Dagens fråga: tar ni någonsin sovmorgon och vad innebär detta för er?

Jag ”måste” erkänna att sovmorgon i princip inte existerar hos mig, inte om man inte räknar att enstaka gånger om året sova till 7 typ. Och då ska det vara någon form av oväder ute 🙂 !

Annars kan jag liksom inte finna ro att ligga kvar i sängen men kan däremot gärna återvända till den efter att jag har släppt ut hästarna!

Idag är en sådan där dag då jag påminns om hur tacksam man kan vara för de små tingen och mina tankar beror säkert delvis på det underbara vädret.

Jag har sagt det många gånger förut; detta är den absolut bästa årstiden i Skåne!

Jag tror att hästarna skulle hålla med mig; de är helt fixerade vid det lilla gräs som börjat poppa upp och att det inte finns en enda insekt i luften är säkert en enorm bonus.

Den lille har fällt sin hårrem väldigt selektivt vilket tex innebär att nästan hela huvudet är utan mammutpäls (men såååå grått) medan andra kroppsdelar fortfarande svämmar över av både lösa och fasta hår 🙂 .

Eftersom B bara får ”låtsas-mat” när hans mycket hårdare arbetande kamrat äter mellis fick han idag hälften av en ”provpåse” av något foder från Börjes. Att något som mest ser ut som nerklippt hö kan vara så gott tänkte jag men han slickade krubban såååå njutningsfullt.

Själv har jag ägnat mig åt ett njutningsfullt pass på utebanan och därefter en lika njutningsfull lunch med min man. Det är sådana småsaker som kan glädja mig enormt; god mat och ett bra ridpass 🙂 .

Mindre njutbart men något jag ändå ville göra var att rensa bort ytterligare stenar från olika delar av Ryhus…de finns ”överallt” och jag vill helst inte köra på dom när det blir dags att ta fram gräsklipparen.

Om ni någon gång behöver stenar så är ni välkomna till Birgittas Sten AB- gratis leverans utlovas på plats 🙂 .

Det bodde ju hästägare på Ryhus i många år före oss och jag hittar fortfarande isolatorer på alla tänkbara och otänkbara platser. Jag vet inte hur många jag har bänt eller skruvat loss….

Högen med trädgårdsavfall fortsätter att växa och ska inom kort forslas bort.

Avslutningsvis en bild på snabbspringaren som jag knappt hann fånga med mobilen.

Att vädret är sååå mycket mer lämpat för en whippet med krav är väldigt tydligt eftersom hon nu kan vara med i och kring stallet långa stunder medan hon för bara några veckor sedan ville fly in i huset som om fan var efter henne 🙂 !

Vad sägs om denna massförstörelse?

Orsakad av vildsvin hos en hästägare och till dennes stora förtvivlan som ni säkert förstår. Det blir inte mycket gräs kvar till de som det gröna är avsett för (i en verksamhet dessutom).

Jag är mycket tacksam att de i alla fall än så länge håller sig borta från Ryhus (jag har sett enstaka exemplar på åkrar inte många kilometer härifrån); det räcker utmärkt med den mängd småhögar av jord som sorkar eller mullvadar åsamkat alla möjliga ytor här.

Jag brukar oftast ha väldigt klart för mig hur morgondagen ser ut men igår fick jag ett infall och kollade i min digitala almanacka.

Och tur var väl det…jag insåg att den träning jag var helt säker på skulle äga rum på fredag var idag!?!

Det hade verkligen varit både pinsamt och försmädligt om jag inte hade dykt upp på avtalad tid; det har faktiskt aldrig någonsin hänt mig på över 30 år.

Nu blev det således träning som vi hade bestämt och det gick mycket bra. Nina red en stund vilket hon inte gjort på ett tag och som vanligt tyckte jag att det är väldigt lärande att se ”vad som händer” när hon sitter upp.

Idag var det framför allt ”lyfta magen” som hon är på mig mycket om (Vickes mage då ha ha ha) som syntes så tydligt vad hon menar och framför allt vad Vicke vill göra när hon med sits och skänklar får honom att dra upp den. Vickes försvar mot att han tvingas bli uppkortad och samlad är att han då vill ”dra sig lång” i fronten, liksom lägga sig på framåt- jag kan inte förklara det bättre men det syns som sagt väldigt tydligt fast det inte är några stora grejer eller blir något bråk. Och när man har sett det är det lättare att vara vaksam på dessa försök när man sitter i sadeln.

Innan jag körde till träningen hade jag en liten stund över i stallet och passade på att tvätta av den lilles boxväggar lite. De var bara lite dammiga av att han gissningsvis gått emot dom när han har haft sin lerinpackning på sig 🙂 och det gick bort med varmvatten och en svamp.

Jag måste passa på att ge båda gossarna en virtuell guldstjärna för att ha låtit bli att bita av en ens en träflisa i boxarna.

Inte för att Vicke någonsin gjort detta så att jag har sett det….och jag sprutade en massa anti-bit på allt trä innan jag flyttade in hästarna. Men det är borttvättat vid det här laget så jag är nöjd med att väggarna ändå får stå i fred.

Nyligen diskuterade jag EN aspekt av det värdefulla i att träna för tränare med en annan hästägare och tänkte delge er lite av våra tankar.

Att träna för någon kunnig har så klart många fördelar men just idag tänkte jag ta upp detta med ”unghästridning”.

Det talas ibland om hur en del ryttare ”hetsar” fram med sina unghästar; kräver för mycket, rider för länge, tävlar för ofta osv och det stämmer säkert.

Men faktiskt har jag även sett och upplevt motsatsen; ryttare som liksom inte utvecklar hästen på flera år utan fortsätter att rida 6-7 åringar som om de fortfarande är 4.

Detta är så klart inte skadligt; man kan ju om man vill rida så under hela hästens liv men om man vill utvecklas så bör man enligt mig ta hjälp av en bra tränare och använda sig av denna regelbundet.

Jag märkte hur försiktig jag själv var när jag hade unghästar; om jag hade suttit för länge i min ensamhet hade jag knappt vågat flytta en 4-åring för skänkeln i en enklare sidvärtsrörelse av rädsla att det skulle vara ”för krävande” men man kan faktiskt leka fram massor även med unga hästar så länge man är vaken på hästens förutsättningar och dessutom inte rider för långa pass.

Så man ska inte vänta för länge med att börja rida för instruktör även med unghästar; det är bättre att rida 30 minuter minst en gång i veckan så att man inte hamnar på ”villovägar” som man därefter måste rätta till. Bättre att det blir rätt redan från början!

Jag gick ut hårt i morse och sågade ner några stora, helt murkna grenar nära stallet samt samlade ihop en hel hög med mindre diton som låg på marken mellan några andra träd och buskar.

Av mina flera rapporter om trädgårdsskötsel kan man kanske tro att jag har fått ett intresse för denna syssla men låt er inte luras; jag vill bara röja upp sådant som stör ögat och som prioriterades bort förra våren till förmån för ännu viktigare saker (som box och hagbygge tex).

Redan 8.00 fick jag besök av en ur mitt ”team” …det har ju blivit så populärt gudbevars att kalla både tränare, veterinär och hovslagare för detta och det var den sistnämnde som dök upp på avtalad tid.

Han hade en lärling med sig idag och vi pratade lite om varför jag höjer just Markus så till skyarna och varför jag är så pjoskig med Vickes hovar och vem som får sko honom.

Annat var det med mina andra hästar som alla haft järnhovar och som jag kunde låta lärlingar inne på Jägersro travbana slå på tappskor på; det finns inte i sinnevärlden med Vickes klen-hovar.

Och jag är både präglad av hans allvarliga hovledsvrickning för många år sedan, hans tidigare usla hovkvalité (nästan 100% förbättrad nu) och det faktum att han med obefintliga trakter är mycket sulöm. Så en skicklig hovslagare och lädersulorna har absolut gjort en gigantisk skillnad för honom.

Efter hovslagarbesöket blev det en lätt uteritt och jag kunde se resultatet av många dagars sågande nära mina hagar;

Björnstorps och Svenstorps gods som Henrik arbetar för och som vi hyr Ryhus av ”står på 3 ben”; jordbruket, skogen och fastigheter som hyrs ut och här ser ni delar av ett av benen.

Sist en bild tagen igår kväll; jag har döpt den till ”if you can’t beat them- join them “ 🙂 :

En vän undrade fullt berättigat varför jag köpte Fluff B som hagsällskap; det finns ju redan i riklig mängd 🙂 !