Månadsarkiv: december 2017

Bra stallredskap, del 2

Alla hästägare är inte lika förtjusta i eller för den delen noga med att sopa men med denna kvast (den med svart borst) kan jag lova att man nästan tycker att det är roligt 🙂 .

Det går verkligen lekande lätt att sopa och blir fint- jag ger den högsta betyg.

Tisdag- på upptäcksfärd

I morse begav jag mig äntligen på en uteritt med Vicke.

Efter en kortare beskrivning av vilken väg jag kunde rida från en annan ryttare lyckades jag faktiskt hitta och kunde lyckligt konstatera att mina uteridningsmöjligheter nu har förbättrats från….säg betyg 2 av 5 till 4/5.

Jag behöver inte rida särskilt länge för att nå skog, vägar som faktiskt är skyltade med en häst (dvs ridvägar) och framför allt så kan jag rida läääänge på dessa.

Jag har ju i många år varit utelämnad till mestadels grusvägar där man i princip är hemma igen efter 40 minuter om man inte väljer att bara skritta och även om jag verkligen inte är något fan av uteritter ( i jämförelse med ridhusharvning ha ha ha) så är denna förändring fantastiskt tacksam, givetvis.

Efter en timme ute var jag lyckligt tillbaka i stallet utan missöden och ska absolut fortsätta mitt utforskade.

Jag HAR faktiskt både ridit och gått med Soya på dessa vägar för x år sedan men då parkerade jag bil/ släp på ett heeeelt annat ställe än där stallet är och eftersom mitt lokalsinne är som det är (uselt) har jag inte förstått hur nära jag nu står uppstallad.

Efter hemkomst och upptining i badkaret har jag varit och ätit lunch med en hästvän och nu försöker jag att bara koppla av och njuta av de sista semesterdagarna.

Bra stallredskap, del 1

Om ni inte redan har en sådan här ”uppsamlare” kan jag verkligen rekommendera ett köp.

I alla fall på Vicke kan man se när han planerar att bajsa på stallgången och har man då denna precis bredvid honom hinner man likt en basebollspelare som fångar bollen fånga…tja…ni vet vad…innan det hamnar på marken 🙂 .

Måndag- däckad

Av olika anledningar fick det bli ett ridhuspass för tredje dagen i rad och det gillar jag egentligen inte.

Men dels har jag bara ridit ”aktivt” 20-25 minuter/ gång de här dagarna och dels (huvudorsak) var det för mörkt för att rida ut på morgonen och därefter hade jag annat inplanerat.

Vicks känns i alla fall fin på alla vis även om passen är tämligen kravlösa än så länge. Jag rider mest runt på fyrkantsspåret och har gjort några byten typ 🙂 .

Idag besökte jag också en däckfirma och fick utan problem ett däck till mitt hag-ensilage så det rekommenderar jag verkligen.

Stråfodret kan absolut blåsa iväg ändå men det skyddar lite och känns mycket enklare och säkrare än många hemmabyggen med lastpallar jag sett.

Det måste ju vara lätt att hantera även för den som lunchfodrar i hagarna så att tex hänga upp nät tror jag inte hade varit populärt (och det blir spill även från hönät- jag har provat).

I senaste stallet hade man mega-traktordäck (se bild) som rymde minst 6 kilo ensilage lätt men dels ska Vicke inte äta så mycket nu (han äter långsamt och inte så ”villigt” utomhus) och dels vägde dom däcken ”ett ton” och gick knappt att rubba= jag hade fått ha hjälp att både lasta ett sådant däck i ett släp och framför allt att få det på plats i hagen= också för mycket bök.

Veckan som gått

I mitten av veckan byttes ovanstående vy ut mot ett helt annat vatten; regn!

Vi gick från typ 30 till 3 grader och får trösta oss med att vi kortade ner den svenska vintern med i vart fall en vecka samt fick oförglömliga minnen på köpet.

Jag hann knappt hem förrän jag satte igång med min sedan innan resan planerade stallflytt och medan någon som inte håller på med hästar kan tycka att ”det kan ju inte finnas så mycket att packa till en häst” så vet alla hästägare hur mycket man faktiskt samlar på sig, framför allt sådant som man inte använder till vardags men som man ändå inte vill slänga av olika anledningar (”bra att ha” osv).

Jag är väldigt glad att jag fortfarande har semester vilket har gett mig möjlighet att landa lite och försöka komma in i nya stallrutiner.

Och livet består ju faktiskt av mer än HÄST- i mitt fall har jag en underbar man och en älskad hund som jag också vill umgås med.

Söndag- motion och middag

I morse körde jag samma upplägg som igår- ut till stallet tidigt (6.30) och ett kort ridhuspass (30 minuter) innan hagutsläpp och hemfärd.

Jag gillar att ha ridningen avklarad (även om ”avklarad” har en negativ klang…jag tycker ju om mina ridpass) så att resten av dagen kan tas lite som den kommer utan att man behöver planera in hästmotionen senare.

Efter lite shopping och besök hos Henkes föräldrar begav vi oss till Skryllegården och slog på så vis inte bara 2 utan till och med 3 flugor i en smäll.

Först gick vi en långpromenad med Molly i skogen, sedan åt vi middag i Skrylles restaurang och slutligen körde vi förbi stallet  (ligger 6 km från Skrylle och på väg hem) så att jag kunde ta av Vicke regntäcket och spraya honom med anti-klisprayen (jag ”oljade” in honom i morse efter ridningen).

Forskning visar…..

En nyligen genomförd studie på Birgittas hästhögskola har visat att det finns en tydlig korrelation mellan antalet skivade morotsbitar i en hästs foderspann och det antal ridtimmar samma häst genomför i veckan.

Ju fler morotsskivor desto mindre ridning…..

Forskaren Birgitta förklarar detta med att den vuxna, ridande ryttaren dels inte har tid att stå och slanta morotsbitar, dels har kunskap nog att veta att dessa kan fastna som lock i halsen och slutligen med all rätt anser att en vuxen häst förmår att tugga sin egen föda utan mänsklig inblandning.

Varför det finns hästägare som hellre lägger tid på morotsskivning än ridning  är ett forskningsområde som på grund av sin omfattning kräver mer långtgående studier.

Lördag- temperaturskillnad

 

2 stränder på mindre än en vecka men med nästan 30 graders temperaturskillnad!

Måste säga att jag föredrog Kap Verdes värme framför Lommas snålblåst men Molly sprang i alla fall lyckligt omkring!

Lycklig var även hennes ägare som dessförinnan hade ridit första gången på 2 veckor.

Efter ett 20-minuters pass i ridhuset kunde jag, som vanligt höll jag på att säga, konstatera att Vicke är så tacksam att ställa av lite.

Man bara hoppar upp och rider som om ingenting har hänt och han går som han ”ska” från första steget! Enormt tacksamt!

Han går mycket lugnt i sin stora hage så vitt jag kan bedöma av torra ben på lerigt underlag- hade han sprungit hade det om inte annat synts där…

Nu har jag lagat mat (kors i taket) – pannbiff och kokt potatis står på menyn och sedan vill jag bara VILA efter intensiva dagar.