Även denna morgon blev det dressyr på grusbanan- mest skolor i trav eftersom gårdagens fokus låg på galoppen.
När jag hade ridit klart blev det som vanligt mockning, puts av utrustning och sedan var det dags att ”leka” med ännu fler djur än Vicke.
Först dök Gullis upp för ovanlighetens skull- ibland ser jag honom inte på några veckor.
Avmaskningen verkar äntligen ha hjälpt- från att ha varit smällfet länge har han under våren och sommaren magrat av rejält men nu börjar han lägga på sig igen så jag kände mig väldigt glad efter att ha klappat om honom.
Nästa i tur att bli klappad var Messy, min lilla ”apa” som är lika gosig som sina två väninnor som hon delar hage med. Snällare hästar får man verkligen leta efter och jag har ju följt dom alla sedan de föddes.
Till sist gick jag bort till betet där Sam går (det ligger typ 100 meter från anläggningen) och där fortsatte gosandet.
Denna lilla hingst är så galet tillgiven så det knappt är sant och man kan stå och riktigt krama om honom långa stunder.
Hans mamma är väldigt tolerant vad gäller fölgos och så har hon varit med alla fölen hon har fått.
Hon har tagit mycket bra hand om dom men har inte det minsta emot att man kommer och vill fölgosa och Sam kan gå ganska långt ifrån henne utan att varken hon eller Sam själv blir oroliga.
Senare på dagen hade jag mina föräldrar, min bror, svägerska och deras 3-åriga dotter på besök och detta var första gången som dottern följde med till stallet.
Åter kunde jag njuta av vilka underbara djur jag omges av- Vicke var som vanligt godheten själv och lät sig väl klappas och samma sak var det med Messy och Sam.
Vi tog en hel del kort som jag ska visa er när min bror mailar över dom till mig så får ni själva se på finingarna.
Hemma blev Soya överöst av barnets ”omsorger”- hon blev klappad, handmatad och till och med koppelrastad av en 3-åring utan att så mycket som lyfta på örat trots flera timmars intensiv uppmärksamhet- snacka om lämplig barnhund konstaterade jag och maken efteråt, föga förvånade.
