Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Ett jättefint pass på utebanan idag och jag tänkte som så många gånger förut ”detta är den bästa tiden på året”.
Solen sken, fåglarna kvittrade högt och jag såg 3 ”dovisar” (mitt nypåhittade smeknamn på ett djur jag snart lär bli väldigt bekant med) komma galopperande fridfullt på håll.
Jag lät Vicke stå och titta lite på hjortarna (ingen reaktion) för det kryllar ju av dom kring vår nya bostad och han lär se dom så det räcker och blir över.
Igår när jag närmade mig vårt hus låg det säkert 50 dovhjortar på marken och vilade strax ovanför mina hagar och ytterligare 50 stycken låg på en annan plats bara 50 meter från hagarna!
Först ett litet tips från mig; var väldigt försiktiga med vad ni beställer via nätet just nu.
En fd stallkamrat beställde kläder från ett företag ena dagen, nästa dag hade samma företag gått i konkurs! Där lär gissningsvis varken bli kläder eller några pengar tillbaka.
Så betala inget förrän du har varan i din hand!
En annan reflektion delvis på samma tema är att jag i ett par veckors tid har tänkt att detta med Coronan kommer att innebära att de som redan har pengar har möjlighet att tjäna ännu mer, ibland genom att sko sig på andras olycka så att säga. ”Den enes död….” osv…
Om det finns 10 restauranger i en stad och 5 stänger lär ju de andra 5 få mycket mer kunder.
Om någon tvingas att sälja sin bil/ häst/ whatever för att den har blivit hastigt arbetslös kan den som har råd köpa; ibland kanske genom skambud pga vissas desperation.
Idag skrittade jag ut med Vicke, utan sällskap denna gången eftersom både Elisabet och Anette jobbade.
Det blåste rejält, det har det gjort i flera dagar nu.
På eftermiddagen åkte jag till mitt stall för att fortsätta ett projekt jag påbörjade i förrgår; harvning av min utebana.
Ni som följt bloggen länge känner ju till min vurm för att harva och nu kan jag få utlopp för detta!
Jag ångrade mig sååå efter att jag i samband med en stallflytt sålde min pinnharv (tyckte inte jag kunde släpa omkring på ett sådant schabrak) men för några veckor sedan köpte jag värdiga efterträdare, 3 sektioner för ynka 50 kronor styck.
De är rostiga men det spelar ju ingen roll alls och funktionen är hur bra som helst.
Är ni intresserade kan jag meddela att det finns en hel del på begagnatmarknaden.
Så här såg min bana ut 3 mars efter en massa regn och efter att ha stått oanvänd ett tag gissar jag:
I förrgår innan harvning, en hel del (o)gräs som synes:
Efter harvning fick jag bort en del:
Efter dagens harvning fick jag bort ännu mer gräs och jag tror att det kommer att bli mindre och mindre för varje omgång.
Det känns också som att gräset bara är en kosmetisk störning som inte kommer att påverka funktionen det minsta och underlaget känns väldigt bra.
Jag hävdar att det mesta i underlagsväg går att antingen harva eller plana så att det i vart fall håller för ett ekipage och det är ju det som det kommer att handla om här.
Jag har både resurser och tid att harva och hittade även en svintung balk nära stallet som jag har sparat för att använda till att plana med om det behövs.
På en anläggning jag stod innan använde jag något liknande och det blev hur bra som helst, framför allt om man som sagt är den enda som nyttjar banan 🙂 !
Denna uppbindningsplats fanns utanför stallet när vi tog över:
Vid närmare titt var virket ganska ruttet:
Eftersom vi hade en del brädor över från boxbygget snickrade Henrik snabbt ihop detta:
Efter målning blev det så här:
Jag trooor inte att jag kommer att använda mig av denna särskilt ofta (finns en ännu rejälare uppbindning en bit längre bort om man tvunget vill binda hästen ute) men det blev ändå fint med det här fräscha i stället för det gamla murkna tycker jag!
Åkte till stallet tidigt och red på vår utebana där det blåste rejält.
Det första som hände var att Vicke kastade sig rejält i närheten av ett hinder flera gånger, helt obegripligt för mig eftersom det var ett till synes ”vanligt” hinder som jag ville skritta i närheten av och detta fick mig att liksom bekräfta för mig själv att vi nog inte ska återuppta någon hoppkarriär tillsammans 🙂 .
Själva passet gick bra i alla fall och när jag hade ridit klart skyndade jag mig iväg till min jäkla målning.
Jag har ju en foder/ sadelkammare i stallet och även om den inte var i ett bedrövligt skick så ville jag ändå måla om den helt innan jag börjar fylla den med mina saker.
Lite svårt att ta kort i ett så litet utrymme men här är några före och efter bilder:
Den fjärde bilden ska illustrera en ”typiskt Birgitta” grej! Jag insåg att jag hade glömt att köpa mer maskeringstejp och lyckades återvinna tejp som jag hade använt till boxarna och knölat ihop och slängt 🙂 !
Sedan är målning inte min grej och det är lite spill överallt på golvet tex men dels kommer det att slitas bort rätt snabbt och dels är jag faktiskt väldigt fed upp på målning just nu 🙂 ! Men nu är jag klaaaaar!
Som jag har berättat flera gånger tidigare är jag i princip helnykterist och då är det kanske inte så konstigt att jag faktiskt aldrig någonsin besökt Systembolaget (vilket lustigt namn förresten…det har jag aldrig reflekterat över förrän nu när jag skrev det 🙂 ).
Men igår var det dags; jag ville köpa en liten gåva åt en person och eftersom jag genom lite detektivarbete (kollade en bild hen hade lagt ut på Facebook där personen hade ovan öl framför sig vid ett restaurangbesök) anade vad som skulle uppskattas blev det ett besök och inköp!
Ett fenomen jag tror jag har skrivit om tidigare och som jag har noterat en hel del gånger under årens lopp är hur en del hästtjejer behandlar sina partners.
Jag vet inte om det beror på att de är vana vid att ”bestämma” över hästar och kanske känner sig bossiga pga det (?) men när man hör hur de pratar om och med sina respektive så får i alla fall jag en fadd smak i munnen.
Dessa tjejer/ kvinnor verkar tycka att det är coolt och häftigt att liksom raljera, visa omvärlden att ”i det här förhållandet är det minsann jag som är bossen”, de pratar ibland om och till partnern som att denne är mindre vetande osv.
Har sett och hört en hel del av detta IRL och faktiskt också på nätet och jag skulle själv aldrig tolerera att varken bli tilltalad eller framställd på detta vis.
Jag har flera gånger tänkt ”hur står XX ut” och en tid därefter har förhållandet faktiskt tagit slut. Nu vet ju inte jag på vems initiativ osv men en sak är ganska klar; att bete sig så borgar i vart fall inte för evig kärlek så att säga.
Nu hände det igen; en person jag följer på sociala medier meddelade nyligen att hennes förhållande tagit slut.
Många beklagade osv medan jag bara har väntat på att mannen skulle ”slå näven i bordet” och tacka för sig.
Ibland har jag hört att dessa ”dörrmattor” till män av andra har beskrivits som ”för snälla” och det är sorgligt om det liksom ska ses som något negativt och som kan utnyttjas.
Det borde i stället hyllas; man kan aldrig vara för snäll så länge det inte missbrukas tycker jag!
Eller….rubriken är egentligen missvisande för det har jobbats för fullt i vårt hus i flera veckor men det har inte synts så stora skillnader då i princip varenda centimeter av det ca 120 kvadratmeterstora huset har slipats och spacklats.
Nu har turen kommit till att byta ut flera fönster:
Före:
Efter:
Snyggt med nytt:
Målning har påbörjats:
Före:
Efter:
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer