Idag undrar jag vad ni har för erfarenheter av skador på halskotpelaren på häst?
Anledningen till min fråga är en häst som av och till går orent, även om det ibland kan det gå veckor mellan att den känns halt i någon eller några dagar. Beteendet har hållit på i varje fall 2-3 månader.
Hästen är 6-7 år gammal, aldrig tävlad så vitt jag vet och inte heller hårt riden eller ”pressad” på några vis.
Kollad veterinärt (böjprov) som inte visade något- då sprang den så bra. Jag antar att man då även tittade på hovarna (som ser bra ut i mina lekmannaögon).
Men det kommer alltså dagar då hästen både känns och ser tydligt halt ut och frågan är vad som skulle kunna bli nästa steg för att utröna vad det kan vara.
Jag funderar på ”röntgen av halskotpelaren” då jag vet ett par fall av ”konstigt beteende” hos hästar som faktiskt berott på skador just där.
Har ni varit med om att en så pass ”gammal” häst haft någon form av växtvärk som yttrat sig som hälta som kommer och går?
Det låter mer som Anaplasma eller dylikt. Om inte andra symptom finns (personlighetsstörning, svårt att backa, svårt för vissa rörelser mm)så känns halskotpelaren lite långsökt.
Men visst… Konstigare saker har ju hänt.
Min häst har förträngningar mellan 6, 7, 8 och det upptäcktes då hon började ’explodera’ vid galopp i ena varvet. I vårt fall så tror jag det var en kombination av ful hake i munnen (och då kollas hon ändå var sjätte månad), ryttar- och miljöombyte.
Så jag tror att de där förträngningarna egentligen bara är ett bifynd och egentligen inte har någon påverkan alls på hästen. Det satte mest griller i mitt eget huvud…
Nej är den halt från och till så är det sannolikt något som inte står rätt till! Sedan behöver det inte vara något allvarligt det kan vara muskulärt, eller något som har hoppat fel. Om veterinären man åker till inte gör mer än böjer och inte kollat vidare trots att ryttaren fortfarande känner att det är fel så hade jag åkt till en annan veterinär för ytterligare en bedömning.
Om hästen är kollad av veterinär utan att man hittat något så kan man ta ut en bra, kunnig fysioterapeut som känner igenom hästen och kanske behandlar den, exempelvis en kiropraktor, ir- terapeut. Men kolla upp så att det är någon seriös med goda meriter. Är dom seriösa så kan dom göra en bedömning huruvida du behöver ta hästen till veterinär igen och kanske peka på var man kan titta vidare på hos veterinär. Inte lätt det här med hästar och hältor.
Om det sitter i nacke/ hals så brukar dom dessutom kunna bli svåra i munnen tjafsiga eller stenhårda, jobbiga att ställa igenom och protestera när du försöker pressa dom till lite mer samling, som att börja resa sig och bli riktigt dumma.
Hästen är kollad av duktig fysioterapeut men problemen kvarstår.
För många år sedan var det vid ”mystiska hältor” populärt att tala om borrelia/ erlichia men jag undrar hur många hästar som faktiskt fick det som (korrekt) diagnos.
Tja, min gamla häst behandlades för Anaplasma pga bl.a vandrande hältor, ’vingel’ och febertoppar på upp till 41.5. Han hade Skyhöga titrar och symptomen försvann efter behandling. Det är nu över 15 år sedan…
Tycker som Titti att de ska göra mer än bara böjprov och fysioterapeut innan de börjar leta efter mer långsökta skador än på senor och skelett. Jag skulle personligen inte heller rida en häst som av och till var halt innan jag visste att det berodde på något som inte ridning förvärrade.
Har haft en häst med ordentliga skador på halskotoelaren som tillslut påverkade nervbanor. Ataxi. Den hästen blev plötsligt vinglig från en dag till en annan. Vid utredning sa veterinären att det fanns 5 steg. Min hade steg 4, kunde vingla fram i skritt. Steg ett och två kan gå ryttare omärkt förbi då det handlade om lyfta bakben lite mindre och kanske obalans i hagen. Ryttaren balanserar oftast upp vid ridning.
Så skador längs halskotpelare och ryggrad kan ge skumma symptom. Inge kul alls!
Har någon tips på duktig fysioterapeut i Malmö/Lund/Svedala?
Eva Cavell, Håkan Crantz och Thea Kärrman.
Har anlitat alla 3 och varit nöjd.
Googla för mer info.
Tack! 🙂
Min häst har kraftiga pålagringar på halskotpelaren, detta yttrade sig i beteende problem. Livrädd för allt och framförallt protester i form av stegringar. Hon var aldrig halt. Hästen numera triangelmärkt, 9 år gammal.
De fall av skador på halskotpelaren jag känner till har faktiskt alla slutat med avlivning.
I ett fall upptäcktes det ”bara” för att hästägaren ville kolla upp sin häst ”just in case” då den med kort mellanrum hade snubblat till rejält vid 2 tillfällen (jag hade ju aldrig åkt och kollat en häst på så lösa boliner….). Ägaren kom hem utan häst från kliniken….snacka om chock!!!
I ett annat fall var hästen mycket svår att ställa åt ena hållet men hade ändå tävlat lätta klasser med fina resultat.