Månadsarkiv: september 2017

Olika sätt att tävla

Som jag har berättat flera gånger förut är min strategi när det gäller tävlande med hästen att detta för den (i detta fallet Vicke) ska vara något…tja om inte ROLIGT med mänskliga mått mätt så i alla fall inget som är jobbigare än det arbete som utförs på hemmaplan eller hos Olof.

Det är hemma gränserna ska tänjas och ja, ibland kan det innebära att man känner sig extra ”darrbent” efter ett pass, både som häst och ryttare.

Men på tävling ska hästen känna sig stark och duktig- då ökar förutsättningarna för bra resultat- det är vad jag tror i alla fall.

När jag läser bloggar, surfar på nätet och även ser mig omkring IRL inser jag att alla inte verkar resonera som jag utan tävlingen blir något som hästen tex behöver en eller ibland flera dagars vila efter.

Likadant måste hästen smörjas in med liniment, få på sig back on track eller dylikt efter tävling trots att man aldrig använder detta på hästen till vardags?!?!

Kanske borde en del av dessa ryttare- i alla fall de som inte uppnår önskvärda resultat tänka mer på HUR de tävlar än att fokusera på återhämtningen efteråt? Bara en tanke….

Måndag- pigg

Brrrr….i morse visade min bils temperaturmätare 3 (!!!!) grader när jag körde från stallet vid 8.

Tack och lov blev det snabbt varmare och när jag red ut efter lunch var det i alla fall runt 10 grader mer.

Glädjande nog har vi en jättestor stubbåker kvar som vi kan utnyttja och underlaget är bra trots mycket regnande förra veckan så det var där jag och Vicke uppehöll oss.

Tids nog är det tillbaka till grusvägarna igen.

Vicke kändes väldigt pigg och glad- det närmaste ”het” han kan prestera ha ha ha.

Han blir ju aldrig just för pigg utan är alltid ganska lagom i bjudningen.

Skönt med denna känsla efter gårdagens tävling där han gick 2 klasser, med korta framridningar men ändå.

Kommer ett separat inlägg om detta i morgon för övrigt.

Veckan som gått

Ja, en minst sagt blöt vecka har förflutit- det har i princip regnat varje dag och jag är redan less.

Jag tillhör INTE dom som tycker att ”hösten är mysig”- det hade jag möjligen tyckt om jag inte hade djur och bara kunde njuta av tända ljus och annat stämningshöjande men har man en hund som avskyr regn, blåst och kyla och en häst som man inte vill ska halka omkring i lera så är årstiden mest pest.

Vi var hos Olof 2 dagar och den ena av dom (när Olof red) kunde vi faktiskt rida ute men annars så börjar slutet närma sig för även denna aktivitet (att rida på utebanor) och det blir till att hålla sig i ridhuset när det vankas dressyr. Och inte mig emot- jag älskar vårt ridhus och Vicke älskar Olofs 🙂 .

Precis som förra söndagen tävlade vi och lyckades sätta personbästa i MSV B:n på 64,65 %. Inte mycket för vissa men framsteg för oss!

Söndag- delvis repris

Precis som förra söndagen åkte Vicke och jag idag till en närliggande klubb för att tävla- till denna tog det 15 minuter så mycket närmare kan det knappast bli.

Och precis som förra helgen var vi andra ekipaget utanför placering i MSV C på nästan exakt samma procent som förra söndagen; 64,5.

Glädjande nog höjde vi oss till 64,65 i MSV B:n, vårt bästa resultat på den nivån hitills.

Vicke kändes fin i båda klasserna och jag tycker absolut att det går bättre och bättre även om det handlar om myrsteg. Men det är i alla fall myrsteg i rätt riktning och nu kan vi ibland få 7:or på både skolor och travökningar- något som aldrig inträffade för 1 år sedan.

Så får vi bara vara fortsatt friska ser jag mycket optimistiskt på framtiden men tyvärr är det också mycket som kan sätta käppar i hjulet hur försiktig man än är.

Vi får göra vårt bästa helt enkelt och se hur långt det räcker!

Lördag-repris

Denna lördagen blev i mångt en repris av den förra veckan.

En långpromenad med Molly och Henrik i Dalby, ett ridhuspass med Vicke och middag på Järnvägskrogen.

Om några timmar väntar jobb.

Dumdristigt?

Ja, jag vet inte vad ni tycker men jag kan inte tycka annat än att denna ryttare/ mamma är dumdristig till max.

Antingen är hon bara väldigt obetänksam eller även kåt på lite uppmärksamhet på sociala medier eftersom någon har filmat men oavsett vilket gillar jag det inte.

Som jag har berättat flera gånger ramlade jag själv av när Vicke snubblade vid en hoppträning och skadade min nacke rejält men om inte annat hade jag hjälm.

Att låta ett så litet barn som i filmen ”hoppa” utan hjälm är varken gulligt eller ofarligt- bara korkat, eller vad tycker ni?

Fredag- piruettfilm

Blev varm om hjärtat när jag såg hästarna som på bilden när jag kom för att hämta Vicke innan vi körde till Olof.

Jag tror inte att jag förmänskligar honom om jag tror att han trivs bättre med sällskap (ganska naturligt för ett flockdjur) men som jag redan har nämnt flera gånger; det får inte kännas FÖR riskabelt på en daglig basis.

Hos Olof blev det de sedvanliga övningarna när han rider; piruett-embryon, seriebyten och lite tramp.

Ni som inte följer oss på Instagram kan få en liten titt om ni klickar här!

No money

Läser att vi går mot ett kontantlöst samhälle och kan bara hålla med.

Har sedan ganska lång tid tillbaka i princip ALDRIG cash, varken ”på mig” eller hemma.

Blev nästan irriterad när jag nyligen fick en femhundring då personen saknade swish (som jag använder konstant) och jag fick liksom fundera på vem jag kunde ”dumpa” denna sedel!

Använder inte heller plånbok längre och det är inget jag saknar- bara en sak mindre att hålla reda på.

Känner ni igen er?