Månadsarkiv: april 2014

Fredag- skritt-fritt

Ja, nu är det alltså bara en veckas hagvistelse som gäller för Vicke och inget skrittande utöver det och jag ska väl inte påstå att jag sörjer så där jättemycket över att inte få skritta omkring.

Efter snart nästan 9 veckor med mest ridning i denna gångart kan även den bäste bli less- eller i alla fall jag.

Så idag blev det bara en rejäl genomborstning, ”Magic-brushning” skulle man kunna säga, en dos Equioxx i munnen och sedan tack och hej.

Mera torsdag- hos veterinären

Eftersom jag redan i tisdags, efter magnetröntgen, fick en hint från den veterinär som tagit bilderna om vad HON ansåg var Vickes ”problem” (fast hon ville begära in en second opinion från en kollega i Tyskland) bokade jag redan efter detta besök en tid hos mig egen veterinär- som ni vet vill jag att allt ska ske NU, GENAST, MEDDETSAMMA och helst redan igår och givetvis framför allt när det handlar om en häst som behöver behandlas.

Och eftersom den tyska kollegan instämde i att det är hovleden som ”spökar” (severe distention of the coffin joint= fylld i hovleden) så anade jag att det var den som även min egen veterinär ville behandla idag.

Och mycket riktigt- efter longering där man såg en hälta i ena varvet och efter palpering som bekräftade den fyllda hovleden så sprutades Vicke där.

Veterinärens teori är att hovleden ”helt enkelt” behöver mer tid för att läka ut och det är inget konstigt vad gäller just hovleder enligt honom; de kan ta längre tid på sig än tex kotor.

Och pulsen i benet tror han kommer av inflammationen i hovleden- det sa även ”röntgen-veterinären” att hon trodde.

Nu är det enbart hagvistelse i liten hage som gäller i en vecka, därefter kan jag leda Vicke veckan därpå och sedan är det återbesök då vi kanske får spruta om leden.

Eqqiox i en vecka- det är en inflammationshämmande pasta som ges i munnen.

Vad gäller just hovleder så är SKONING av mycket stor vikt och tyvärr är Vickes hovar allt annat än optimala.

Han har tunna, platta sulor och är låg i trakterna och dessutom liiite lägre i trakterna i det skadade benet.

Nu ska vi prova någon form av ringsko med överrullningsfunktion och en sula under i alla fall under en skoperiod- skoning blir någon gång i nästa vecka.

Visst sitter skorna sämre med sula men vad ska man göra?

Jag är så klart inte det minsta glad att stå med en skadad häst i hur många veckor som helst men får ändå vara tacksam att det inte är några ligamentskador inblandade eller någon sena för den delen.

Nu är det ”bara” att se tiden an- till att börja med som sagt om 14 dagar vid nästa klinikbesök.

Torsdag- bästa vänner igen!

bild(62)

Väldigt mysko bild jag skickade till en av Messys ägare som ”bevis” för att hon står i spolspiltan. Jag brukar skicka små stolta sms-rapporter och gärna bifoga diverse foto-bevis fast detta kortet tog nog priset i uselhet :). Och nej, jag har inte totalt knäckt lilla Messy och att det är därför hon står helt nerböjd med huvudet- hon äter müsli ur en spann förstår ni 🙂 !

 

Efter att ha ägt 2 fuxston med de bästa och jämnaste humör man kan tänka sig var det nog tid för mig att personligen få smaka på vad som menas med ”rödhåriga kvinnor” i hästsammanhang.

Messy är en värdig representant för dessa damer och det visade hon med besked igår och idag.

Igår kunde ni läsa om hennes jätteprotester ”bara” för att jag ville att hon skulle gå in i spolspiltan och hon var inte alls på humör när jag ville sätta på grimman i morse- något som har gått hur lätt som helst i säkert 2 veckor  i sträck. Nej, hon ville inte vara vän med MIG i alla fall och ingen annan heller för den delen.

Döm om min förvåning när jag kommer tillbaka till stallet på eftermiddagen och ser henne längst bort i sin hage.

Jag ropar ”heeeeej Loppan” och hästskrället TRAVAR i full fart över hela hagen och fram till mig som om jag är hennes bästa vän?!?!?

Ja, mitt hjärta smälte direkt så klart- vem kan motstå ett sådant mottagande?

Och när det var dags att upprepa gårdagens procedur med att gå in i spolspiltan kom det en liten protest, jag gick och hämtade en spann med müsli och sedan var det färdigdiskuterat- hon både gick in och vände fint i spiltan 3 gånger varefter hon fick gå in i boxen igen.

Igår lyckades vi bara få in henne med halva kroppen och nöjde oss med det (även då med müsli som lockbete)  men idag var det som sagt inga problem.

Kanske var det ändå bra att det blev en liten ”viljornas kamp” igår för även om Messy är liten så MÅSTE hon förstå att ”Birgitta är ALFA” som en bloggläsare peppade mig med i ett mail- tror hon att hon kan bestämma över oss människor blir det inte kul när hon är kanske 170 cm och tre gånger så stark som idag.

Men jag tror stenhårt på denna lilla apa- och nu är vi som sagt bästa vänner igen 🙂 !

Yes, that´s me!

jag

Mhmm…ganska bra beskrivning på mig- särskilt den sista punkten.

Jag skulle inte vilja bli ovän med mig själv tex och de som har haft den dåliga smaken att behandla mig illa måste jag säga att jag därefter har sett KARMA bita så i häcken att jag nästan, men bara nästan, har tyckt synd om personerna.

 

Vågar folk slå sina hästar?

Sitter och funderar på det här med hur enorm genomslagskraft sociala medier har fått nu för tiden- på gott och ont.

Nyligen var Andreas Helgstrand i hetluften pga en film där en häst i hans träning syns med blå tunga under ett ridpass (något förenklad version).

Utan att gå in närmare på DET fallet så undrar jag hur många hästutövare av vilket slag det än må vara som numera tänker sig för både en och två gånger innan de gör olika ”saker” med hästar som är allt från tveksamma till rent förkastliga?

Idag finns det ju en mobilkamera i var mans hand och det är så lätt att göra en liten film som kan få hur stor spridning som helst.

Jag har redan tidigare berättat om hur jag själv FEGT bevittnat ridning som varit så långt ifrån ok som man bara kan komma utan att ingripa och det är jag tyvärr långt ifrån ensam om att ha gjort- det VET jag.

Minns att jag tänkte då jag såg en ”kändis” piska en häst fullständigt besinningslöst ”hade man filmat detta hade xx aldrig mer fått sitta på en häst” men…jag erkänner; jag gjorde ingenting och det gjorde inte heller någon av de andra på plats.

Men jag tänker ändå att risken för att bli ertappad med byxorna nere borde ha ökat idag mot för säg 10 år sedan eller tror ni att folk fortfarande sticker huvudet i sanden som jag gjorde?

Sedan finns väl alltid risken att man, precis som i fictionens värld, kan klippa ihop en film så att något framställs på ett helt annat sätt än hur det verkligen VAR/ÄR men där tänker jag att det nog mer handlar om UTTALANDEN än AGERANDE, men jag kanske tänker fel?

Att på film tex säga ”jag var så arg så jag trodde jag skulle slå ihjäl hästen” kan ju betyda allt eller inget (man var arg men gjorde inget eller man var arg och slog hästen hur mycket som helst) men om en film visar hur man de facto slår en häst vet jag inte riktigt hur man skulle kunna slingra sig ur detta?