Skrivet
När jag red ut vid 7.30 trodde jag att det skulle ljusna snart men ärligt talat tycker jag inte att det gjorde det under hela denna mycket regniga dag.
Henrik och jag var på julmarknad vid Björnstorps Slott efter mitt stallbesök och det var en trevlig utflykt.
Därefter blev det lunch ute och sedan en film hemma medan regnet smattrade utanför.
Några bilder från marknaden:
Skrivet
Skrivet
Skrivet
Vet att en del läsare, framför allt de med hästar som har ”dåliga” hovar har varit lite nyfikna på Vickes lädersulor som enligt mig har bidragit till att hans tidigare ganska trasiga hovar nu ser helt normala ut.
Sulorna har han för att han har väldigt känsliga egna sulor och han är ett utmärkt exempel på att alla hästar inte kan ridas barfota, det är en sak som är säker.
Vicke är tidigare skodd med både kilplastsulor (lättare att trampa av) och flytsulor (fruktansvärt dyrt) men lädersulorna fungerar alltså minst lika bra som det sistnämnda alternativet.
Så här ser hoven ut efter att sko och sula tagits av (Vicke skos var 6:e vecka):
Efter verkning:
Ny lädersula klipps till:
Under sulan lägger man Sole pack som ni kan läsa mer om ifall ni trycker på länken:
Sole packen trycks ut:
Och när hela sulan är täckt…..:
….sätts lädersulan och skon på:
Hoppas ni gillade min lilla bildserie 🙂 !
Skrivet
I morse blev det en nästan exakt repris av gårdagens ridhuspass förutom att jag red 5 minuter längre, dvs 25 minuter.
Jag hade en lika fin känsla också trots fortsatt ridning på hacket.
För de som undrar rider jag oftast ut på hacket och kan även rida på det i ridhuset enstaka gånger.
Veterinärer och hästtandläkare förordar ju ofta att man ska skifta mellan olika bett för att avlasta hästens mun och då tycker jag att hacket är ännu bättre eftersom det ju avlastar munnen helt.
Dock gäller det att ha en häst som funkar bra på denna betsling för måste man sitta och dra i hacket- ja, då lär man ju orsaka sår på hästens nosrygg i stället.
Men kan man tycker jag utan tvekan att man kan prova att rida på hack- det kan komma en tid när man inte kan/ får rida med bett och då är det bra att ha något annat att ta till.
Efter ridpasset var det dags för skoning och eftersom jag vet att en del har varit lite nyfikna på det här med lädersulorna tog jag en del bilder och har gjort ett separat inlägg om detta som publiceras imorgon.
Skrivet
Varje år vid den här tiden, dvs med julen för dörren slås jag lite extra av hur olika vi prioriterar och att vad som är viktigt eller oviktigt för någon är raka motsatsen för någon annan.
Ta all köphysteri tex, allt som man ”ska” handla och ha, vare sig man har råd med det eller inte.
Man lockas med erbjudanden om att köpa nu och betala efter nyår och jag vet bara allt för väl hur lätt vissa faller i fällan.
Jag har ju jobbat med socialbidrag i många år tidigare och fick då ta del av många människors eländiga ekonomi; ibland självförvållad och ibland beroende på yttre omständigheter som man inte alltid kan rå för eller påverka.
Jag har även idag bekanta med skulder på hundratusentals kronor- pengar som gått till ren konsumtion av…tja…”skit” i mina ögon och dessa personer äger ingenting som representerar något värde utan har bara Kronofogdens flåsande i nacken att ”se fram emot” under många år framöver, ibland under resten av sina liv.
Själv undviker jag köp som jag inte kan betala kontant men därmed inte sagt att jag aldrig har tagit eller kommer att ta något lån.
Jag köpte tex min första häst genom delvis lånade pengar (hade sparat 10.000 och lånade 20.000) och även den första hästtransporten lånade jag 7.000 till för att kunna köpa.
Å andra sidan kunde jag därefter hyra ut nämnda transport till väldigt många stallkamrater (på den tiden var det inte så vanligt som idag att man hade en transport bara för att man hade häst), tjäna en hyfsad slant och dessutom betala av lånet långt i förtid.
Så alla lån är inte av ondo men det gäller, tycker jag, att verkligen tänka efter innan man tar dom och väga in alla aspekter; inte bara att man ”vill ha” vad det nu än är.
Sedan kan det tyvärr för vissa också dyka upp situationer då man ”måste” ta ett lån; alla har inte varken buffert, vänner eller släkt de kan låna av samtidigt som olika saker inträffar i livet som man inte kunnat förutspå och/ eller skjuta upp tills man får råd.
Framför allt om man har barn går det inte alltid att vänta och om man då verkligen måste låna pengar en kort period så är det skönt att det finns aktörer som kan hjälpa till.
Men mina råd är ändå att i första hand försöka spara ihop en buffert om så bara tior eller hundralappar varje månad, att se om det man behöver går att köpa begagnat, att leta alternativ eller faktiskt helt avstå från köp om man inte måste ha saken.
Att låna till julklappar tycker jag är en mycket dålig idé- julen är över på någon dag medan lånen finns kvar väldigt mycket längre.
Skrivet
Skrivet
Efter att ha använt både spån, spånpellets och halm som strömedel vidhåller jag att jag föredrar halm- för hästens skull.
Den har då alltid möjlighet att småäta av halmen även om jag aldrig ser min egen häst göra det.
Men annars tycker jag inte att det är någon skillnad att mocka, inte när man som jag bara har en enda häst att göra det till.
Spån kan vara lite omständligare om man vill mocka noga men ändå ta ut minimalt med strö men det handlar också om hur renlig/ grisig hästen är.
Sedan är det en kostnadsfråga, lagrings och tillgångsfråga samt så får man helt helt enkelt inte använda vissa strömedel i vissa stall.
Jag har i alla år tyckt att hästägare över lag och om jag ska generalisera strör mindre än vad jag själv gör och det handlar nog främst om ren snålhet och kanske också om att det är lättare att mocka ju mindre strö man måste dra runt i.
När man bara strör en större fyrkant i boxen och lämnar alla sidor rensopade, lite som på denna bilden:
då tycker jag att det är för snålt med strö.
Men om ni fick välja helt fritt bland alla strömedel som finns (även torv tex) och ni inte alls behövde ta hänsyn till varken kostnad eller hur ni skulle avyttra gödseln: vilket hade ni valt och varför (om ni själv skulle mocka)?
Skrivet
Lite annan ”utsikt” än tidigare i veckan men lika trevligt ändå…
I morse var det tillbaka i gamla rutiner; utsläpp av stallets alla hästar, mockning, packa höpåsar bla bla bla 🙂 !
Red ett 20-minuters pass i ridhuset där jag bara travade under lättridning och galopperade runt men känslan var jättefin trots att jag inte ens hade tränset på utan red med hackamore.
Jag har alltid varit så tacksam över hur fin Vicke känns när han sätts igång efter sina viloperioder; det finns liksom inte i hans värld att bralla, försöka bocka eller sticka och han känns inte det minsta ”stretig” i munnen/formen.
Jag har ju haft hästar som efter 2 dagars vila känts hur styva och svårjobbade som helst, i alla fall med dressyrmått mätt och då är det härligt med Vicke som man bara hoppar upp på och rider precis som vanligt, om än kortare och mer kravlösa pass i början.
Skrivet
Senaste kommentarer