En tant….

Jag tror ju ofta att jag är mycket yngre än vad jag är och känner mig definitivt inte som 50, varken fysiskt eller mentalt.

Umgås mest med yngre personer men gissningsvis tycker DE inte att jag är så ung som jag inbillar mig 🙂 ?

Härom dagen diskuterade vi en provridning i stallet.

”Ja det var en TANT som kom och provred….hon var nog en 45-50 år gammal” fick jag höra!

”Tant” skrek jag….”Hallå…jag står här bredvid”!!!!

Den som så vårdslöst uttalade dessa hemska ord fick snabbt skynda sig att säga att JAG inte var någon tant aaaaalls…jo pyttsan 🙂  🙂   🙂  !

Vet inte hur många läsare jag har som har fött upp en eller flera hästar de senaste åren?

Det jag skulle vilja diskutera och veta är hur LÖNSAMHETEN har sett ut för er- är det generellt en myt eller sanning att hästuppfödning är en förlustaffär?

Pratade om detta med en person som de senaste 10 åren fött upp nästan lika många hästar och hen hävdar att det ÄR en förlust- man föder inte upp hästar för att tjäna pengar utan för att det är ”roligt”.

Det roliga kan ju tyvärr förtas av allt möjligt så som skador, sjukdomar och svårigheter att få det framavlade djuret sålt men det är detta som anges som skäl för att man fortsätter- inte att man tror att man ska tjäna några pengar.

Någon vet jag också avlar för sin egen skull så att säga; dvs man planerar att behålla avkomman för egen del.

Pratar man med hunduppfödare så hävdar de med en dåres envishet att det är en förlust att föda upp doggys- även de där det är vanligt med 6-8 valpar per kull.

Jag har liiiite svårt att tro på detta då renrasiga hundar kan kosta uppemot 15.000:– och man ju i bästa fall bara har dom i 8-10 veckor men det är så det sägs.

Hästar har man ju oftast i minst 1 år och ibland 3-4 så enligt mina amatörkalkyler BORDE man förlora på att föda upp en vanlig ”hobbyhäst” för runt 100.000- i alla fall om man behåller den tills den är runt 3 år och man bekostar en inridning och kanske lite annan träning utförd av någon annan?

Säga vad man vill men jag kan absolut förstå att det är roligt med häst-bebisar- jag har i alla fall roat mig omåttligt med de föl som har fötts på vår anläggning.

Ovan en bild på bebis-Vicke 🙂 !

Då och då hörs röster gällande hur man ska göra dressyrtävlandet mer attraktivt för ”vanliga” ryttare och nu ser jag att en grannklubb provar ETT nytt grepp:

De ordnar inom kort en MSV B-klass som endast är öppen för ekipage som hitills inte uppnått 64 %.

Jag tycker att det ska bli intressant att se utfallet av detta och liknande arrangemang.

Utvecklingen i Skåne har gått mot att man numera kan behöva rida på uppemot 70 % för att placera sig på regional nivå och jag tror inte att detta bara är av godo (om man tolkar ovan som att antalet ”fina” dressyrhästar ökar).

Jag tycker mig redan se en minskning av antalet starter i de klasser jag själv tävlar- numera är det oftast runt 15 deltagare per klass, för några år sedan kunde det vara det dubbla?!?!?

Då kunde man aldrig klämma in mer än 2 klasser per dag som arrangör- idag kan det bli både 4 och 5 eftersom en del klasser inte ens får 10 deltagare (då är nivån oftast MSV A).

Risken med ovan parat med att det numera kostar runt 300-350:- att rida en klass på denna nivå är att en del ryttare aldrig ens vill påbörja en tävlingskarriär- hinderna kan tyckas för höga även om vi inte talar om hoppning 🙂 !

Vad tror ni?