Har ni stött på Crowd funding inom ridsporten och vad tycker ni om det?
Började fundera efter att ha läst detta inlägg.
Det började för något år sedan då en fälttävlansryttare behövde pengar för att köpa loss en häst hon tävlade och jag har sett det enstaka gånger sedan dess och med olika reaktioner från omgivningen.
Medan vissa tycker att det är oförskämt att tigga pengar för sitt nöje ser andra det som att man hjälper någon att förverkliga sina drömmar samtidigt som man dessutom får göra vad man vill med sina pengar.
Jag tror att de negativa reaktionerna i alla fall delvis beror på (bortsett från ren avundsjuka måhända?) att fenomenet som nämnts är relativt nytt inom häst-Sverige och att den som då ber om pengar sticker ut extra mycket….”vem tror hen att hen är” typ.
Hade tex alla tävlingsryttare haft någon slags Crowd funding-konto kopplat till sin licens eller inte vet jag där man lätt kunde sätta in pengar hade det kanske inte varit så märkvärdigt?
Vad tror och tycker ni?
Tycker det är helt ok. Det främjar ju konkurrensen om alla de bästa kan åka oavsett ekonomi. Och det är ju faktiskt valfritt att ge pengar, de som tycker det är så himla fel kan ju skita i det då…
Klart det är ok! Blir mest trött på de som tycker de är att ”tigga”. Dessa är inte så sällan ”sponsrade” av sina föräldrar men vill helst inte kännas vid det . Blir smått patetiskt när studenter har råd att hålla hästar och den tidigare ”hästskötarn” köper en gård i mångmiljonklassen. Vem tror de att de lurar liksom. Inget fel i att bli sponsrad av föräldrar men låtsas inte som man är ”selfmade” och gått den hårda vägen när det inte är sant
I Sverige är det fult att prata om pengar öht- jag har aldrig förstått det eller delat den åsikten.
Pengar ÄR ju en mycket viktig del av allas liv liksom.
Jag har ibland på bloggen ”anklagats” för att vara liksom FÖR intresserad av pengar, vad saker kostar, hur folk har råd med whatever osv.
Fjantigt tycker jag själv- tycker inte alls att sådana frågor är konstiga eller pinsamma.
Jag skulle aldrig någonsin själv ge pengar i ett liknande fall men jag tycker inte att det är pinsamt att prata om pengar eller att be om sponsring och alla gör som de vill.
Däremot verkar det konstigt att idrottarna själva skall finansiera deltagande i internationella mästerskap – det borde förbunden göra kan jag anse. Håller med det länkade inlägget!
Håller helt med dig i allt!
Och skulle jag någon gång få någon form av ”framgång” på tävlingsbanorna skulle jag inte skämmas för att fråga företag om sponsring.
Tycker det här ”nya” som ponnymamman instiftat som hjälpt både hennes dotter och duktiga Sandra till resp. EM är toppen! Däremot har jag svårt för ”föregångarhistorien” där folk hjälpte silver-sara att köpa sin häst eller hur det var. Tycker på något sätt att det är skillnad… Men man väljer ju själv vad man stöttar.
Tror inte ponnymamman har sämre ekonomi än någon annan med barn som elit satsar inom ridsporten. Tror ingen ryttare som elitsatsar och tagit sig så långt som till em har dålig ekonomi . Tyvärr kostar en elit satsning så mycket att det nästan är omöjligt utan pengar. Bara att resa till polen för att få ett kval kostar ofantligt mycket pengar. Sen tycker jag också att förbundet borde bidra med mer pengar till dem som tävlar mästerskapen.
När jag en dag gick in på Fb så såg jag att Ponnymamman skrivit om mig och gissa om jag blev glad. Jag kommer nu kunna åka på EM i Ungern som är väldigt dyrt tyvärr. Vi kommer naturligtvis få betala ur egen fick också men detta underlättar massor. I bästa fall kommer vi få 10.000 kr i resebidrag av förbundet i efterhand mot kvitton så jag är väldigt tacksam att jag fått möjligheten. Ridsporten är tyvärr svindyr och jag tror många duktiga ramlar bort pga ekonomin. Jag är i alla fall tacksam och har i min tur swishat till Carlberg så de kan komma iväg på mästerskap och igår till en ridande polis som ponnymamman skrev om. Mitt sätt att ge tillbaka! -Sandra
Jag kan tänka mig att sponsra (och har även gjort), men det är ju lite trist att det ska behövas. Det är i sådana här lägen som man märker av att hästsporten är ojämnlik, pengar gör enorm skillnad… Kan absolut förstå att många inte har råd att åka på ett mästerskap man blivit uttagen till.
Visst började det redan med choco o Linda på buke som kom iväg till arab EM på detta sätt? Måste vara över 10 år sedan
När insamlingen till Sara Algotssons häst var aktuell så var jag inte så förtjust i den tanken, i mina ögon var hon redan etablerad och hade väl sponsorer redan. Det hade jag inte valt att stötta. Men de nya som varit nu ser jag lite annorlunda på, det handlar om ungdomar som jobbar hårt med föräldrar som också jobbar hårt och har en vanlig inkomst. Just för att stötta nya talanger som inte redan har föräldrar med gott om pengar. Kanske är det inte så stor skillnad men jag värderar det olika. Ridsportsförbundet stöttar inte allt för mkt, vad jag vet är 10 000:- de bidrar med. Har en bekant vars barn ska rida NM. De måste köpa landslagskläder och utrustning som ridsportsförbundet har bestämt och det är inte de billigaste precis. Animokavaj bl a, tillhör ju inte lågpris eller ens medelprisklass. Jag blev förvånad när jag hörde det, trodde att förbundet betalade för de grejorna, att det ingick men nej det gör det inte.
Kanske kan detta nya fenomen vara ett litet sätt att jämna ut klyftorna i ridsporten? Jag tror att de flesta vill att vår sport ska få vara så jämlik som möjligt och att det inte blir en sport för rika bara utan att om inte alla så i alla fall fler kan utöva den på alla nivåer. Framförallt att det handlar mer om talang och hårt jobb än vem som har mest pengar….
Krav att köpa Animokavaj?!?! Snudd på oförskämt kan jag tycka!
Ja, det är ju med logga osv så att alla ska se likadana ut typ. Tror det var täcke, schabrak, tröja och t-shirt också som man var tvungen att köpa. Ponnybarn dessutom så de växer ju ur grejorna och som sagt inte lågpris precis. Jag kan tycka att det borde ingå med dessa prylar….
Va? Detta är ju bisarrt. Jag är nästan helt 100 % säker på att seniorerna får sina kavajer, schabrak etc. när de rider i Nations Cup (även div 2). Håller med att att det bör finnas en fond för unga talanger, jag ser på nära håll hur etablerade svårklass ryttare på internationell nivå sliter för att få varje månad att gå runt och hur monopolet om sponsorer går till.
Jag är lite kluven inför frågan. Sara är vuxen och har valt att arbeta med hästar. Det kan inte varit en överraskning att hästen hon reds skulle säljas.
Nu senast med ponnymammams insamling tycker jag är ett bra initiativ. Långt i från alla ponny barn har förmögna föräldrar som sponsrar barnen. Eller föräldrar som hittar sponsorer till sina barn.
Med crowfounding får fler en chans.
Och samtidigt visar det att vi bryr oss om varandra.
Jag tycker det är pinsamt tiggeri. Hade det handlat om att få råd att rida en gång i veckan på ridskola, men detta är trams och man lär sig inte att man faktiskt inte kan få allt här i livet. Sen väljer var och en vad man gör med sina pengar. Jag skänker oxå pengar, men till helt andra ändamål. Nä fy för att tigga lyx när många inte ens har mat för dagen.