Månadsarkiv: februari 2014

Skrivet

Och så en halmfråga!

Anna-Kajsas kommentar till föregående inlägg om att hon fodrar sina hästar med halm i hagen fick mig att fundera på detta med halmätning.

Jag har ju nästan under alla år som hästägare haft halm som strö och ingen av mina hästar har varit speciellt intresserade av att äta av detta- inte mer än ytterst marginellt i alla fall.

De hästar jag sett äta halm i boxen har varit de som varit både otroligt glupska OCH som ägaren försökt att banta genom mycket små hö-givor.

Så frågan är om inte de hästar som alltid har halm blir liksom ”blasé” och inte ser halmen som något ätbart annat än i yttersta nödfall?

Ni som FODRAR med halm- hur mycket av denna äter era hästar?

Skrivet

Dagens (hö)fråga

Nyligen läste jag på Matilda Holmströms blogg att hennes stora (runt 180 cm) sto äter 24 kilo hö/hösilage per dag.

Detta, och att en av mina egna läsare igår kommenterade att hennes häst äter 18 kilo hösilage får mig att ställa dagens fråga:

Hur mycket hö/ hösilage äter era hästar?

Jag har alltid varit en av dom som fodrat min häst med mest stråfoder, både när jag stod på ridskolan och på nuvarande anläggning och min erfarenhet är att ”folk” sällan ger sina hästar mer än runt 10 kilo hö/hösilage.

Vicke, som är runt 173 cm äter 13 kilo mycket torrt hösilage och skulle säkert kunna stoppa i sig några kilo till om han fick.

Men dels ingår det inte mer foder i stallhyran och dels är han i mycket gott hull så jag ser ingen anledning att köpa till mer mat för att han ska bli fet 🙂 .

Men hur fodrar ni med stråfoder och hur resonerar ni kring detta?

Hellre mindre mängd med bra värden än mycket foder med kassa värden?

Analyserar ni stråfodret?

Tar ni i beaktande kostnad, lagringsutrymme osv när ni fodrar?

Skrivet

Tisdag- bättre

Idag var det andra gången jag red dressyr på kandaret och första gången för Christina och det gick faktiskt en hel del bättre än första gången då formen var väl låg och näsan väldigt långt inne.

Fortfarande inte optimal tävlingsform men som sagt- bättre!

Jag tror ändå att jag kommer att börja tävlingssäsongen på träns oavsett och så får jag se hur allting utvecklar sig.

Idag fortsatte vi med linjerna ur MSV C:1, öppnor, slutor, förvänd galopp och enkla byten.

Lite tramp hanns också med och säga vad man vill: gossen är minst sagt elektrisk när Christina bara petar på honom med lång-pisken.

En jämn träning tycker jag- inte vår absolut bästa men good enough.

Skrivet

Håll i!

håll

I vissa kretsar lär man ut att man inte ska släppa hästen no matter what om man ramlar av.

Här en man som verkligen anammat detta- notera att han även har körpisken kvar i näven!

Skrivet

Vad ska vi tro om detta?

Läser nedanståender rader som jag hittade på Facebook och som ska komma från ”Hörbergs häst” (ingen aning om vad detta är för något).

Lite intressant för av någon anledning som jag inte har kunnat förklara för mig själv så har jag hela tiden känt en viss skepsis mot dessa, plötsligt enormt populära nät.

Sägas ska att jag bara har GODA erfarenheter av traditionella hönät som jag använde i flera år på ridskolan (hade en häst som annars rörde runt höt och sedan inte ville äta det) så jag vet inte VAD som gör mig så skeptisk.

Med vad tror ni? Är nedan högst sannolikt eller ej?

nät
Efter ca 6 månaders samarbete med flertal equiterapeuter, hästfysioterapeuter, massörer och veterinärer runt om så har vi nu gjort en sammanslagning av våra jou…rnaler och konstaterat att allt fler hästar är stela runt atlaskotan, låsta i halskotorna lika så låsta i manken. Varför detta? Jo, allt fler hästägare hänger upp slowfeeding nät både i boxarna och i hagarna till sina hästar, vilket är en väldigt god tanke, men med den onaturliga rörelsen när dom rycker i höet för att få tag i de blir de att hästens kropp låser sig till slut! Jag har bett mina kunder sluta använda nätet och hästarna har nu blivit mjuka och fina i sina kroppar igen. Detta är något fler bör ha i sin tanke… Vid frågor så hör gärna av er!

Skrivet

Måndag- oförbrukad

Måndagar innebär numera att jag rider ett dressyrpass på morgonen innan jag åker till jobbet och idag, liksom vid några tidigare tillfällen kändes Vicke sååå ”fräck” (Birgitta 12 år benämning på spänstig och lite elektrisk häst som dansar fram).

Eftersom jag nu har ridit flera måndag-morgnar i rad och detta efter att även ha ridit dressyr på söndagarna runt 15-tiden har jag märkt att Vicke för det mesta känns just så här fin (vårt hittills bästa pass någonsin var just en måndag) men att han ibland snarare har känts ”under sin normal-nivå”, en aningens…tja…inte seg precis men inte så kvick som han brukar.  

Så min teori är att jag de gånger Vicke inte har känts så fin har ridit lite för länge eller rättare sagt  tröttat honom så pass under söndagspasset att han inte har hunnit återhämta sig till nästa morgon medan jag de andra gångerna ridit ”lagom”.

Så nu vet jag vad jag ska tänka på när jag rider på söndagarna och OM det av någon anledning blir ett lite tuffare pass vara beredd på att nästa dag bara jogga lite lösgörande.

Idag var känslan så fin att jag avslutade efter 35 minuter- då hade jag ridit skolor i trav och jobbat med rakriktning och enkla byten i galoppen och sedan nöjde jag mig som sagt- allt för att bibehålla spänsten och den positiva känslan.