Månadsarkiv: april 2019

Liten film

Här kommer en liten film från igår! Den är bara strax över 2 minuter och visar mest grundridning men det är det vi lägger mycket tid på.

Fredag- snäll

Idag följde min snälla man med mig till träningen, därav korten.

Min träningstid är ju alltid 9.15 så det är inte ofta han kan följa med men när det går är det jättebra.

Nu har hela familjen precis kommit hem från stallet där jag har tagit in hästarna, Molly har sprungit med och Henrik har tittat på 🙂 .

Vädret är helt underbart, solen strålar men ska man vara ärlig så behövs det regn.

Missriktad välvilja

Jag är sedan flera år tillbaka med i grupper på Facebook där man kan annonsera efter stallplatser.

Jag tycker det är bra att känna till utbudet vare sig man just då har planer på att flytta hästen eller ej- inget konstigare än så.

Men vad jag tycker är lite konstigt eller kanske bara ett fall av missriktad välvilja är de som slänger iväg tips på stall till de som efterfrågar stallplats vare sig platsen är lämplig eller ej. Och många är väldigt tydliga med vad de söker och anger detta noga så man kan ju faktiskt läsa innantill innan man kastar sig över tangenterna.

Om man tex söker stallplats kring Malmö säger det väl sig självt att stall i Kristianstad, 10 mil längre bort, inte är intressant.

Vill man ha bra ridvägar behöver man inte tips på stall där det går 2 korta grusvägar till och från stallet och inget mer?

Har man en 3-åring är kanske ett stall med små grushagar där hästarna går ute 6 timmar om dagen inte det man behöver tips om?

Ja, ja…folk får så klart tipsa om vad de vill men det blir säkert många onödiga telefonsamtal eller till och med stallbesök- jag har själv gjort det flera gånger…

Torsdag- bikini

Vilodag för Vickster och han behövde inte ens lämna hagen; jag borstade av honom utomhus och gav honom en hink morötter att njuta av.

Senare på dagen njöt resten av familjen på stranden i Lomma även om det kändes liiiite överdrivet att se enstaka människor i bikini (!) medan vi promenerade iförda täckjackor!

Prisskillnad foder

Blev väldigt förvånad då jag fick för mig att jämföra kilopriset på havre mellan ”min” bonde (under 2:-) med Granngården (8:30) och Lantmännen (5:80).

Jag förstår givetvis att foderbutikerna gör hyfsade påslag men så mycket !?!? Trodde havre kostade typ 4:- i ”affären”!?!?!?

Ännu märkligare är att Granngården säljer ”Pellets, original” (jag gissar att det är som Kraft Grund) till ett något lägre pris, 149:- för 20 kilo (samma pris för 18 kilo havre).

Om pelletsen är billigare än havren som ju är en ren råvara kan jag inte annat än undra vad det förstnämnda fodret innehåller som gör prisskillnaden?

Förklara den som kan?

Onsdag- beredd

I morse blev det ett dressyrpass på utebanan och jag kunde åter konstatera att det verkligen är skillnad på olika underlag och hur ofta de behöver underhållas med exempelvis harvning.

Just vårt stalls utebana håller sig bra även om man inte harvar på säg 2 veckor medan jag har varit med om det diametrala- banor som jag har tyckt behövde sig en omgång med harven redan efter att jag själv ridit där i 45-50 minuter.

Sedan klarar banor även nederbörd och torka olika och även i detta avseende känns vår bana fin- den verkar tåla båda delarna relativt bra.

Även om det väl inte finns något underlag som klarar vilka väderleksförhållanden som helst är det skönt att slippa rida i en sjö om det har regnat några dagar liksom att nästan kvävas av damm så fort det blir torka och sådana banor känner jag också till.

När Henrik var ute på morgonrundan med Molly höll Kaj honom sällskap men bara för att jag nu har rustat mig med bröd i jackfickan så såg jag honom inte alls i eftermiddags. Men nu är jag beredd i alla fall 🙂 .

Stort eller smått?

Läser i senaste Ridsport att ”små tävlingsplatser raderas ut. Kvar blir flashiga tävlingsplatser med extra allt, i Sverige eller utomlands. Banor med det bästa tänkbara underlaget, en glänsande hinderpark, stora prispengar och dessutom tävlingar med klasser från lokal till nationell nivå under ett och samma meeting. Det är de tävlingarna som lockar ryttare”.

Nu var det flera år sedan jag tävlade på lokal nivå så jag kan inte säga om de mindre tävlingsplatser som fanns då och som jag trots 30-årigt tävlande ibland knappt hade hört talas om finns kvar men helt klart känner jag igen det som beskrivs i artikeln.

När jag besökte en tävling nyligen och fick en ”kaffebiljett” tyckte jag att det var en fin gest av arrangören och den kostade ju inte många kronor för dom heller men frågan är om det hjälper med sådana småsaker?

För jag har också de senaste åren besökt tävlingar där jag nästan haft känslan av att delta i ett SM snarare än att jag red LA/ MSV C på banor med toppunderlag som både harvades och vattnades under tävlingsdagen, med fina modulhus med ordentliga toaletter och bra cafeteria och det är förståeligt att sådan arrangemang lockar.

Sedan är det klart olika vad man som ryttare/ hästägare prioriterar; själv tycker jag tex att underlaget är jätteviktigt liksom att det inte finns en massa stökigt kring tävlingsbanan för Vicke att glo på.

Meetings är för min del helt ointressanta; det provade vi förra året vid ett tillfälle och jag tyckte nog att det kostade mer än det smakade, framför allt med tanke på hur många bra tävlingsplatser jag har som ligger nära.

Men det ser så klart olika ut i olika delar av Sverige.

Och med dessa nya tävlingsplatser som erbjuder så mycket fint och bra är jag absolut benägen att hålla med artikelförfattaren om att små arrangörer som inte kan erbjuda samma saker kommer att slås ut.