han stod med back om track på sig i boxen så några smällar på benen finner jag högst osannolikt att han skulle ha fått.

Själva boxen såg också normal ut med rikligt med strö så att Vicke skulle ha halkat i den låter också långsökt men vad vet jag?

För just en vrickning eller framför allt en STRÄCKNING skulle vara det mest logiska i min värld men är det något hästlivet har lärt mig så är det att man verkligen inte kan förlita sig på logik.

Nu ska jag faktiskt försöka att tillämpa det som många andra hästägare gör men som jag har så ohyggligt svårt för: jag ska VÄNTA OCH SE och INTE ringa och boka en tid på klinik förrän om några dagar.

Vi får väl se om jag kan behärska mig- det beror på hur hältan utvecklar sig tänker jag.

Just nu kan man alltså till och med se den när Vicke skrittar så jag borde ju kunna se åt vilket håll det går (ordvits) så att säga.