En gång är ingen gång….men idag red jag för andra dagen i rad på vår utebana!

Det gäller att passa på; kommer det en ny omgång regn är det ridhuset som gäller igen.

Passade även på att snabb-frisera Vickes man idag; tog en sax och kapade av en rejäl bit efter att i helgen ha insett att han snart skulle kunna förväxlas med en travare.

När man slarvklipper som jag gjorde nu i stället för att rycka manen dyker det upp missade tofsar här och där men dom får jag attackera allt eftersom känner jag 🙂 .

Fick rapport från Henrik att glasmästaren lyckats laga alla trasiga rutor i mitt kommande stall och det var verkligen skönt.

Att några glasbitar kan skänka sådan tillfredsställelse ha ha…

Men dels ser det ju inte klokt ut med trasiga glas/ konstiga lagningar med exempelvis träskivor och annat och dels kan det både vara farligt (risk att man skär sig) och att det blir världens tvärdrag i stallet.

Här ser ni hur rutorna såg ut i Vickes kommande box innan lagningen:

Efter lagning ser en del rutor ut så här:

Just det ja….idag har jag även ”provgått” i smala dörröppningar med Vicke!

Som ni kan se på denna bilden (togs medan tidigare boxinredning fortfarande var kvar) är stallöppningen mycket liten, 1 meter bred och 2 meter hög (samma mått ut mot gödselstacken).

Och det finns liksom inget lätt sätt att utvidga dörrhålet så det hade ju verkligen varit komik…eller inte….om det hade visat sig att Vicke är liksom för stor för att passera 🙂 !

Men dels har vi haft smala stalldörrar i tidigare stall och dels finns det 2 smala stalldörrar på nuvarande anläggning (dock ej in till det stall där Vicke står) så jag gick med honom sadlad genom dessa dörrar idag och kunde konstatera att det gick lätt.

Så klart kan det bli trist om Vicke skulle få panik av någon anledning och vilja skena ut genom stallet liksom vettlöst men då får han väl krocka med dörren eller nåt…jag kommer inte att vidta några dörrbreddande åtgärder i dagsläget i alla fall.

Ja, att det kommer sol efter regn fick jag ”bittert” erfara i morse.

Vår bana var nyharvad när jag kom och frestelsen att slippa koppla släpet för att köra till ridhuset blev för stor även om det hängde tunga moln ovanför stallet.

Och mycket riktigt började det regna precis när jag hade tränsat och i kanske 10 minuter medan jag red.

Men sedan blev det uppehåll och jag red dessutom i termobyxor utanpå ridbyxorna så jag klarade mig bra och hade bra känsla över lag medan jag red.

Ibland är det inte alltid så lätt att sitta ner i traven i termobyxor men idag gick det bra 🙂 .

Efter passet kom både solen och min kära hovslagare; båda lika välkomna.

Vickes hovar ser riktigt bra ut trots all väta och vi fortsätter med lädersulorna.

Jag diskuterade också min eller rättare sagt Vickes potentiella hagkompis…..

…..och även Markus tycker att det låter som ett vettigt val, liksom för övrigt andra ”insatta” jag diskuterat frågan med.

Annan intressant sak som Markus och jag diskuterade var hur Vicke skulle klara flytten och att bli skodd på ett nytt ställe.

Markus trodde inte att det skulle bli några problem då ”Vicke är så stabil” på vilket jag kontrade att det är med Vickes stabilitet ungefär som med Ingemars Stenmarks ”tur”; ju mer han tränade desto mer ”tur” hade han.

För Vicke har i min ägo förvisso alltid varit relativt stabil men jag har också alltid gjort väldigt medvetna val kring i princip allt runt honom.

Jag har valt stall med omsorg, jag har tränat honom på att stå uppbunden ensam i stallet flera veckor innan ett första hovslagarbesök i ett nytt stall osv.

Sedan instämmer jag absolut i Markus teori att ju fler förändringar man ”utsätter” en häst för (byte av miljö tex) desto lättare och lättare brukar det bli.

Skrittade ut en timme med Vicke, Elisabet och Nilo i morse.

Nilo och Vicke gnäggar numera ibland till varandra så jag får väl tolka det som att en ny vänskap har sett dagens ljus.

Efter ridturen körde jag hundratalet meter bort för att köpa stängselstolpar av en granne till Anette och tillika ryttare i samma ridhus som jag nyttjar till vardags.

Lite (läs: mycket) lustigt sammanträffande att jag trots annonsering och utkastade frågor till alla möjliga jag känner bara fick napp hos en enda person och som visade sig bo närmast vårt stall.

Nu har jag 180 stolpar som en bekant ska hjälpa mig att trycka ner med en traktorskopa- det kommer säkert att spara både min rygg och tid.

Idag har Henrik och jag också hjälpts åt med att tvätta alla väggarna i stallet vilket gick mycket fortare än jag trott eftersom jag dels hade ”förskurat” de värsta fläckarna tidigare i veckan dels ju inte har någon inredning alls som behöver rengöras.

Nu är det ”bara” att måla när temperaturen tillåter och jag tror att det kommer att räcka med ett lager färg av både det vita och det svarta.

Det kanske inte syns någon större skillnad före och efter tvätt men nu vet jag i alla fall att det är tvättat med rengöringsmedel och varmvatten så man inte målar över smuts.

Imorgon kommer en glasmästare för att åtgärda den mängd trasiga rutor som just nu omger stallets 8 fönster (7 i stalldelen och ett i foderkammaren).

När det blåste rejält i fredags var det ”fullt blås” i stallet pga de trasiga rutorna men det kommer förhoppningsvis att dämpas rejält.