Varning tjejer; även dörrmattor kan tröttna

Underbart snäll men ingen dörrmatta….

Ett fenomen jag tror jag har skrivit om tidigare och som jag har noterat en hel del gånger under årens lopp är hur en del hästtjejer behandlar sina partners.

Jag vet inte om det beror på att de är vana vid att ”bestämma” över hästar och kanske känner sig bossiga pga det (?) men när man hör hur de pratar om och med sina respektive så får i alla fall jag en fadd smak i munnen.

Dessa tjejer/ kvinnor verkar tycka att det är coolt och häftigt att liksom raljera, visa omvärlden att ”i det här förhållandet är det minsann jag som är bossen”, de pratar ibland om och till partnern som att denne är mindre vetande osv.

Har sett och hört en hel del av detta IRL och faktiskt också på nätet och jag skulle själv aldrig tolerera att varken bli tilltalad eller framställd på detta vis.

Jag har flera gånger tänkt ”hur står XX ut” och en tid därefter har förhållandet faktiskt tagit slut. Nu vet ju inte jag på vems initiativ osv men en sak är ganska klar; att bete sig så borgar i vart fall inte för evig kärlek så att säga.

Nu hände det igen; en person jag följer på sociala medier meddelade nyligen att hennes förhållande tagit slut.

Många beklagade osv medan jag bara har väntat på att mannen skulle ”slå näven i bordet” och tacka för sig.

Ibland har jag hört att dessa ”dörrmattor” till män av andra har beskrivits som ”för snälla” och det är sorgligt om det liksom ska ses som något negativt och som kan utnyttjas.

Det borde i stället hyllas; man kan aldrig vara för snäll så länge det inte missbrukas tycker jag!

7 kommentarer Skriv kommentar

  1. Caroline

    Huvudet på spiken Birgitta! Jag relaterar väldigt mycket till detta ämne, då jag känner att jag ibland är lite ”på gränsen” för vad en, egentligen icke hästintresserad, sambo ska behöva stå ut med. Vissa saker tar han sig gladeligen an (bygga finurliga lösningar), men jag kan komma på mig själv med att jag gärna gör arbetsuppgifter till ”hans” så snart han har gjort dem ett par gånger. Skäms ordentligt gör jag när jag har kommit in på kvällen, plockat av mig hästkläderna och han frågar: ”gav du hästarna vatten”, och jag likt en gnällig unge säger: ”men det är ju diiiin uppgift!”. Tack och lov är han ganska duktig på att påminna mig om att INGET är HANS uppgift när det gäller MINA hästar, men att han kan hjälpa till om jag frågar snällt och inte tar det för givet.

    Vidare skulle jag aldrig, aldrig drömma om att prata om honom som någon som gör som jag vill eller som jag har någon slags makt/bättre vetande över. Tvärtom. Jag höjer hans insatser för alla som vill (och inte vill) lyssna. JAg är så oerhört tacksam för allt min sambo gör öfr något som faktiskt är mitt intresse. Och sedan blir jag helt varm i själen (eller får mindre dåligt samvete, haha) när jag ser att han står och gosar med hästarna eller skickar en film på något roligt de har gjort. Då tänker jag att han iallafall inte går och lider här ute på landet 😉

    Men sanningen är likförbaskat: Jag skulle inte klara av min kostnads- och tidskrävande hobby utan hans hjälp. <3

    Svara
    • Birgitta

      Tack för en väldigt insiktsfull kommentar.

      Tror du är långt ifrån ensam och jag VET att det finns en hel del hästpersoner ”out there” som utan tvekan hade fått sälja hästen om partnern inte varit så generös och ekonomiskt accepterande/ stöttande som många faktiskt är.

      Jag har aktat mig noga för att hamna där och Henrik och jag har helt skild ekonomi vilket känns otroligt bra och rätt för oss.

      Svara
      • Caroline

        🙂

        Ja, det där med ekonomi skulle ju kunna utgöra ett helt eget inlägg. Jag och sambon (som tjänar mer än dubblet så mycket som mig) är å vår sida överens om att man bidrar med det man kan till det gemensamma livet. ”Ett gemensamt liv som mest utgörs av din hobby” kanske folk tänker då, men vi har pratat igenom detta många gånger och är trygga i att jag skulle välja sambon alla dagar i veckan om han en dag tröttnade på hästar och landet och ville leva en annan typ av liv, samtidigt som han vet att jag inte är glad utan hästar, så han skulle aldrig be mig om något sådant. Att sälja en häst lite då och då däremot, det är ett rättmätigt krav han får ha 😉 Vi bidrar procentuellttill ”livet”, så även om han betalar (bara exempel) 4000 kr/mån till matkontot och jag 2000/mån, grundat på våra inkomster, så kan han också spara 2000, medan jag kan spara 1000. Han kan gå på fotbollsmatcher för 1000 och jag kan köpa schabrak för 500. Han betalar såklart inte någon av mina hästräkningar/träningar/hästmat/prylar, men han bidrar ju till att jag klarar av att göra det, genom att vi har delat upp vår ekonomi sådär procentuellt som jag beskriver 🙂

        Svara
        • Birgitta

          Jag har skrivit om ekonomi i många inlägg och landar alltid i att ”whatever works”, dvs det finns inget rätt eller fel utan det är upp till de inblandade.

          En del lägger alla pengar i en hög och det finns inte på kartan för mig tex. Jag jobbar gärna extra, Henrik vill absolut inte.

          Sedan är min hästkostnad monstruös i jämförelse med vad han lägger på sin fritid/ hobbys så även där hade det blivit en enorm snedfördelning.

          Vi delar allt gemensamt 50/50 och råkar just nu ha ungefär samma löner men så hade vi gjort oavsett vad var och en tjänade och så har jag gjort i alla mina samboförhållanden och när jag var gift.

          Svara
  2. Anna-Karin Eng

    Spot right on!

    Det tas upp så ofta upp hur män behandlar kvinnor illa men det är tammefan vanligt tvärt om.

    Jag föredrar ”snälla” killar men tycker inte att man ska utnyttja någon bara för att den är ”för snäll”.

    Svara
    • Birgitta

      Det finns många både män och kvinnor som behandlas fruktansvärt- fråga mig som jobbar på ett skyddat boende för just våldsutsatta kvinnor.

      Men många glömmer att det finns olika sorters våld; inte bara fysiskt utan även tex psykiskt och ekonomiskt.

      Jag skulle gissa att en del av de personer (alla?) som jag tar upp i inlägget kanske inte betraktar sig som utsatta för våld men att exempelvis bli förlöjligad av sin partner faller absolut inom dessa ramar, ffa om det sker återkommande.

      Svara
  3. Manda Stillnert - En Haflinger & allt där i mellan.

    Vart tillsammans i 9 år med min sambo nu, han visste när vi träffades att jag dels hade stort hästintresse och att jag har stort behov av ensam tid och gärna tillbringar den i stallet. Han frågar ändå varje dag hur det är med hästarna trots att han inte är ett dugg intresserad 😉 Vi har skild ekonomi vad de gäller våra hobbys men lägenhet/mat osv betalar vi tillsammans. Han har en dyr hobby och jag har en dyr hobby finns inget och tjafsa om helt enkelt. Han betalar inte en krona för min häst och jag betalar inget för hans kameror och liknande.

    Svara

Skriv en kommentar till Birgitta

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>