Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Konstaterade idag att Vicke har börjat fälla otroligt mycket för att vara honom!
Schabraket var rätt så hårigt efter dagens ridpass och min Magic Brush var också hårfylld efter avborstningen innan ridningen.
En häst i stallet som gått på bete kom hem härom dagen och hade då satt en hel del vinterpäls så det är väl bara att inse att det ”det börjar bli dags”.
Jag klipper vanligtvis Vicke i slutet av september ungefär, tidigare om det behövs så klart men sällan senare eftersom han troligen är besläktad med en björn och därmed blir ganska hårig.
Nyligen läste jag en annons på Facebook där en kvinna bad de som ville komma och plocka äpplen i hennes trädgård gratis.
Detta är inte första gången jag nappat på ett sådant erbjudande och mina hästar har i alla år fått denna typen av extra vitaminer och godis några månader om året.
Personligen har jag alltid retat mig på all fallfrukt som går till spillo då trädägaren inte kan ta tillvara allt som först dinglar på grenarna och sedan ruttnar på gräsmattan.
Jag skulle önska att fler skänkte frukten så det blev win-win för både tagare och givare så att säga.
Den frukt jag plockade nyligen kommer både Vickster, hästarna i stallet och de boende och anställda på min arbetsplats att äta!
Läste nyligen en annons där en privatperson hyr ut sin sadel, en dyr märksdito.
Priset är 800:-/ månad och personen marknadsför det hela som ”passar oftast unga hästar som inte satt muskler runt manken ännu.
Har du rätt sadel kan det gå fort vilken gör att det kan vara en fördel att hyra några månader istället för att köpa.”
Min fråga idag är om ni tycker att detta är ett smart koncept?
Hade ni velat hyra en sadel under x månader för detta pris?
Hade ni velat hyra ut er sadel för detta pris?
Själv är jag tveksam till båda delarna faktiskt.
Även om jag i sak hade tyckt att det under vissa omständigheter hade varit praktiskt att kunna hyra en sadel under en kortare period så hade det känts lite risky.
Det är ju inte helt osannolikt att man hade råkat göra en repa eller dylikt på sadeln och frågan är hur detta skulle hanteras?
Samma sak om jag var den som hyrde ut sadeln och fick tillbaka den med någon större eller mindre ”skada”.
Just repor tycker jag det kan råda ganska skild uppfattning om hur de ska betraktas och värderas och jag ser en risk för tjafs helt enkelt.
Sedan blir det ganska dyrt med denna typ av uthyrning om det handlar om många månader men å andra sidan slipper man köpa en sadel som man därefter ”måste” sälja vilket enligt min erfarenhet inte alltid är så lätt.
Att försöka låna en sadel av sina stallkamrater är kanske ett annat alternativ till att hyra men som jag ser det, i många fall svårt, även om någon skulle råka ha en passande sadel.
Själv lånar jag över huvudtaget inte ut min dressyrsadel som jag är för rädd om och då kan jag knappast förvänta mig att andra ska resonera annorlunda gentemot mig.
Hoppsadeln lånar jag däremot ut men den är å andra sidan gammal och oskön så ingen lär vilja låna den 🙂 .
Och även vid gratislån riskerar man så klart tjafset vid repor/ skada och vill man verkligen utsätta sig för det?
Nu börjar en hel del återgå till ”det gamla vanliga” så också Vickes och mina uteritter med stallägaren och någon av hennes hästar.
Väldigt trevligt tycker jag och säkert Vickster också, han sköter sig alltid exemplariskt i alla fall.
Förra veckan undrade många med mig varför sommaren hade bytts ut mot höst; efter veckor av torka regnade det nästan varje dag och det tilltagande mörkret på kvällarna bidrog till att det snarare kändes som september än augusti.
Men idag, och förhoppningsvis inte bara temporärt känns det som att ordningen är återställd; solen skiner och det är varmt samtidigt som gräset har fått en synbar skjuts.
På den tiden jag bodde i hus och klippte gräs ofta hade jag suckat lite, nu när hälften av Vickes stråfoderintag ombesörjs i hagen, betandes, är jag glad 🙂 !
Oj vilken skillnad det var på dagens tävlingsplats och förra helgens!
Ni minns väl min bild på en bana helt dränkt i vatten förra lördagen?
Nu gick det ju bra att tävla oaktat detta men vid närmare eftertanke så var det inte bra skött att hålla tävlingar på ett sådant underlag när bättre alternativ fanns menar jag.
Man hade lätt kunnat flytta klassen till framridningen i stället eller tom in i ridhuset men i stället lät man hästarna plaska omkring.
Åter igen; de ekipage jag såg och även min egen häst verkade helt obrydda men i princip alla jag har berättat detta för och visat film har sagt samma sak: ”jag hade kört hem”. Det är inte detta man betalar flera hundra kronor för att rida på.
Hur som helst så var det som sagt en helt annan visa i Stensäter idag; så som det alltid är.
Man preparerar banorna där som vore det internationella klasser och inte LC och högre och det är givetvis tacksamt.
Själv var jag, precis som förra helgen, mycket nöjd med Vicke som idag fick 65,7 % och genomförde ett program utan varken missar eller gloende.
Sist jag var i Stensäter gjorde jag det fatala misstaget att rida utan sporrar eftersom Vicke dansade fram på framridningen och jag fick någon helt galen idé om att sporrarna inte behövdes.
Herregud…den ritten var så usel så det går inte att beskriva och hade det funnits ett pris för ”segaste hästen” och jag var domare hade Vicke fått det utan konkurrens 🙂 !
Men idag var han duktig och jag är glad 🙂 !
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer