Om jag ska generalisera en del tycker jag nog att vi hästmänniskor i alla fall vad gäller stallarbete och mycket som rör detta är ganska traditionsbundna och förändringsobenägna.
Vi gör som vi alltid har gjort vilket många gånger innebär helt onödigt slit eftersom utvecklingen trots allt har gått framåt på även många fronter som har med stallsysslor att göra.
Vi mockar med kassa grepar, balanserar små, skruttiga skottkärror på livsfarliga plankor ut till en Mount Everest-gödselstack där vi nästan bryter armar och ben medan vi tömmer vår last.
Eller så kånkar vi vattenspannar där hälften skvimpar ut över våra ben och skor på den sliriga vägen till hagen 200 meter längre bort.
Bara några smått raljerande exempel men liiite känner ni säkert igen?
Men jag har också hört om, och själv upplevt hur icke-hästkunniga/ intresserade partners finner bra lösningar, som liksom ser på det vi sysslar med med andra, klokare ögon och som kommer med förbättringsalternativ eller rent av tillverkar/ köper/ ordnar sådana!
Känner ni igen det också?
Det är när jag har beklagat mig över något för Henrik eller bara nämnt det som han ibland har sagt ”men kan man inte göra….i stället” eller ”varför gör du så…hade det inte varit bättre om du gjorde så här i stället”?
Så är det ju många gånger på en arbetsplats också tycker jag.
När nya kollegor kommer och ”ifrågasätter” rutiner eller placering av möbler/ material/ whatever.
Ibland kanske man blir lite irriterad och tänker att ”du ska inte komma här och komma” men många gånger har personen rätt; just för att den ser på saken med nya ögon.
Här är en bild på ett fönster i Vickes box.
Jag nämnde för Henrik nyligen att jag i efterhand ångrar att jag inte såg till att glasmästaren gjorde flera fönster öppningsbara när han lagade många av de gamla varav en del tidigare hade gått att öppna.
Nu var det inte jag som varken beställde eller betalade detta jobb så jag var bara glad att de trasiga rutorna blev utbytta mot hela men eftersom en del fönster som sagt hade gått att öppna tidigare och nu verkade igen-satta så tyckte jag att det var lite synd eftersom jag gärna vill ha in så mycket luft som möjligt i stallet.
Men när Henrik hörde min kommentar så erbjöd han sig att gå ut och undersöka rutorna närmare och…tja…long story short så lyckades han få upp en av rutorna så att inte bara B utan även Vicks har ett öppet fönster i boxen.
Detta är bara ett enklare exempel av flera men det är kanske det vi hästmänniskor borde göra lite oftare; ta in våra respektive i stallet och be dom ”finna fem fel” eller i vart fall se om de kan hitta smartare lösningar än de vi redan har 🙂 ?
Som du skriver, man är nog så inrutade i sina gamla vanor att man faktiskt inte tänker på att vissa saker kan man faktiskt förenkla.
Ja, vi hästmänniskor är vana vid fysiskt slit med både mockning och att släpa på allt möjligt.
Numera finns det massvis med olika hjälpmedel men tyvärr tror jag inte bara att det handlar om att hästmänniska inte VILL använda dessa utan det är även en kostnadsfråga. Mycket kostar x tusenlappar i inköp och antingen har man inte råd oavsett eller så tycker man att det är svårt att motivera kostnaden när man bara har en häst och/ eller står inackorderad.
Jag har själv några saker på min lista som hade underlättat/ varit bra att ha (en fyrhjuling och en gödseldammaugare tex) men de kostar för mycket tycker jag.