Månadsarkiv: juni 2020

Tisdag- när man får oväntat besök

Idag på hemväg från träningen hos Nina (som gick bra) såg jag att det var ganska många dovisar inne i min närmaste grannes hage. Jag kunde inte se deras hästar och tänkte att dovhjortarna kanske passade på när/ om hagen var tom.

Hann också tänka att det var synd att jag inte fann mig snabbt nog för att ta ett kort….”det kunde ju bli en rolig bild”.

En kvart eller så senare hade jag lastat ur, gett hästarna lunch, släppt ut Molly och höll på att bära in en del utrustning i stallet när jag ser….ja, vad?

+35 jäkla dovhjortar INNE i Vickes hage…typ 40 meter från honom?!?

Det mest otroliga var att han inte brydde sig och tack och lov inte Molly heller (som var lös).

De jäkla dovisarna spatserade helt iskallt omkring och till slut kände jag ”nej…mitt gräs ska räcka till mina hästar era jäkla typer” så jag stängde in Molly i Baltazars box och traskade in i Vickes hage för att mota iväg dom.

Och det blev strömhopp över staketen efter en stund och några bra filmer till Instagram i alla fall 🙂 !

Eftermiddagen blev ”dyr” för undertecknad; medan jag rensade bort jättehöga brännässlor fastnade jag med ett örhänge i en buske; hejdå guld för tusen spänn är allt jag orkar säga om det….

Inget ihopsläpp


Flera har frågat mig (fullt förståeligt) om jag kommer att släppa ihop Vicke och Baltazar.

Efter att ha studerat hästarna, funderat och även bollat tankar med en person vars åsikter jag värderar mycket och oftast instämmer i till fullo har jag kommit fram till att ”nej, det blir inget ihopsläpp”, i alla fall inte om saker och ting fortsätter som de är just nu (sådant kan ju ändras).

Men när jag tittar på hästarna ser det för mig inte alls ut som att de vill vara på samma sida om staketet. De verkar absolut inte arga på varandra eller något liknande men de tyr sig inte heller till varandra utan går mycket längre ifrån varandra än vad jag hade trott om Vicke tex som ju inte alls klarar av ensamhet till skillnad från Baltazar.

Och det är detta jag nog ska vara rädd om och inte ”förstöra” genom ett ihopsläpp; att de klarar sig så fint på var sitt håll.

Det jag riskerar om jag släpper ihop dom är att dom blir mer tighta än vad de är nu och varför skulle jag vilja det?

Ska jag stå med två hästar som gnäggar hjärtskärande efter varandra när jag rider eller har den ena i stallet för sadling eller ska jag kanske få problem med lastningen för att hästarna inte vill skiljas åt? Ska det bli ”trauma” när jag är iväg på träningar och tävlingar?

Jag är redan i ett sårbart läge med endast 2 djur och kan de fungera så här, enligt mig perfekt, som de gör just nu finns det, som jag ser det ingen anledning att ändra på detta ”bara” för att 90% av alla hästägare anser att hästar ska gå ihop.

Jag kan förvisso själv också anse att det är det bästa men jag vill samtidigt göra det bästa av MIN situation och både minimera skaderisk och risk för ”flockbundenhet”.

Dessutom finns en annan risk när gräset sinar och jag ska fodra med ensilage ute; risken att Baltazar sätter i sig 15 kilo foder på samma tid som det tar myran Vicke att äta 5 kilo och det vill jag absolut inte.

Inte heller vill jag ge fri tillgång i hagen; jag känner Vicke och vet hur han hade grisat ner stora delar av hagen, trampat ner foder som han sedan hade ratat osv.

Nej, det blir nog fortsatt var sin hage för pojkarna och om de beter sig så som de gjort hittills så blev det exakt så som jag hoppades!

Måndag- semesterkänsla

Det var med facit i hand tur att jag red relativt tidigt i morse; Skåne har levererat fullständigt underbart sommarväder med massa sol, värme, klarblå himmel och helt vindstilla.

Perfekt om man ville sola i trädgården och det ville jag!

Vem behöver åka utomlands när man har en solstol, en vattenslang med varmvatten och kan ligga ostört i sin trädgård?

Molly valde att gräva en svalkande grop i stället för att lägga sig på en dyna och….

…..Vickster valde att rulla sig i gräset efter ridpass på utebanan och dusch därefter.

Är så nöjd med mitt lilla lättarbetade stall! Att mocka och fixa med foder till hästarna tar ”ingen tid” alls och det är enkelt att göra allt som behövs.

Kontaktinfo

Härom dagen satte jag upp detta tillägg (mitt telefonnummer) till själva elstängsel-skylten!

Min tanke är att förbipasserande ska veta vem de ska kontakta om de av någon anledning ser något som kräver åtgärd.

Även om jag är hemma stora delar av dagen så vill jag ju givetvis inte känna mig fjättrad vid hästarna utan att kunna åka iväg och som vi alla vet kan djuren skada sig, staketet kan rasa osv.

Jag ställde följande fråga på Facebook:

Om någon förbipasserande skulle upptäcka exempelvis en skada på er häst/ era hästar i hagen och personen inte känner er; har ni något uttänkt för HUR personen skulle komma i kontakt med er? En skylt på hagen med ert telefonnummer tex?

Det var intressant att läsa hur många som bara tyckte att ”här känner alla varandra så alla vet vilka hästar som är mina” typ.

För mig är detta ett mycket märkligt resonemang av flera anledningar.

Dels för att man förutsätter att den som ”ser något” är en granne och dels för att man också verkar förutsätta att det alltid finns grannar hemma på dagtid.

Men det kan ju lika gärna vara så att det är en förbikörande person som ser whatever, en person som inte alls känner till bygden så att säga och hur ska man då veta vem man ska ta kontakt med?

Själv tycker jag att min egen åtgärd är väldigt enkel; den garanterar så klart verkligen inte att någon faktiskt tar kontakt men då har jag gjort vad jag har kunnat i alla fall.