Skrivet
Klicka på bilderna för att se dom större
Jag och min svägerska
Vicke undrar vad som står på.
Sam undrar inte vad som står på- han bara är.
Lilla sötnosen
Hans mamma ser lite trött ut.
Sam visar sina bebiständer för Birgitta 12 år.
Min älskling
En blivande hundpassare?
Kolla så självsäkert hon går med Soya!
Bra jobbat av en 3-åring tycker jag!
Skrivet
Även denna morgon blev det dressyr på grusbanan- mest skolor i trav eftersom gårdagens fokus låg på galoppen.
När jag hade ridit klart blev det som vanligt mockning, puts av utrustning och sedan var det dags att ”leka” med ännu fler djur än Vicke.
Först dök Gullis upp för ovanlighetens skull- ibland ser jag honom inte på några veckor.
Avmaskningen verkar äntligen ha hjälpt- från att ha varit smällfet länge har han under våren och sommaren magrat av rejält men nu börjar han lägga på sig igen så jag kände mig väldigt glad efter att ha klappat om honom.
Nästa i tur att bli klappad var Messy, min lilla ”apa” som är lika gosig som sina två väninnor som hon delar hage med. Snällare hästar får man verkligen leta efter och jag har ju följt dom alla sedan de föddes.
Till sist gick jag bort till betet där Sam går (det ligger typ 100 meter från anläggningen) och där fortsatte gosandet.
Denna lilla hingst är så galet tillgiven så det knappt är sant och man kan stå och riktigt krama om honom långa stunder.
Hans mamma är väldigt tolerant vad gäller fölgos och så har hon varit med alla fölen hon har fått.
Hon har tagit mycket bra hand om dom men har inte det minsta emot att man kommer och vill fölgosa och Sam kan gå ganska långt ifrån henne utan att varken hon eller Sam själv blir oroliga.
Senare på dagen hade jag mina föräldrar, min bror, svägerska och deras 3-åriga dotter på besök och detta var första gången som dottern följde med till stallet.
Åter kunde jag njuta av vilka underbara djur jag omges av- Vicke var som vanligt godheten själv och lät sig väl klappas och samma sak var det med Messy och Sam.
Vi tog en hel del kort som jag ska visa er när min bror mailar över dom till mig så får ni själva se på finingarna.
Hemma blev Soya överöst av barnets ”omsorger”- hon blev klappad, handmatad och till och med koppelrastad av en 3-åring utan att så mycket som lyfta på örat trots flera timmars intensiv uppmärksamhet- snacka om lämplig barnhund konstaterade jag och maken efteråt, föga förvånade.
Skrivet
Tja…träning kan i alla fall vara roligt för betraktaren, eller vad säger ni?
Annars undrar jag många gånger om alla som tränar verkligen gör det för att det är just ROLIGT?
Skrivet
Konstaterade nyligen att jag inte bara har en häst med ett HJÄRTA av GULD- även HÅRREMMEN tycks innehålla samma ädelmetall 🙂 !
Djuret är ju resten av året mörkbrun men den härliga sommaren i allmänhet och solen i synnerhet har verkligen blekt honom till en helt annan nyans!
Skrivet
För några år sedan skulle jag inte kunna tänka mig att ha annat än svarta stövlar men idag har jag tänkt om och hade inte tackat nej till tex något av dessa par i brunt.
Dock har jag för närvarande 3 par svarta stövlar varav 2 i utomordentligt skick så att köpa ett 4:e par för tusentals kronor ”bara” för att det är snyggt kommer jag inte att göra.
Men brunt läder är verkligen snyggt!
Jag har ju ett brunt rundsytt Hööksträns som bara blir snyggare och snyggare och även de 3-4 senaste sadlarna har varit bruna.
När jag köpte min första häst och långt därefter kunde jag inte tänka mig något annat än svart läder men idag känner jag precis tvärtom; jag vill absolut INTE ha svart.
Är ni kvar i det svarta träsket eller har ni också tänkt om?
Skrivet
Yepp….som många andra veckor gick också den första arbetsveckan efter semestern i rekordfart.
Även i morse blev det en härlig morgonritt på utebanan i solsken- på eftermiddagen har det däremot kommit flera skurar liksom nu på kvällen.
Planen för idag var att träna lite på samlingen i galopp, lite som ren styrketräning och det gick väldigt bra tycker jag.
Jag försökte samla galoppen så mycket jag kunde på både långsidor, mycket små fyrkanter och 15-metersvolter- en mycket bra förberedelse för framtidens piruetter tänker jag.
Dessförinnan hade jag värmt upp i en längre och lägre form än tävlingsformen och då red jag lätt i traven och tränade på skolorna samt förvänd och rättvänd arbets och mellangalopp.
Dagens pass blev medvetet ett lite kortare sådant för att undvika träningsvärk efter samlingsarbetet och jag avslutade mycket nöjd.
Skrivet
Skrivet
Skrivet
Förra helgen var jag och Vicke och tävlade hos Dagstorportens ryttarförening och på väg dit kom jag att tänka på första gången jag besökte denna tävlingsplats.
Jag ägde då Menelli, en extremt svårlastad häst som faktiskt var den direkta anledningen till att jag sedermera utnämnde mig till ”självutnämnd lastningsexpert”- dvs när jag väl hade lyckats bemästra denna gigantiska svårighet.
Nåväl…
Eftersom hästjäkeln innan lastningen började fungera bra kunde ta hur lång tid som helst på sig innan hon äntrade en transport (rekordet var 4 timmar….) visste man liksom aldrig hur lång tid man behövde avsätta för detta = väldigt svårt att planera när man skulle åka till en tävling.
En gång valde jag att RIDA till en närliggande grann-ridskola för att tävla så då behövde jag inte tänka på just lastningen men som ni förstår var detta ett undantag- så nära ligger ju inte de flesta ridklubbar eller tävlingsplatser varandra.
Så när det var dags att åka till Dagstorp kom jag på idén att jag kunde köra hästen till något närliggande stall redan dagen innan- så behövde jag inte stirra omkring samma dag som jag skulle tävla.
Idag skakar jag lite på huvudet åt detta- Dagstorp ligger alltså typ 30 minuters körning från ridskolan och så går jag och ordnar uppstallning i ett vilt främmande stall?!?!?
Men men…DÅ tyckte jag att detta var fiffigt som tusan.
Och när jag jämför vilken ”jätteapparat” detta var mot när jag och Vicke var iväg så är det verkligen skillnad.
Då fick jag alltså hyra en transport på en mack, ordna folk som hjälpte mig att lasta och alltså fixa uppstallning i närheten av tävlingsplatsen så att jag kunde skritta dit.
Med Vicke var det bara att koppla det egna släpet, leda honom i grimman till detsamma, fösa in honom och köra iväg 🙂 !
Skrivet
I morse blev det som vanligt tidigt uppstigning (05.00) för att hinna sladda utebanan, rida, släppa ut Vicke i hagen, mocka, rasta hunden, duscha och tvätta håret, byta om samt infinna mig på jobbet innan 08.30.
Medan jag galopperade omkring i underbart och precis lagom varmt och soligt väder tänkte jag ”det här är livet- det är ju detta jag älskar”- en härlig känsla.
Jag TYCKTE att jag ”fick till” skolorna bättre idag och efter tisdagens träning men hade helst önskat mig att Christina stod på marken och sa om det verkligen var i alla fall ok eller om jag tvärade för lite, hade Vicke förböjd eller något annat som jag ibland har svårt att känna.
Hur som helst tycker jag att det går framåt med det mesta om än i mycket långsam takt, precis som det ”är” med dressyr.
Så länge det inte blir uppenbara bakslag eller jag har känslan av att det står stilla i flera pass är jag nöjd- mer begär jag inte.
Senaste kommentarer