I morse när jag kom till ridhuset för att rida visade det sig att det skulle vara körträning där i flera timmar!

Jag hade missat meddelandet på Facebook och var efter 3 nätters arbete extremt osugen på att antingen återkomma för ridning senare eller rida utomhus i blåst och gegga.

Så jag frågade snällt om jag kunde få rida med om jag höll mig undan och om Vicke skulle kunna gå där utan att dö av skräck och det fick jag.

Som så många gånger förut visade sig Vicke från sin bästa sida; medan han ibland kan hitta ett löv att glo på när det passar honom så marscherade han idag på som om han var helt ensam i ridhuset!?!

Lättad och glad tyckte jag att detta blev en jättebra mental träning för honom och när jag kom hem la jag upp ovanstående bilder på Instagram med följande text:

Hästars hjärnor är ett mysterium; totalt obrydd Vicke som inte skänkte dagens träningssällskap en blick medan han kan glo så ögonen ramlar ut på de mest vardagliga ting.

Svaret kom från hans uppfödare 🙂 :

 Vi har 6 st Shettisar som vi kör med som han har sprungit bakom i skogen massor av gånger som 3 och 4 åring!

Ja, där ser man 🙂 !

För övrigt red jag flera gånger i veckan ihop med traktorn som harvade ridhuset på ridskolan med flera av mina andra hästar och de var verkligen också helt obekymrade.