Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
I morse mötte jag upp Henke och Molly vid stallet och så tog vi en långpromenad där jag vanligtvis rider ut med Vicke och där jag har vandrat och cyklat många mil med Soya.
Med facit i hand var det tur att vi tog hundrastningen direkt på morgonen för kort därefter började det regna och gjorde så i flera timmar.
Vicke fortsätter nedtrappningen av sin träning och blev bara longerad oinspänd i några minuter. Den korta stunden var en njutning för ägaren som fick se sin häst trava ”för en miljon”; att det sedan berodde på att han var spänd mer än något annat…tja…whatever 🙂 .
Förutom mitt lilla julpyssel som ni kunde beskåda i föegående inlägg har jag också hunnit med ett besök hos en ”hemmasalong” där jag fått ögonbrynen plockade och senare ikväll är det dags att få ny färg på naglarna.
Gick nyligen med i en Facebook-grupp som handlar om vilka aktuella hästprylar som säljs på Gekås.
Noterar att flera erbjuder sig att handla åt andra till en kostnad av runt 30 spänn .
Själva handlade jag gratis åt vänner och bekanta förr men slutade då önskemålen gjorde att jag knappt hann handla åt mig själv….
Och jag brukar alltid ha tidsbrist oavsett…
Blev faktiskt förvånad över vilka krav en del ställde- det skulle jag aldrig ha mage att göra själv utan hade bara beställt saker som är väldigt lätta att hitta och som tar liten plats.
Började dagen i stallet med utsläpp, mockning av hagen och annat småpyssel för att därefter åka till Järavallen med Molly och Henrik.
Det var härligt att se Molly springa så glad utmed strandkanten.
Efter denna långpromenad tog jag en rejäl powernap och sedan var det Vickes tur att motioneras utomhus.
Jag har en bloggläsare (hej Annika) som ofta sjunger gräsunderlagets lov- jag delar sällan denna uppfattning då jag tycker att gräs ofta blir hårt och stumt men det finns ett ställe där jag brukar rida där jag verkligen fattar tjusningen!
Just på denna grässlinga är gräset perfekt sviktande och jag travade och galopperade med jättefin känsla, annars blev det mest skritt på grusvägarna.
Väl hemma stod middagen på bordet och det är väldigt tacksamt tycker jag när man är lite halvfrusen och mycket hungrig efter stallet.
I meetoos fotspår vittnar massor av kvinnor, både enskilt och i olika yrkesgrupper om sexuella trakasserier de utsatts för.
Även ridsporten har följt efter vilket jag tycker är bra för givetvis har där också förekommit och förekommer en ibland verkligen inte ok jargong och uppförande.
Jag undrar om det finns någon i min ålder som har sysslat med hästar sedan ungdomen som INTE kan vittna om i vart fall NÅGOT ” otillbörligt beteende”- jag kan det inte.
Minns hur det var när jag var runt 20 och ihop med en avsevärt äldre man som jobbade i olika stall på Jägersro.
Otroligt mycket ”sexsnack” i stallen, porr-almanackor på väggarna i fikarummen och relationer som man verkligen kunde fundera över.
Jag blev själv tagen på brösten av en stallanställd fast han mycket väl visste att jag var sambo och det var han också för den delen! Och detta skedde liksom ” från ingenstans” så jag fann mig inte ens!
I den vevan köpte jag min första häst och en på ridskolan inackorderad hästägare som var en skicklig dressyrryttare erbjöd sig att hjälpa mig.
Han passade vid något tillfälle på att ta mig i skrevet under förevändning att han skulle rätta till min skänkel!?!?
Jag var runt 21, han runt 60 och gift sedan länge….
Sedan talades det i alla fall på den tiden mycket om flera av de manliga hoppryttarna i Sveriges elit, hur de trots att de hade sambo/ fru vänstrade till höger och vänster men huruvida detta var sant, skedde med allas samtycke osv har jag ingen aning om.
Men helt klart behöver mycket komma upp till ytan och alla behöver också bli medvetandegjorda kring vad som är ok och inte.
Jag hoppas och tror att tjejer och kvinnor har en annan medvetenhet idag och förhoppningsvis också mer skinn på näsan än ”på min tid”?
Idag red jag det sista ridhuspasset innan Vickes planerade vila ( må han inte ha egna planer som jag inte har okejat….).
Jag körde en repris av gårdagen ungefär och tycker att Vicke känns fortsatt positiv och energisk- perfekt med vila då tänker jag och att inte vänta på en nedåtgående spiral.
Nu blir det uteritter i några dagar och därefter tandraspning, vaccination och helvila ett tag.
Ni har säkert inte missat detta relativt nya fenomen; ”Black Friday”.
Bra för oss konsumenter, alltid hittar man något att fynda tänker jag.
Men jag måste säga att Djur&Naturs erbjudande om 50:– rabatt vid köp för 200:– kändes minst sagt pinsamt.
När man läser det finstilta så gäller rabatten INTE för: ströprodukter, utsäde, produkter för professionell växtodling, ensileringsprodukter, spannmål, foder i bulk, produkter i storsäck och fat.
Ehhhh…. ursäkta mig men det är väl till 90 % detta folk köper där. Ok att de har ett litet sortiment av annat också men i alla fall jag åker främst dit för att köpa foder….
I söndags, ”från ingenstans”, såg jag blod i urinen, väldigt tydligt dessutom.
Jag blev ganska skärrad och det blev ju inte bättre när jag googlade på just ”blod i urinen” och kunde läsa att det överallt rekommenderades att man skulle ta kontakt med sjukvården mer eller mindre direkt och även om det bara hade synts vid ett tillfälle.
Tydligen är det så att just blodet, förutom att vara symptom på många olika farliga och ofarliga saker även är en av få saker som är ett tecken på urinblåsecancer och det är därför man ska ta det på så stort allvar.
Jag var först på plats på vårdcentralen måndag 08.00 och efter att ha fått träffa en läkare lyckades jag också böna mig till en tid för njurröntgen och uroskopi ( undersökning av urinrör och urinblåsa) redan på onsdagen och igår- i vanliga fall kan man få vänta i någon vecka på dessa undersökningar som båda är ”standardrekommendationer” om man sett blod i urinen.
Men jag förklarade att jag var väldigt orolig och att jag också ska resa utomlands snart och hur kul är det att få en hel semesterresa förstörd för att man oroar sig för att man kanske har fått cancer i värsta fall?
För att göra en lång historia kort vet jag nu, efter några gräsligt nervösa dygn och ovan undersökningar att jag har en njursten i vardera njure- dessa kan repa vävnaden så att den börjar blöda.
Jag blödde för övrigt i 3 dagar och blödningen upphörde märkligt nog en timme innan jag skulle åka till röntgen.
Mina 2 stenar är 4 och 5 mm i omkrets och tillräckligt små för att man ska låta dom vara tills de eventuellt ger besvär.
Det kan också hända att jag kissar ut dom, så som jag har gjort med njurgrus vid 3 tidigare tillfällen med många års mellanrum ( första gången för 14 år sedan).
Lättnaden över att det ”bara” var njursten var enorm- visst är det ohyggligt smärtsamt om man får ett anfall men detta är relativt lätt att åtgärda och går givetvis inte att jämföra med cancer på långa vägar.
Men får ni någon gång blod i urinen: kolla absolut upp det- det kan rädda ert liv även om det låter dramatiskt!
Förutom vågen jag köpte ( se föregående inlägg) gjorde jag ett fynd till idag: köpte 5 par ridstrumpor för 100:- på Granngården.
Just ridstrumpor är en riktig förbrukningsvara hos mig; brukar köpa på mig x par på Gekås men inte ens där kostar de 20 kronor styck om de är av hyfsad kvalité.
Dagens ridpass blev i ridhuset och jag hade planerat 3 övningar:
travlängningar
travslutor ( se så att det vi tränade på hos Olof igår hade sjunkit in)
byten i varje
Efter 35 minuter var jag nöjd och hade då lyckats göra 4 byten i varje hela 3 gånger (rekord).
Fick ett bra tips av en bloggläsare att bara göra enstaka byten med korta galoppsträckor emellan för att få in byteskänslan och detta ska jag anamma oftare.
Nu är ju just byten i varje något som inte kommer att ingå i något tävlingsprogram för min del på lääääänge (någonsin?) men det är ett bra sätt att träna både sig själv och hästen tycker jag- om nu någon undrar varför jag lägger tid på detta.
…..är denna söta våg som jag köpte på annons för 50 kronor av en person som nästan bor granne med mig.
Planen är att ha den till att tex väga upp kraftfoder, vetekli och betfor.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer