Månadsarkiv: september 2014

Torsdag- en hippie och en björn

För ovanlighetens skull blev det i morse ett ganska ofokuserat pass i ridhuset och jag får väl skylla på att jag dels var lite stressad och framför allt på att det var hinder i princip överallt så det var svårt att ”få till” några bra linjer.

Men Vicke kändes i alla fall väldigt mjuk och fin från första steget så jag hoppade av utan dåligt samvete efter en liten stund- det kommer fler dagar!

Efter jobbet kunde jag konstatera att lilla Messy hade tagits in från betet och jag vet inte om det är för att jag mest gosat med Sam den senaste tiden men jag tycker hon är riktigt stor för att vara 1 år.

Innan betet hade hon bara en liten fölsvans men både den och hennes hår hade växt en hel del över sommaren så just nu liknar hon mest en övervintrad hippie.

Manen ska jag kapa inom det snaraste tänkte jag men idag nöjde jag mig med att mjukstarta med lite borstning.

För övrigt stämde Vickes fd ägares varningar om att han är hälften häst och hälften BJÖRN vad gäller hårrem- han har redan tjockare päls än Messy som gått ute i flera månader och nu är det bara en tidsfråga tills jag klipper honom och säger adjö till björn-delen av min häst.

bild(22)

Oj så suddig bilden blev 🙁 . Men det är i alla fall lilla hippie-Messy 🙂 !

Säljare- det finns alla sorter!

På tal om gårdagens inlägg skulle jag vilja påstå att det nog finns alla typer av säljare även idag (med den marknad som råder), nedan har jag personlig erfarenhet av:

Säljare som har FÖRESATSEN att sälja till mycket noga vald köpare men som efter ett tag inser att det gäller att ta det bud som kommer eftersom det är så svårt att sälja häst.

Säljare som hårdnackat vägrar att sälja till vem som helst och/ eller gå ner i pris och som sedan ”sitter” med sin osålda häst i flera år ibland.

Säljare som inte bryr sig nämnvärt till vem de säljer även om de kanske i ORD påstår motsatsen.

Säljare som inte fattar hur svårt det är att sälja utan tror att det är köparna som ska ringa på deras dörr och fråga om de kan få köpa deras häst, dvs annonsering osv av hästen är totalt undermålig men ändå säger man sig vilja sälja.

Säljare (av ANDRAS hästar) som egentligen inte är så intresserad av att få hästen såld eftersom den genererar en inkomst (från ägaren) så länge den står till försäljning och som marknadsförs därefter, dvs inte alls.

Säljare som har en fullständigt orealistisk uppfattning om sin hästs status, för och nackdelar och som därmed varken har satt ett rimligt pris på nämnda djur eller kommer att få adekvata ryttare att bli intresserade av ett köp.

Säljare (ibland genom bulvan på grund av tidigare oseriösa affärer) som har detta som försörjningskälla och som ofta figurerar med X hästar på tex Hästnet med djur (ofta importerade) där den kunniga hästmänniskan inser att påstådda prestationer inte kan harmoniera med utsatt pris såvida det inte finns ”lik i garderoben” som gamla allvarliga skador och dylikt.

Säljare som av ekonomiska och/ eller känslomässiga skäl försöker sälja en ofta mycket gammal och/ eller svårt sjuk häst för att dumpa över kostnader och bekymmer på någon annan i stället för att göra det mest barmhärtiga- avliva det stackars djuret.

Säljare som skulle kunna sälja en åsna som en häst på sitt namn/ rykte- gärna till ”överpris”.

Känner ni igen det eller har ni andra erfarenheter och exempel?

Onsdag- tillbaka

Om ni någon gång undrar hur många grader det är en viss morgon kan ni alltid fråga mig- DET har jag en jäkla koll på 🙂 .

Och hela förra veckan var det runt 15 grader på morgonen vid 6 medan det igår plötsligt bara var 4 grader!

Jag fick nästan en köldchock så det var mycket glädjande att värmen kom tillbaka till mer normal 14 grader i morse.

Lika glad var jag att det prognostiserade regnet som skulle vattna oss mest hela dagen uteblev helt- det hade jag inte önskat Vicke på hans vilodag.

Nekade hästköp?

Diskuterade det här med hästköp med en vän nyligen och slogs då av att i alla fall jag nästan FÖRUTSÄTTER att man FÅR köpa en häst som man har varit och tittat på och vill ha.

Men så är det ju faktiskt inte, dvs säljaren kan ju, av en eller annan anledning tycka att den inte vill sälja till just mig.

Och detta tror jag som sagt inte att de flesta köparna tänker på utan det ”enda” man är rädd för är att hästen inte ska gå igenom en besiktning.

Idag undrar jag om ni någonsin har nekats att köpa en häst eller själva har nekat någon att köpa en häst ni haft till salu?

Varför har ni nekat eller nekats köp?

Själv har jag aldrig kommit så långt att jag har behövt att neka någon att köpa en häst jag haft till salu men vid ett tillfälle fick jag på omvägar veta att en person som eventuellt ville komma och provrida en häst jag hade till salu var mycket överviktig.

Som vi redan har diskuterat i ett inlägg för någon vecka  sedan tycker jag inte att man kan ”döma ut” någon som ryttare enbart pga vikten men jag kände mig absolut tveksam till denna person och hade tveklöst sagt att jag inte ville sälja OM jag hade tyckt att vikten påverkade.

Nu kom personen aldrig ens och provred så jag behövde inte ta ställning till ovan och jag hade INTE sagt att jag inte ville sälja pga personens vikt utan hade lagt det på någon annan bog i stället.

Tisdag- vi slutar inte med sluta

Nä, tvärtom; vi red hur mycket slutor som helst på dagens träning, det är den rörelse vi alltid får sämst betyg på (oftast betyg 5) när vi tävlar- ”för rak i inner sida” brukar det stå.

Förutom slutorna blev det en del galoppjobb med fokus på tempoväxlingar- även dessa borde gå att få bättre betyg än 6 eller möjligen 6,5 på tävling men det handlar om att liksom ”väcka” Vicke med flera ökningar innan han gör de längningar som eftersträvas.

Första gången blir det liksom knappt någon ökning, då är Vicke kvar i arbetsgaloppen för mycket men gör man ett par ökningar blir det som sagt mycket bättre.

Tja, mycket mer hanns inte med idag och det kan jag ibland sakna; att hinna med fler rörelser.

Men tiden går snabbt när man har roligt; det är väl det jag får trösta mig med.

Och ju bättre allting sitter desto mer lär vi hinna med.

Annars blev Vicke skodd idag och jag passade på att riktigt syna skorna i sömmarna (ordvitsigt va´).

Som jag redan nämnt tidigare tycker jag inte alls att slitaget är värre än när Vicke hade järnskor så det känns ju skönt.

bild(19)

En vacker syn, eller hur 🙂 ?