Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även ett 18-årigt varmblod, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
När man bor på landet och dessutom har hund och hästar är det ofrånkomligt att en hel del smuts dras in i hallen varje dag.
Jag skulle vilja ha en dammsugare lätt tillgänglig utan att behöva gå till städskåpet och undrar om ni kan tipsa om en bra sladdlös dito?
Det viktigaste är effekten, dvs att den verkligen suger upp all smuts utan att man behöver stå och dra den över samma fläck hur många gånger som helst!
Priset är sekundärt för jag gissar att det här gäller ”ju billigare desto sämre” men samtidigt vill jag inte betala mer än runt 2.000 :-.
Kan ni tipsa mig om bra eller för all del dåliga dammsugare så jag vet vad jag ska titta efter eller undvika!
Den här vackra pojken körde jag till ett planerat återbesök hos veterinären idag och som denne förutspådde och jag hoppades så var han så ohalt som tänkas kan.
Extra positivt tyckte veterinären var att han bara blev sprutad ”med sitt eget blod” (en procedur där man på något vis centrifugerar det egna blodet och sprutar in det i leden…fråga inte mer för jag vet inga detaljer….) och inte med kortison som man gärna undviker om det inte behövs.
Nu är det 14 dagars ridning ”på halvfart” och sedan kan jag rida som vanligt igen.
Jag saknar träningarna för Nina enormt så det ska bli roligt när jag kan återuppta dessa.
Och inget ont som inte har något gott med sig; jag passade på att vaccinera Vicke så nu behöver jag inte åka iväg eller ta hem någon veterinär bara för den nödvändiga detaljen (jag har valt att inte vaccinera den lille mer).
Annars är jag givetvis tacksam över min så ohyggligt snälla häst; han väcker faktiskt lite uppmärksamhet både här och där just för att han är så lätthanterlig- varje veterinärs dröm skulle jag tro.
Och även om det så klart var mer tråkigt med just denna hälta än jag kan beskriva i ord så har Vicke i alla fall för mig bevisat sin ”duglighet” och sundhet många gånger om och även veterinären tyckte att det inte fanns några skäl till ”oro” med en häst som gått obehandlad i så många år.
Skäl till oro kanske man däremot ska känna när man studerar rådande bensinpris? Över 18 kronor betalade jag idag!?!? Och frågan är var det slutar så att säga?
Kanske kommer detta att bli ännu en bidragande orsak till att ryttare både tränar och framför allt tävlar mindre frekvent?
”Alla vägar bär till…..GRÄS” skulle man kunna säga om vägarna från stallet och till hagarna på Ryhus.
Jag har ju 2 utgångar från stallet (en i var ände av stallet, båda med mikroskopiska dörrhål) och från båda hållen måste man gå på gräs för att komma till hagarna.
Nu när marken är vattensjuk av allt regn och lär så vara merparten av kommande månader försöker jag att hela tiden skifta väg när jag leder ut och in hästarna för att skona gräset.
Innan vi flyttade hit förstod jag inte fullt ut hur snabbt hovar kan förstöra en gräsmatta och minns hur knäpp en annan gårdsboende måste ha tyckt att jag var när jag undrade varför hon inte hägnade in en bit av en gräsplätt hon hade på tomten och använde som hage.
Idag förstår jag att den ytan hade varit fullkomligt ”uppfräst” inom loppet av en dag 🙂 !
På den lilla backen längst fram på bilden ovan fanns det förra året inte så mycket som ett grässtrå utan bara jord och stora stenar efter att en traktor hade gjort dikningsarbete i närheten.
Nu ser det så här fint ut och det ska bli intressant att se hur mycket jag kan bevara fram till våren genom mina olika in och utgångar från hagarna samt genom att jag skiftar väg hela tiden?
Buhu….idag drömmer jag mig tillbaka till Florida där vi var för ganska exakt 2 år sedan.
Vi har av förklarliga skäl inte rest någonstans sedan dess men hoppas kunna återvända till USA någon gång….
Det var inte länge sedan de 3.000 kronorna jag fick via Allmänna Reklamationsnämnden landade på mitt konto och idag flög de vidare till en bilfirma som bytte ut ett hjullager på bilen.
Och så är det ju med 14 år gamla bilar; saker kan gå sönder precis när som helst och det kommer också en punkt där man måste bestämma sig för om det är värt att laga whatever eller det är bättre att skrota trotjänaren. Jag är inte riktigt där än men snart kanske?
Läste detta inlägg på Facebook igår och måste säga att jag har väldigt svårt att förstå hur man kan ha så mycket ”otur” eller vad det nu kan handla om:
Nu behöver jag er hjälp! 🚨 Är det bara jag som har problem med att hösilaget är mögligt? 😔
Jag har senaste ca 3 åren provat flera olika leverantörer men helt ärligt så har ingen varit särskilt bra. En helt ok men de producerar inte längre. Övriga är det mögel i var och varannan bal. Jag är oerhört noga med vad mina hästar äter och skulle aldrig ge dem något som inte ser bra ut och luktar bra. Jag tittar alltid noga och kan sortera ut om det är enstaka fläck som är dålig (det tycker jag är fullt acceptabelt) men det är värre än så. Jag har provat rundbal, fyrkantsbal, småbal och priserna ligger på mellan 2,5-4,5 kr/kg så jag har inte bara köpt ”billigt” foder. Standard är att leverantörerna säger att ingen annan har klagat, det är bara jag som fått dåliga balar enligt dem.
Är det verkligen ”bara” jag som kämpar med detta? Blir så ledsen för jag lägger tid på att sortera foder, tid som jag egentligen vill lägga på pyssel och ridning med hästarna. För att inte tala om ångest och att man i princip kastar bort pengar 💸 Idag öppnade jag säsongens andra storbal, båda har varit dåliga och jag ska försöka reklamera 😞 Jag är noga med förvaringen och har köpt balar med 12 lager plast, men det hjälper inte och det är ofta tydligt att detta kommer inte av något hål i plasten.
Är jag ensam om detta? Hur gör ni andra för att hitta bra foder? Detta gör mig så ledsen och frustrerad..
Efter ganska exakt ett år med en för mig ny hösilage-leverantör förstår jag varför denna vågar ge garantin att man får lämna tillbaka dåliga balar!
Jag har öppnat ca 40 så här långt och varenda en har varit 100% utan ett enda dåligt strå.
För mig är detta värt hur mycket som helst; jag har genom åren haft min beskärda del av att stå och skala bort ibland många kilo ensilage som luktat konstigt, varit mögelangripet eller på annat vis känts ovärt att fodra med.
Och jag har varken lust att ringa en leverantör och börja tjafsa om dåligt foder eller fylla min lilla gödselstack med ensilage.
Så ni som letar ny stråfoderleverantör; kolla villkoren och kolla hur ensilaget är plastat.
Ju färre lager plast runt balarna desto större risk att det går hål på dom i hanteringen; det är min övertygelse i alla fall. Och jag kan inte hantera mina balar med silkesvantar; de måste tåla att flyttas med handkraft, dras över betonggolv osv utan att gå sönder.
Och jag kan säga att mina balar känns som att de är invirade i stål 🙂 !
I alla fall i Skåne finns det mängder av personer man kan köpa hösilage av men billigt kan bli himla dyrt om man måste slänga delar eller till och med hela balar.
Vad är era erfarenheter av hösilage? Får ni slänga mycket som är dåligt eller har ni samma ”tur” som jag?
Läste en bekants statusuppdatering på Facebook; det har tydligen snöat i Stockholm!?!
Stackars människor….för min del får snön gärna hålla sig borta!
Mina hästar betar fortfarande i sina hagar och även om Vicke får 3-4 kilo ensilage ute sedan månadsskiftet så står han liksom inte och äter av detta hysteriskt utan han tar ett kilo och sedan går han iväg för att beta en stund och så håller han på och skiftar mellan gräs och silage.
Den lille får inte något stråfoder ute alls faktiskt och av flera olika anledningar.
Dels behöver han mindre mat än Vicke, han är i sig själv tjockare och jag upplever också att han betar mer intensivt än Vicke även om ingen av dom känns som någon ”gam”.
Sedan tror jag att lillen skulle vara lättare att göda upp än Vicke om han skulle tappa vikt men det finns inte alls några sådana tendenser under hans mega-björnfäll.
Vi fortsätter att skritta och mycket mer händer inte på Ryhus just nu.
Jag provred en häst i förra veckan men letar vidare; hittills utan resultat.
Fick nog av mitt öga i morse, körde in en kanyl i ögonlocket och fick ut nästan en halv tesked (!) gul sörja men svullnaden har hittills inte gått ner. Känns som en evighetsprojekt och det jobbiga är att ögonlocket liksom hänger ner över ögat vilket så klart stör.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer