Alltså….ovan är motsvarigheten till när små flickor leker med Bariedockor 🙂 !
Birgitta 6 år bara stod och liksom insöp hur otroligt söt hennes ponny är i sin lilla kappa 🙂 !
Lite skämt och lite allvar….väderleksprognosen för idag stämde tyvärr så det var minus 8 grader i morse och höll sig så i flera timmar. Dessutom påstod samma prognos att dessa 8 grader ”kändes som minus 14” och så kan det ju absolut vara och kännas.
Vicke ”kokar” under sitt täcke fast han är så tunn i pälsen att han har skav både här och där och jag hade inte hjärta att lämna B täckeslös i mörkret medan jag åkte för att träna för Nina.
Vädret kan slå om hur som helst och jag ville inte riskera något när jag inte är hemma och som en vän skrev ”det är ju knappast så att han lider av sitt täcke” medan någon annan tyckte att täcket var onödigt (jag la upp bilderna på Facebook och Instagram).
Egentligen tror jag inte att han hade behövt det för solen strålade härligt hela dagen men dels är jag hellre safe than sorry och dels är det inte så att jag nu kommer att ha täcket på permanent.
Det är för övrigt därför jag tror att vi hästmänniskor så ofta hamnar på kollisionskurs med varandra; för att vi för ofta utgår från oss själva, hur vi brukar göra, hur våra omständigheter ser ut osv.
Och det gäller inte bara täcken så klart utan precis allt!
Hur många timmar hästar ”ska” gå i hagen, hur många kilo kraftfoder de ska äta, om de ska klippas eller ej, vilket strö som är bäst, vilken veterinär eller hovslagare man ska anlita och en miljard andra saker.
Men det går inte alltid att jämföra äpplen och päron. Båda är frukter ja, men de smakar helt olika och kan ibland användas till exakt samma sak men ibland inte alls. Och det är så klart samma sak med hästar.
Man kan inte alltid jämföra en helklippt frusen tävlingshäst som står i en grushage utan mat med en smällfet, oklippt ponny som står i en gräshage, det är skillnad på vad en presterande, svårfödd häst ”måste” äta i jämförelse med en lättfödd ponny med fånghistorik och medan en del hästar har granithovar och kan gå oskodda över eld och vatten kan andra inte skritta utan skor i ett ridhus utan att ömma. Bara några exempel gripna helt ur luften.
Det är ju mycket vanligt att folk frågar efter råd vad gäller allt möjligt på nätet som har med hästhållning/ skötsel/ ridning att göra och jag tror att en stor anledning till att vi blir osams, idiotförklarar varandra och/ eller ger mycket märkliga tips och råd är att vi allt för mycket utgår från vår egen verklighet fast vi bor i ett mycket avlångt land med ibland otroligt olika förutsättningar, klimat osv.
För övrigt gäller detta inte bara oss hästmänniskor utan är ett allmänmänskligt fenomen. Man utgår från sig själv och ”tror”/ tycker att detta går att applicera på ”alla andra”.
Nu fick ni en liten utläggning om något jag har funderat mycket på och som jag själv gör mig skyldig till hela tiden om jag inte tänker efter. Jag är ofta mycket snabb på att ge råd men måste också försöka tänka på hur det ser ut för ”mottagaren”. Ibland lyckas jag bättre än andra gånger….
Känner ni igen det jag beskriver eller är jag helt ute och reser 🙂 ?
Jag tänker att de flesta ändå försöker sköta sin häst så gott de kan, ibland kan det framstå i debatterna som att det handlar om grovt djurplågeri för att man har eller inte täcke när det regnar.
Men visst kan det vara svårt att inte lägga sig i när man tycker att någon gör något som är helt uppåt väggarna… Det bor väl en liten besserwisser i de flesta människor.
Instämmer helt.
Och absolut är allting relativt.
Men det är svårt att dra en gräns för vad som är ok och inte, ibland är det så många parametrar man egentligen skulle behöva titta på och mycket är inte så svart eller vitt som vissa vill göra gällande.
Ett sådant exempel kan jag tycka är hagvistelse där en del propagerar för att hästar ska vara ute näst intill dygnet runt oaktat väder och oaktat hur hagen ser ut. Det tycker inte alls jag och vill påstå att hästar IBLAND har det bättre i boxen.
Håller helt och hållet med. Alltid bra att få råd och tips, men sen får man hitta en egen linje att följa. Sunt förnuft och gedigna baskunskaper om pållarnas grundläggande behov tror jag man kommer långt med, anpassning när det behövs, och inte en blanda in en massa ”hokus pokus”