När man anlägger en utebana vill man så klart att den ska bli så bra som möjligt; det kostar ofta x hundratusen och kräver kunnande så det är ingenting man bara fixar på en eftermiddag.

Och ibland blir det inte som man tänkt sig trots enormt mycket utlagda pengar och anlitad expertis; det har jag bekanta som kan vittna om.

Själv hade jag av naturliga orsaker inte det minsta att säga till om när ridbanan på Ryhus anlades och därför är jag väldigt tacksam över att den passar mig så bra som den gör.

Vi hyr ju bara gården så det är helt uteslutet att vi skulle betala för att anlägga en ridbana och att det redan fanns en bidrog tveklöst till att vi valde att flytta hit.

Idag funderade jag över vad jag skulle säga är den viktigaste egenskapen hos en utebana, om jag bara får välja en enda sak och efter att ha tittat på bilderna ovan kanske ni anar vad jag skulle svara?

Förmågan att torka upp snabbt/ klara en hel del nederbörd skulle bli mitt svar!

Att vattna en för torr bana går i många fall att lösa men vad tusan gör man med en bana som står under vatten?

Och hur många gånger regnar det i Skåne vs att det är ökentorrt?

Så klart skulle man också kunna svara ”att en ridbana inte fryser när det är minusgrader” som bästa önskvärda egenskap men jag vill påstå att det är lite ”överkurs” dvs det är långt ovanligare och också mycket svårare att uppnå eller har jag fel?

Dessutom skulle jag inte vilja träna dressyr ute i minusgrader även om det gick men det finns det ju många som är av en annan åsikt.

Hur som helst; om ni tittar på den översta bilden så såg min bana ut på detta vis tisdag 18:24.

Därefter kom ytterligare regn i omgångar och när vi hade gått och lagt oss hörde jag hur det verkligen vräkte ner en god stund.

Nästa morgon 7:03 såg banan ut som på bilden under och några minuter senare, efter harvning gick det utmärkt att rida på den.

Det tycker jag är mer än godkänt!

Ett annat stall jag stod i hade en utebana med samma utmärkta egenskap; den kunde vara som en sjö efter häftigt regn och ridbar dagen därpå.

Jag har sett den yttersta motsatsen också; en utebana vi som inte stod på anläggningen skojade om ofta.

Den utebanan var nog ridbar 2 veckor om året (!) och en sommar när det var rejäl torka, öken och damm överallt lyckades denna bana fortfarande vara översvämmad!!! Hur det ens var möjligt är obegripligt men att det var något fel på dräneringen är väl en bra gissning?

Igår var en sådan där dag då man förgäves önskade att väderleksprognosen inte skulle stämma.

Det kom huuuur mycket regn som helst under dagen och vid 14.00 stod jag inte ut längre utan tog in hästarna.

När jag tjuvkikade på Vicke såg det ut som att han betade lugnt medan ponnyn stod vid grinden och såg ut att vilja komma in men i samma sekund som jag ropade på Vicke vrålgnäggade han och kom i full galopp- verkligen inte likt honom.

Och båda stod och skakade- inte mycket men ändå….

Ovan fick mig att fundera över hur många som tycker att ”ähhh…dom klarar sig” och låter hästarna vara ute i nästan vilket väder som helst- jag vet att det inte är ovanligt i alla fall.

Själv är jag måhända överdrivet pjoskig men då är det ju en väldig tur att jag har ett eget stall och kan göra som jag vill.

Jag kan inte slappna av och må bra om jag funderar över om mina hästar fryser, springer oroligt, ”vill in”, så är det bara.

Och jag fattar att alla inte har möjlighet att ta in hästarna ”när som helst” på dagen pga arbete tex och det finns också regntäcken som står emot det mesta men tja…för mig var det en lättnad att stänga boxdörrarna med hästarna inomhus framför allt när det som lök på all lax började blåsa något enormt.

Det där med när hästar skulle tas in vid dåligt väder var för övrigt nästan det jag tyckte var jobbigast med att vara inackorderad- just för att både stallägare och hästägare ibland hade vitt skilda åsikter i frågan.

Har man en häst som blir helt hysterisk av att stå ensam i stallet är det tyvärr inte bara att resonera som ”jag gör som jag vill så får ni andra göra som ni vill” utan då får man man bita ihop och rätta in sig i ledet.

Väldigt skönt att slippa detta idag kan jag säga och även om jag då enligt vissa kanske överbeskyddar hästarna så tycker jag å min sida att en del vill ha ute sina hästar in absurdum.

I ett stall påstod tex några hästägare att ”boxarna var upp och ner” om man tog in hästarna någon timme för tidigt- detta känner jag inte alls igen för egen del. Mina hästar far inte rundor inomhus hur tidigt de än skulle tas in och jag skulle aldrig orka ha det så, lika lite som jag skulle vilja ha en häst som börjar vanka oroligt vid grinden flera timmar innan tänkt intag- sådana finns ju också.

För mig går gränsen för tidigarelagt intag vid rejäl hetta hela dagen, kraftigt regn i flera timmar, storm, snöstorm och dylikt men där resonerar man som sagt verkligen olika.

Jag försökte vara lite mindre sjåpig när solen gassade rejält för x veckor sedan men att se hästarna se helt världsfrånvända ut och stå vid grinden överösta med insekter i stället för att beta- det klarade jag inte och hästarna verkade överlyckliga över att komma in.

Och en sista fundering; bara för att hästar ”klarar av”/ står ut med whatever, i detta fallet olika former av dåligt väder- betyder det att man alltid ska utsätta dom för det, framför allt om man kan låta bli?

Ett ämne jag tagit upp tidigare: det här med att en del annonsörer ska leka så himla hemliga!

Framför allt när dyra hästar ska säljas tycks det vara ganska vanligt med att priset utelämnas i annonsen och detta till mångas irritation.

Det är långt ifrån alltid självklart om en häst kostar 300.000 eller det dubbla och skillnaden kan så klart verkligen påverka vem som har möjlighet att köpa djuret.

Genom att inte ange priset skapar man merarbete för både sig själv som säljare (man får onödiga samtal/ förfrågningar) och för köpare som avstår när de får veta vad de måste punga ut med.

Men det är inte bara hästpriser som är hemliga; härom dagen läste jag om en annonsör som skrev att alla frågor om hens hö måste tas per telefon.

Jag har även svårt att förstå detta; varför inte tex skriva ut vad balarna väger så att man slipper frågor på det?

En köpare som kom dit utan att ha ringt påstod i ett inlägg på Facebook att balarna, som säljs för 35:- styck inte ens väger 6 kilo utan (enligt köparen) mellan 3,5 och 5,5 efter vägning hemma.

Huruvida detta är sant eller ej låter jag vara osagt men man slipper som sagt mycket sådant här tjafs om man är tydlig redan i sin annons.