Lätta inridningar?

Rätta mig om jag har fel men är det idag inte väldigt ovanligt med olika bekymmer när man rider in hästar?

Jag minns ju hur detta beskrevs när jag själv började rida på stenåldern- då handlade det om hästar som bockade och for omkring när de fick sadel på ryggen och det hela lät i alla fall tämligen dramatiskt och ingenting man skulle ägna sig åt som ”gemene man” utan överlåta till erfaret folk.

Jag har de senaste åren i alla fall nog inte hört om en enda ”dramatisk” inridning utan det har tvärtom gått väldigt städat tillväga- även fast inridaren inte haft detta som yrke utan varit en ”vanlig hobbyryttare”. Man har lagt på sadeln och hoppat upp typ och sedan har det inte varit mycket mer med det.

Min personliga teori är att de som som idag köper en mycket ung häst (1-2 år gammal) vill och hinner pyssla så mycket med den att hästen är väldigt van vid att hanteras när tiden för inridningen väl infaller. Och har man redan borstats, fått hovarna lyfta, longerats med gjord, haft på sig täcke, löshoppat och allt möjligt annat så blir sadeln bara en av alla möjliga ”påhitt” som man inte behöver bry sig så mycket om.

SÅ planerar jag själv att göra med Messy om hon inte blir såld och hon har hitills gått från klarhet till klarhet i allt jag presenterat för henne- säkert BÅDE för att jag har en lång hästerfarenhet men OCKSÅ för att inget stressas fram utan tas i mycket lugn och försiktig takt.

Jag inbillar mig att det främst är de tämligen ohanterade hästarna som kanske gått på lösdrift utan så mycket mänsklig kontakt under de 3 första levnadsåren som KAN bli besvärliga när de ska ridas in- framför allt om man just har bråttom och dessutom kanske inte är så van.

Men detta är mina högst personliga teorier- vad tror ni?

5 kommentarer Skriv kommentar

  1. Titti

    Jag har faktiskt inte funderat på det men det ligger nog något i det? Knatten bockade i början så att jag flög av som bara den några gånger då han reds in, men det gick rätt så snabbt över. Andra jag har ridit in har jag i princip suttit upp på och så har det varit klart! När jag tänker efter så var nog även Knatten den jag har lagt ner minst tid på innan inridning så det är kanske ett samband där??/ Titti

    Svara
  2. AU

    Självklart finns det ett samband mellan hur mycket hästen har hanterats och hur smidigt inridningen går. Men det finns ju även undantag, t ex hästar som har sadeltvång. Sedan tycker jag att man ska ha respekt för själva inridningsmomentet (första uppsittningen osv) även om man har ”lång riderfarenhet” för det är inte samma sak. Vid inridningen gäller det att ligga ett steg – minst – före hela tiden och kunna ”räkna ut” hur hästen kommer reagera i den givna situationen. Om något går fel för att den som ska rida in hästen inte har koll/känsla/erfarenhet så kan det bli stora konsekvenser och hästen kan t ex bli rädd vid uppsittning, bakskygg osv för en lång tid framöver.

    Men som sagt – en häst som är väl grundhanterad har givetvis större resurser för att klara av ett eventuellt bakslag vid inridningen än en som inte är det. Jag har varit med vid många inridningar under åren och det är sällan det har varit några problem, någon enstaka häst med sadeltvång typ. Förr körde vi också alltid in hästarna innan de reds in och då kan man verkligen prata om välhanterade hästar och okomplicerade inridningar… Tycker dock det är oerhört viktigt att man har erfarna personer som medhjälpare vid inridningen, de är min livlina på marken…

    Svara
  3. Jessika

    Absolut! Min Sam är född här hemma och jag har ”haft honom i händerna” från allra första början. Jag ägnade mig åt passande påhitt med honom varje dag och när det till slut blev dags för att sitta upp så var det ingen big deal alls, han var så förberedd på det. Många säger att jag har tur som har en så snäll häst men jag tror faktiskt inte att det har med tur att göra, utan att han är hanterad på ett sätt så att han känner sig trygg och självsäker. Det var ju inte precis så att han gick in i hästtransporten självmant när vi började träna på det… gud vad jag kämpade med lastningen! Han var ytterst skeptisk till den som liten men ett frekvent och lugnt tränande på det ledde till att han idag lufsar både på och av själv utan problem. Jag menar inte att jag är någon expert på något vis, men jag menar att hanteringen och inlärningen spelar en oerhört stor roll för hur hästen blir som vuxen.

    Svara
  4. Liv

    Jag tror helt enkelt att det handlar om att vi rider in hästarna redan på hösten när de är 2,5. Vid denna ålder är hästarna fortfarande relativt medgörliga och fortfarande lite ’bebis’ i huvudet. När man förr red in hästarna vid 3,5 års ålder hade de hunnit bli lite mer ’kaxiga’ i huvudet vilket tror jag är anledingen till att det förr uppstod mer kontroverser vid inridningen.

    Svara
  5. AU

    Håller med Liv där… Tror det spelar stor roll. Och ärligt talat så är det ju oftast inte själva ”insittningen” och första varven i skritt, trav och galopp som ger problem utan det som kan möta lite motstånd är ju när kraven ökas lite, hästen börjar få bättre balans under ryttaren osv.

    Svara

Skriv en kommentar till Jessika

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>