Igår gjorde jag något som jag tack och lov sällan gör; jag råkade ta sönder en vajer på stallägarens nya harv.
I sak ingen big deal egentligen men jag kände mig ändå jättedum och ville så klart åtgärda ”skadan” omgående.
För att göra en lång historia kort fixade Henrik ovan och det slog mig redan då jag ringde honom för att be om hjälp hur ovan jag är att göra detta; be om hjälp.
Jag är så van vid att under så många vuxenår behöva ordna ALLT själv; stort som smått och att aldrig kunna förlita mig på hjälp.
Utan att gå in på detaljer kring detta så är jag så tacksam för min fina, snälla man som alltid ställer upp, aldrig klagar eller ifrågasätter utan ”bara” erbjuder sin hjälp.
Jag har annars väldigt svårt att be utomstående om hjälp; jag känner mig ”jobbig” och besvärlig och sliter hellre själv än frågar andra.
Och jag har tyvärr ibland också omgivit mig av personer där det så att säga hade fallit sig helt naturligt att få hjälp med xx men så har det av olika anledningar inte blivit.
”If you want something well done- do it your self” har varit mitt motto; på gott och ont.
Har ni lätt för att be andra om hjälp eller gör ni det mesta själv?
Jag har väldigt svårt för att be om hjälp generellt, men jag har några som jag vet ställer upp (min bror framför allt) om jag ber. Tyvärr har jag nog inte genom livet fått lättare att be om hjälp utan snarare blivit mer snarstucken själv… En del personer vet man kommer alltid vara ”borta med vinden” när man behöver dem – inte så roligt att hjälpa dem med något då.
Jag har också extremt svårt att be om hjälp, har alltid varit van att göra allt själv och även uppfostrats så.
Men, precis som du har jag en fantastisk man, och efter 20 år tillsammans så kan jag (numera) faktiskt be om hjälp ibland
Har ganska svårt för det med bekanta. Går lite lättare med familj och nära vän.
En som inte verkar ha problem om att be om hjälp var att min granne (som vi bott granne med i 6 månader) kom här om dagen och frågade om han kunde få låna vårt släp och bil. Släpet har jag inga problem att låna ut men bilen kändes lite jobbigare. Främst för att jag inte vet hur de hanterar bil och släp och skulle de backa och allt går fel så kan man ju faktiskt köra på dragstången med bilen… Nu fick de trots allt låna ekipaget och jag hoppas att de kanske kan ställa upp som kattvakt i framtiden
Det skulle verkligen världens nödsituation till för att jag skulle be att få låna någons bil och släp.
Just bilar kan ju så mycket gå sönder på och jag skulle själv ogärna låna ut min bil. Släpet hyr jag ut till folk jag känner men är noga med att poängtera att de måste laga/ ersätta allt som går sönder.
För många år sedan hyrde jag ut ett äldre släp ganska frekvent och det var mer än en gång som den som lånade det tog sönder något. Det ersattes ju men det var inte så kul ändå…