Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
En vacker höstdag är det idag- det tackar man inte nej till.
Däremot hade jag ett okaraktäristiskt dåligt ridpass, ett sådant som man i efterhand inser att man kunde ha lagt upp bättre.
Nu red jag lite för länge; jag vill sluta innan Vicke börjar kännas trött/ gå sämre och det tyckte jag inte att jag uppnådde idag.
Men men…någon gång ”måste” man även få vara lite missnöjd med sin ridning och numera är det i alla fall inte som när jag var yngre och hela dagen kändes ”förstörd” 🙂 .
För ett tag sedan bestämde jag mig för att göra om min vigselring och det blev sååå bra!
Ringen såg från början ut så som på bilden ovan med 5 diamanter.
Snyggt men det visade sig ganska snabbt att ringen ofta snurrade så att stenarna hamnade på fingrets baksida dvs de syntes inte och jag fick hela tiden ”snurra tillbaka” dom.
En lösning hade varit att minska ringens omfång men eftersom jag ändå tyckte att den satt lagom tight på fingret valde jag en bättre men långt dyrare variant; jag satte stenar runt hela ringen!
Det blev jättebra och nu kan ringen snurra bäst den vill!
Som så ofta på tisdagarna var Vicke och jag hos Nina och tränade och idag red hon också en stund.
Jag kunde konstatera att det såg väldigt bra och trevligt ut, galoppen är bärigare, skolorna och piruetterna mer som de ”ska” se ut.
Nina och jag diskuterade det här med skillnaden mellan träning och tävling; det finns ju alla möjliga varianter hos olika ekipage/ hästar.
Det finns hästar som går nästan exakt likadant på träning/ framridning som inne på tävlingsbanan (inte sååå vanligt), hästar som ”lyfter sig i håret” när de äntrar banan, de som ”tackar för sig” och lägger av helt och flera andra variationer av ovanstående.
Jag har bara tävlat en häst som ibland gick bättre på tävlingsbanan än på framridningen/ hemma; det var en häst jag lånade för över 6 år sedan precis innan jag köpte Vicke.
Det var en otroligt härlig känsla och Zack som hästen kallades var dessutom helt suverän i all hantering så det var verkligen behändigt kan man säga.
Vicke tappar tyvärr en hel del på tävlingsbanan och det har varit mycket olika anledningar till detta genom åren. Bjudningen kan fortfarande vara ett problem och han har framför allt tidigare glott på allt möjligt och ”förstört” en hel del linjer och rörelser pga detta.
Givetvis handlar mycket om min egen otillräckliga skicklighet att parera allt detta men ska jag skylla ifrån mig liiite så är Vicke både fin att rida i största allmänhet men också en mästare på att hitta hur många sätt som helst att undandra sig 100% korrekt arbete.
Nöjer man sig med ”good enough” går han som ett urverk men detta räcker inte på den nivån där vi är nu (i lätt klass hade vi klarat oss långt bättre men det är ju inte det jag vill) och hans olika sätta att smita är som sagt oändliga.
Det kan vara att gå i ”fel form”, tappa tempo, släppa bakbenen, åla sig, glo på saker, inte ta tillräckligt stöd (släppa kontakten), lägga huvudet på sned….ja, hans trixande kräver enormt mycket parerande och jobb från ryttaren och det är än så länge för stor skillnad mellan det vi visar på träning och tävling.
Så är det ju för många ekipage så vi är långt ifrån ensamma och jag är i dagsläget nöjd med att i alla fall ha identifierat problemen.
Nu ska jag ”bara” rida ännu bättre på träning! Och jag tror att det viktigaste just nu är att få Vicke ännu mer framme för skänklarna, det ska inte bara kännas ”ok” utan vara mycket bättre reaktion och effekt när jag lägger på benen.
Skönt är att Nina både ser samma saker som jag känner och förstår hur svårt det är även om Vicke är så himla snäll och positiv på många, många vis.
Som alla hästägare vet tar det både tid och kostar pengar att ha häst även om minuterna och kronorna kan variera.
Idag undrar jag om ni någon gång har funderat över vad ni skulle ha lagt er tid och pengar på om ni inte hade häst?
Vet ni med er att ni medvetet avstår från xx eftersom tiden/ pengarna inte räcker till?
När jag ställde mig själv samma fråga kunde jag på gott och ont inte hitta något som jag direkt avstår mer än att jag hade rest oftare, längre och ”dyrare” om jag inte hade haft häst.
Nu kan jag ändå resa hyfsat ofta så det är knappast någon uppoffring i dagsläget att jag inte bara kan sticka iväg precis när och var jag vill.
Vad hade ni prioriterat utan häst?
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer