Månadsarkiv: juni 2018

Sponsra en hobby?

Det är helt klart andra tider nu inser jag som inte ”hänger med”.

Jag har flera gånger på senare tid läst om hobbyryttare som via nätet ber privatpersoner om sponsring av ny häst, träningar, veterinärkostnader och jag förundras.

För mig känns det så….tja…fel i brist på bättre ord även om det givetvis står var och en fritt att betala andra för deras hobby.

Och kanske ska man bara beundra ”tiggarnas” framåtanda även om jag själv inte skulle drömma om att be om pengar på detta vis.

Har för övrigt ingen aning om folk ger några pengar eller vilka summor det handlar om…eller jo….i ett fall läste jag att det swischades hej vilt men beloppen kan ju ha varit väldigt modesta.

Jag minns vilket ståhej det blev när en fälttävlansryttaren tiggde pengar för att få behålla en häst (som hon sedermera ändå sålde) men det var i alla fall en ”mästerskapshäst” om det nu ska spela någon roll.

Många bidrog medan andra sa ”aldrig i livet” och nu är vi alltså på gräsrotsnivå med denna önskan om sponsring.

Vad säger ni läsare?

Skulle ni sponsra någon hobbyryttare (typ på min nivå) och varför i så fall?

Om jag ville träna oftare för Olof- skulle ni reagera om jag bad er läsare om pengar?

Om tex Vicke blev sjuk och jag inte hade råd med den veterinärvård som krävdes- skulle ni tycka att jag fick skylla mig själv, ta ett banklån, låna av mina närmaste eller hade det varit helt acceptabelt om jag startade någon form av crowd funding?

Måndag- blandade byten

Jag inledde morgonen med att duscha av ridhuset lite med vattenspridaren- så glad för möjligheten att rida där när det är så torrt och hårt ute.

Idag tränade jag en hel del på att få till samlade seriebyten och då framför allt i lite ”skarpt läge” vilket i Vickes fall idag betydde att byta på en långsida där det fanns både en stor solkatt och störande omgivning utanför (det är en stor öppning på den sidan).

Vissa serier blev utmärkta….andra…tja…det kunde bli 3-3-1-1-2 eller 3-4–1-1-1-1 och liknande.

Jag nötte bara vidare tills det blev som jag ville och tycker ju också att det egentligen är ett lyxproblem med en häst som byter i varje av sig själv- så länge han inte börjar göra det inne på tävlingsbanan 🙂 .

Hade annars en fin känsla över lag och tycker Vicke rör sig bättre än för några månader sedan.

Han får också ofta betyg 7 på gångarterna vilket jag är fullt nöjd med.

Dagens (veckans?) fråga

Kängru? Dingo? Gepard?

Idag mötte jag och Molly en arabisk man på gården.

Molly hälsar glatt varpå mannen frågar på fullt allvar ”ÄR DET EN HUND”!?!?!?

Jag svarar vänligt ”ja…vad skulle det annars vara” (och hinner tänka ”han tror väl inte att det är en katt”) och han svarar lika vänligt något i stil med att han trodde att hon var ett annat djur.

Ringde förundrat min man och vi spekulerade i vad han kan ha trott att Molly var för en varelse….en dingo kanske?

Ja, inte vet jag men roligt var det!

Veckan som gått

Molly äter glass med husse!

Den gångna veckan har inte bjudit på några större överraskningar utan det mesta har gått som det brukar höll jag på att säga.

2 bra träningar för Olof och en på sätt och vis mindre bra tävling.

Jag skriver ”på sätt och vis” för ”så klart” vill jag inte rida på knappt 60 % men att få 7,5 på serien och 8 på en bakdelsvändning visar ändå att vi KAN även om det än så länge spricker av olika anledningar- denna gången pga för stort gloende, något som ändå försvunnit till mycket stor del.

Jag räknar ner till semestern (3 pass kvar att jobba) och hoppas på mer gräs i hagarna för Vickes del.

Det lilla djuret är annars i utmärkt form, verkar som vanligt nöjd och glad med livet och får han bara vara frisk så ordnar sig allt annat också.

Söndag- god middag

I morse blev det ett kort stallbesök; jag fodrade och släppte ut alla hästar och sedan körde jag och Molly hem eftersom Vicke fick en vilodag.

På eftermiddagen åkte jag, Henrik och min pappa ut till Östarps gästgivargård för god middag och jag gjorde som jag brukar; köpte med mig deras goda, hembakade bröd.

Sanning läst på Facebook

 

 

Socialstyrelsen tillkännagav nyligen en upptäckt av en potentiellt farlig substans i hästars tagel. Substansen Amobacter Equui har kunnat kopplas till följande symptom hos främst kvinnor:
– Minskat intresse för att laga mat, städa och hushållsarbete i allmänhet.
– Minskat intresse för att bära make up, vackra kläder och högklackat.
– Bristande intresse för att spendera pengar på t ex hemmet och bilreparationer före det att ”älsklingen har ny utrustning såsom skydd, sadel, täcke och grimma samt förnödenheter som hö, kraftfoder och diverse tillskott.”
Amobacter Equui leder ofta till att infekterade personer tillbringar många timmar hemifrån och vidare till utmattning vilket kan leda till minskad fysisk kontakt med andra människor, i synnerhet äkta män/makar.
Amobacter Equui är starkt beroendeframkallande och jakten på ytterligare objekt med tagel kan leda till flocktänkande likt chipsreklam ”du kan inte bara ha en”.

Observera! Om du kommer i kontakt med kvinnor infekterade av denna substans, var förberedd på att prata om hästar i timmar.

Socialstyrelsen varnar: Hästar är dyra, beroendeframkallande och kan påverka kvinnors goda omdöme.

Lördag- från 1 till 8

Idag var en sådan där tävlingsdag som initialt gjorde mig väldigt besviken.

Som tur är rinner sådant numera av mig väldigt snabbt och det är nog tur om jag ska fortsätta med hästeriet.

För att ta det från början så red jag MSV B:2 först och hade helt ok känsla på banan tills det bara återstod några linjer att rida och Vicke plötsligt började rysta irriterat på huvudet.

Det gjorde han förut ibland när han gick utan luva och det var massa insekter- nu HADE han luva och klassen gick dessutom inomhus så vad som störde honom vet jag inte men han slutade inte skaka på huvudet förrän jag drog av luvan när jag hade ridit klart programmet.

Så detta huvudskakande kostade väl inte sååå mycket poängmässigt och vi red ändå ihop 64,5 % och hade kanske landat på strax över 65 % annars men det var irriterande att en sådan sak störde i programmet.

Till nästa klass, MSV B:5, var det ännu ”värre”- då fick vi ”tusen” missar pga att Vicke glodde som bara den på en mängd solkatter utmed en hel långsida.

Det komiska (NOT) var att en annan ryttare innan denna klass frågade mig om inte Vicke hade glott inne på banan för det hade hennes häst gjort när det var ”öppen bana” kvällen innan.

”Näää” svarade jag förvånat för innan solkatterna dök upp till den andra klassen fanns det inget att titta på i ridhuset.

Så i den klassen förlorade vi många onödiga poäng pga allt möjligt och trots att vi bland annat fick  7,5 på serien och en 8:a på en av skrittpiruetterna!!!! Men det blev tex också en 1:a på ett byte för att det gjordes lååång innan det skulle göras så att säga.

Vi fick en 7:a på den andra skrittpiruetten förresten – detta trots att jag aldrig tränar på dessa hemma eftersom vi inte har speglar.

Så initialt var jag väldigt besviken över detta överdrivna gloende som kostade så mycket under stora delar av programmet men jag hann faktiskt tänka redan inne på banan ”det är ändå bra träning att försöka  göra det bästa av resten” och det positiva är ändå att vi fick dåliga poäng pga gloende och inte för att Vicke inte behärskar rörelserna så att säga.

Ja, det är bara att ta nya tag- så ÄR det och det är bara att gilla läget eller ge upp och det är jag inte alls intresserad av!

Fredag- på hemmaplan

Idag var det dags att träna för Olof igen- för första gången i ”mitt” ridhus.

Det kändes väldigt lyxigt att slippa köra iväg, det sparar onekligen både tid och pengar om inte annat.

Vicke skötte sig bra förutom att han var tvungen att visa Olof sina glo-konster vid den ena kortsidan; inget pass utan dessa…..

”Akta dig Olof…man vet aldrig vad som kan hoppa fram där och bita en i benen….JAG vill alltid försöka köra upp huvudet lite, gena och spänna mig lite…Birgitta är tjurig och tvingar mig att gå ändå men du fattar väl?” Typ.

Hur som helst, gloende eller ej så visade vi linjer ur våra program och red lite piruettgalopp och var nöjda alla tre efteråt gissar jag.

Hemma fixade en vän ny gellack på mina naglar så nu är jag redo att flasha med klorna på semestern 🙂 !