Månadsarkiv: oktober 2020

Hästägarens små glädjeämnen, del 26

När du lyckas fullfölja ännu en hel klippning utan att skären eller saxen har krånglat och du har tvingats avbryta klippningen med en halvklippt häst!

Eller varför man alltid ska ha extra skär hemma eller t.o.m. en extra klippmaskin!

Pedanten i mig hade inte överlevt många timmar om jag tvingades lämna en ”hackig” halvklippt häst i väntan på att få en trasig sax fixad.

Skären gav faktiskt upp en gång utan att jag hade varken extra skär eller en extra sax men på den tiden hade jag en snäll stallkamrat som genast lånade ut sin. Snacka om lättnad….framför allt eftersom det inte ens var min egen häst jag klippte så det kändes ju lite pinsamt.

Fredag- höstkyla

Vackert utanför mitt stall!

Då var det fredag igen…..veckorna swischar förbi.

Och som ofta i Skåne slog höstkylan till utan någon mjuk övergång utan det var ”pang bom” nollgradigt i morse och is på ett trädgårdsbord tex.

Jag gick ner i min sadelkammare i källaren och tog fram ett termotäcke till Vicke; han helklipptes ju i förrgår och jag vill hellre ha ganska öppet i stallet än att stänga in hästarna och riskera luftvägsproblem.

Förmiddagen har spenderats i Flyinge med träning för Nina och nu i eftermiddag har jag småpysslat med att harva ridhuset, mocka hagarna och kratta lite löv.

Vad gäller hagmockningen är jag inte maniskt noga med att få bort varenda bajshög; det ids jag ärligt talat inte men jag vill inte heller förstöra gräset genom att bara låta all gödsel ligga.

Stallinventering

För mig som alltid vill ha koll på så mycket som möjligt fungerar min lilla anslagstavla som en form av inventering bland annat.

Jag skriver tex upp hur många ströpelletssäckar och höbalar jag har kvar- halmbalarna har jag ett hum om men de räknade jag inte från början och nu är de staplade på ett sådant vis att det inte går att genomföra.

Jag skriver också upp när jag strör med halm och ströpellets (delar av texten syns ej i bild), också för att ha ett hum om åtgången.

”Bal öppnad” är de storbalar med hö jag använder just nu och där har jag bara 3 kvar så de är inte så svåra att hålla reda på 🙂 .

Torsdag- skor

Efter ett ridpass i ridhuset hann jag ha Vicke i hagen en timme innan det var dags att gå in i stallet igen eftersom det var dags för skoning.

Som jag sa till Markus (hovslagaren) är det tur att Vicke i princip alltid kommer direkt vid intag för hagarna här är på tok för stora för att ”jaga” hästar i och att de sluttar gör det inte enklare att gå/ springa i dom precis.

Hur som helst fick Vicke nya skor och vi konstaterade att hovarna ser fantastiskt fina ut.

Inte ett spricka någonstans eller trasigt horn; jag minns hur väldigt trist det var den långa period för några år sedan då hovarna såg allt annat än hela ut.

Jag är så otroligt glad över att Markus kommer och skor; som vi alla vet växer bra hovslagare definitivt inte på träd.

Den lille skulle verkas var min tanke men Markus tyckte inte att det behövdes eftersom han dessutom inte rids så han fick bara vända i stallgången och själv sparade jag 200 kronor 🙂 .

Jag litar helt på Markus bedömning; det är lätt att bli hemmablind, ffa som lekman men om Markus säger att vi kan vänta med verkningen så rättar jag mig efter det.

Dagens bild föreställer lilla Mimmi som enligt fotografen Henrik ”tittar på tv”…..det tror jag vad jag vill om men om han säger det så 🙂 🙂 🙂 !

För mycket av det goda

Härom dagen var jag igen på äppelplockningstur i Veberöd.

Alltså kolla in detta träd!

Jag har sedan mitten av augusti plockat x påsar proppade med äpplen och jag är säkert inte ensam om detta och ändå ser det ut så här i trädet och på marken.

Hur trevligt det än är med egen frukt, och äpplena är dessutom goda, så förstår jag att familjen skänker bort av sitt överflöd för det kan onekligen bli för mycket av det goda.

Sådana mängder frukt drar till sig flygfän om de får ligga om ruttna i gräset och det ser ju inte heller så trevligt ut när det blivit en sörja av alltihop.

Mina hästar har i alla fall haft enorm glädje av äpplena och jag vet att jägarna här i krokarna också använder äpplen som ”bete” och lägger ut stora högar med frukt.

Onsdag- ingen skip av klipp

Jag må ha bestämt mig för att inte klippa min mammut B men björnen Vicks blev i alla fall avskalad för andra gången för säsongen idag.

Jag bestämde mig för att, till skillnad från sist, inte hetsa igenom klippningen utan ta det lugnt och raka av rubbet eftersom benen nu såg ut som stolpar av allt hår.

När jag började klippa tänkte jag ”så fint min gamla sax klipper fortfarande…..efter alla dessa år”.

Minuter senare började saxen att ”sacka”; den gick liksom långsammare och långsammare och dog till slut helt men gick att starta om. Efter en stund hände samma sak flera gånger på rad och jag tänkte nu i stället ”nåväl….den höll i typ 20 år och det var ju tur att jag köpte en annan begagnad sax som jag får gå och hämta i sadelkammaren”.

Men innan jag gick för att hämta den andra saxen upptäckte jag något mycket konstigt; det var när jag var en bit ifrån vägguttaget som saxen ”sackade” och när jag höll den nära uttaget gick den felfritt?!?!

En elektriker kan säkert förklara detta; jag nöjde mig med att flytta Vicke så nära vägguttaget som möjligt och kunde därefter helklippa honom utan minsta problem!!!

Eftersom det är Vickes vilodag blev detta dagens enda ”jobb” för honom…eller snarare sagt för mig….och nu står han med täcke i blåsten och betar!

Speciella annonser del 698: när man inte vet vad man säljer

Säljaren nedan vet uppenbarligen inte vad han säljer vilket han också erkänner 🙂 .

Men han vet inte heller en korrekt prissättning då ingen lär betala det han begär vare sig det är 5-10 år gammalt hö eller halm 🙂 !

”Ca 100st små balar med hö eller halm. Jag vet inte hur man ser skillnad. 

De är gamla, minst 5år. Troligen 10år. 

Torrt och fint.

Passar nog perfekt för skydd av planteringar eller stallströ av olika slag. 

50kr/st eller köp 5 eller fler för 25kr/st. 

Finns 1km utanför önnestad. 

Går att hämta både dag och kväll (ej efter 21).”
 

Skippa klippa?

Vad jag tror att B anser om klippning….

Snälla…..tala (skriv) förnuft till mig 🙂 för nu har jag…. igen…..överfallits av lust att klippa den lille!

Han rullar sig i lera (var han nu lyckas hitta den….) varje dag, har mammutpäls och jag tyckte till och med att han luktade lite ”våt hund” (fast han var snustorr) från sin skitiga fäll härom dagen.

Jag ser framför mig hur superfin han hade varit som klippt och kan inte tänka mig många saker som hade skänkt MIG en lika stor tillfredsställelse som att låta klippmaskinen gräva sig ner i djupet av hans håriga lekamen.

Men; jag fattar rent förnuftsmässigt att han a) har ett fantastiskt bra skydd av allt detta hår b) säkert skulle bli sådär upprörd som han kan bli och c) min klippmaskin hade dött utmattningsdöden av ett dylikt projekt.

Hade jag vetat säkert att han verkligen älskar att bli klippt hade jag nog kapat håren oavsett men så tror jag definitivt inte att det är eller vad säger du Helena?

Och att ”bråka” med en 23 år gammal häst är jag inte precis road av; dels för att jag vill ge honom ett så ostressigt liv som möjligt för att han förhoppningsvis ska leva i tusen år och dels för att han sin ponny-storlek till trots säkert hade kunnat bjuda på rejält motstånd; ni vet så där så att man typ släpas efter honom som om man vore en fluga. Det sitter nog en hel del krafter i det där arslet tex 🙂 !

Nej, jag måste behärska min klipp-mani så jag inte riskerar att få en gammal häst med lunginflammation eller vad vet jag….

Eller så väntar jag i alla fall till våren så att jag och omgivningen inte drunknar i hår när de väl ska fällas av!

Vad säger ni? Är jag knäpp?