Månadsarkiv: maj 2021

Är du en ”mennare”? Sluta med det!

Igår tog jag upp det här med att ge beröm och vilka positiva effekter detta kan ha på både givare och mottagare och idag vill jag skriva lite om en annan sida av detta mynt som kanske också en del känner igen?

Har ni märkt att en del människor och kanske även ni själva har svårt för att bara ge beröm?

Det måste liksom komma ett efterföljande men och här kommer några exempel:

*Så bra det blev med dina hemmabyggda boxar men varför valde du en så mörk färg?

*Baltazar är verkligen gullig men varför köpte du en så gammal häst?

* Så roligt att det gick bra när du red Pay and ride men du får ju se vad som händer på en riktig tävling!

Dessa exempel är inte ordagrant vad någon/ några uttryckt till mig, jag har ändrat om dom lite men ni förstår säkert vart jag vill komma?

Dessutom kan detta men ibland ersättas med ordet fast (”bra tyglar fast jag tycker mina är bättre”) och dylika ord.

Poängen med om du känner igen dig i att du inte kan ge beröm PUNKT utan måste klämma in detta men/ fast: sluta med det!!!

Eller…du behöver inte sluta att ge konstruktiv kritik men du behöver inte heller alltid, alltid, alltid säga precis allt som trycker på tungan.

Ibland är det bäst att bara ge beröm/ positiv feedback och stanna där. Folk vill inte alltid höra detta förbannade men….i alla fall funkar jag så.

Det blir så tråkigt när/ om man hela tiden är utsatt för en felsökare och kritiker och den relationen riskerar att bli väldigt dålig till slut eller rent av upphöra.

Ta dig en funderare på hur du uttrycker dig och är du en mennare- snälla sluta!

Fredag- hjälpredan

Lite som på bilden kände jag i morse när det började regna när jag hade förväntat mig uppehåll men det slutade snabbt och efter harvning blev det jättebra liksom själva passet.

Än så länge känner jag inte av något från vaccineringen (fick Pfizer) förutom att det spänner lite i armen ibland. Om det inte blir mer än detta är det verkligen bra.

Nu har Molly och jag precis kommit in i huset efter att ha mockat den lilles hage samt klippt ner lite döda grenar runt stallet.

Fast dovhjortarna var mer än synliga i närheten av där vi jobbade gjorde Molly inte en ansats till att jaga dom och skulle hon börja med sådana fasoner är det slut med hennes hjälpredande på Ryhus.

Men så länge hon kan vara lös när jag pysslar med allt möjligt kring stallet är det jättebra.

Uppskatta sig själv och ge beröm

Idag funderar jag igen på det här med att en del människor har svårt för att visa uppskattning och ge beröm till andra.

Dagens teori från yours truly är att detta kan bero på att man inte ens uppskattar sig själv/ tycker att man själv duger eller gör något bra?

Ibland säger man ju att man för att kunna älska någon annan måste börja med att älska sig själv och kanske är det samma sak när det gäller att ge beröm och uppskattning?

Tycker man att man själv är ganska värdelös (kanske ”bara” omedvetet) kanske man har svårt att se eller uttrycka positiva saker hos andra?

Själv har jag absolut inga problem med att berömma andra och gör det gärna.

Och jag berömmer mig själv också även om det i Sverige ses som ”att skryta”, ”tro att man är något” och jag vet inte vad…

Men jag tycker absolut att jag är duktig på många saker och supervass på en del och det står jag för utan att skämmas.

Jag är också dålig på annat och behöver utveckla en del sidor hos mig själv men som sagt; det finns mycket jag gör bra!

Så förutom dagens teori vill jag även utfärda ”dagens tips” 🙂 ! :

Prova att ge någon…vem som helst….beröm och notera vad som händer!

Personen kanske blir förvånad, misstänksam, försöker slå bort det du sagt (äsch….) men jag lovar dig att en majoritet mår bra efteråt och det kan du också göra!

Det behöver inte vara något stort men du ska mena det och här kommer några enkla förslag:

*Vilken snygg tröja du har

*Din hund är verkligen väluppfostrad

* Så fint du har städat förrådet

* Man blir verkligen glad när man ser ett så välorganiserat skrivbord som ditt

Mycket lätt uppgift således och berätta gärna i kommentarerna vad ni sa och hur responsen blev!

Torsdag- roadtrip

Idag är jag på en roadtrip, strax över 3 timmar enkel resa är för mig ”långt” med tanke på att jag inte gillar att köra bil.

Jag gissar att det delvis beror på alla gamla ”häckar” jag kört i framför allt min ungdom; körkomforten på bilar från 70, 80 och 90-talet var ju lite annorlunda om man säger så.

Min första bil, köpt för under 4000:- när jag var 19-20 år var både rattväxlad och hade en choke man fick fibbla med manuellt…jag undrar om de som tar körkort idag ens vet vad jag pratar om 🙂 ?

Nåväl…tillbaka till dagens körning så beror den på att jag har varit angelägen om att vaccinera mig mot Covid så fort detta bara har varit görligt och…long story short; därför tog jag bilen ända till Kalmar!

Jag vet lika mycket (eller lite) som alla andra att det har sagts att det ska gå att boka vaccinering i Skåne från den 17 maj men dels är det 11 dagar dit och dels är det ju långt ifrån säkert att man får en tid bara dagar efter bokning. Dessutom tycker jag att det har varit så många turer kring detta med vaccinationerna att jag väljer att ta det säkra före det osäkra vad gäller själva sprutan i alla fall och ta den nu.

Sedan kan man både få biverkningar av vaccinet och smittas trots allt, det begriper jag men nu känner jag i alla fall att jag har gjort vad jag kan på den fronten.

Jag har inga möjligheter alls att jobba hemifrån och vill inte heller isolera mig fullständigt på Ryhus även om jag kommer att iaktta samma försiktighet efter vaccinering som innan. Men förhoppningsvis med lite mindre oro?

Vickster har vilodag och kommer förhoppningsvis att ha en lite bättre hagvistelse än de 2 föregående dagarna, det skulle enligt prognosen inte regna lika mycket i alla fall.

Innan jag körde till Kalmar unnade jag och Henrik oss en sak som jag nästan tycker är lite pinsam att erkänna att vi inte ville göra själva; vi hade fönsterputsare hemma!

Detta är en syssla jag tidigare alltid gjorde själv (och som föregicks av veckor med känslan ”åhhh….blääää….nu MÅSTE jag ta tag i detta”) men fönsterna på Ryhus är på tok för många och dessutom väldigt eftersatta för att varken jag eller Henrik …tja ….rent ut sagt ville göra det.

När vi flyttade till Ryhus för nästan exakt 1 år sedan gjordes det en flyttstädning av en firma och den var enligt mitt förmenande under all kritik men det var inte heller något vi bekostade.

Således var fönsterna inte godtagbart putsade (och massa annat var också halvsmutsigt) och att idag stå med 40-talet rutor, försöka bända loss dom och jag vet inte allt…nä…för en gångs skull fick bekvämligheten segra.

Saker som kostar

Reagerar ni också ibland på att en del saker är mycket dyrare än ni trodde/ visste?

Detta tänker jag ofta på när jag ser hindermaterial annonseras ut.

Jag är ”uppväxt” på en ridskola där det fanns alla möjliga hinder i överflöd och de användes många gånger ganska oaktsamt så jag är liksom inte van vid att detta är något som faktiskt är väldigt dyrt och som man ska vara rädd om.

När jag nu ser vilka priser både företag och även privatpersoner tar för ibland gammalt, slitet, enkelt och fult hindermaterial inser jag att detta värderas lång mer än jag trott i alla år.

En annan sak som jag nyligen blev varse kostar en hel del och som jag tycker ofta glöms bort när folk förfasar sig över hovslagarpriser är deras utrustning.

Givetvis fattar både jag och de flesta att hovslagarens utrustning kostar men vet ni alla hur ofta den behöver bytas ut?

Det visste i alla fall inte jag men när jag frågade Markus blev jag lite överraskad.

Tex en vanlig rasp måste bytas ganska många gånger per år och det gäller en hel del annat också.

Just raspar är det som slits ner snabbast men mycket annat har jag liksom tänkt att man kan ha i ”hundra år”. Och det är dyra grejer…

Och är man seriös vill man, framför allt för sin egen skull, använda utrustning som fungerar lätt och bra, inte stå med utslitna raspar, tänger och annat.

Onsdag- trist när det stämmer

Ofta klagas det på att man Inte kan lita på väderleksprognoser men ibland vill i alla fall jag inte att de ska stämma.

Dag 2 med massa regn idag och tro mig….prognosen har nästan stämt till 100%.

En sådan dag då man är glad för varje minuts uppehåll och till och med den lille har täcke på sig.

Som jag skrev igår vill jag ha hästarna ute så mycket som möjligt men idag blir det nog intag någon timme tidigare om inte vädret mirakulöst gör en helomvändning.

Som ni förstår av bilden ovan ville jag inte rida på utebanan utan kröp in i mitt lilla ridhus där jag fokuserade på piruetter. De går ju bra att göra på liten yta till skillnad från tex seriebyten som man inte hinner så många.

God lunch blev det också; vi körde till kvarterskrogen i Staffanstorp och åt slottsstek och tog även med oss mat hem.

Den här bilden dök upp som ett minne på Facebook idag och eftersom jag vet att jag har en bloggläsare som tycker att Vicke är väldigt vacker visar jag den här, bara för henne 🙂 !