Månadsarkiv: december 2021

Sämsta tiden att köpa/ sälja häst

Dagens fundering när jag balanserar ute för att inte halka och förbannar det väder jag avskyr; jag hade verkligen en otrolig, förbannad otur när jag försökte sälja Vicke.

Tänk så smidigt det hade gått om han bara hade gått igenom besiktningen! Jag hade jättebra köpare, hästen kändes lika frisk som han alltid gjort och han blev ju också friskförklarad bara veckor senare men då var det så dags höll jag på att säga.

Nu ”måste” jag både leta och försöka sälja häst i den sämsta av tider.

Vem åker och kollar på hästar i snöstorm, mörker, blixthalka?

Hur många provridningar kommer man att behöva ställa in (både som köpare och säljare)?

Vill man ens HA en ny häst när risken för vrickningar och annat pga underlaget, både vid ridning men framför allt i hagen är förhöjd och man inte känner hästens beteende?

Jag var tex precis och bytte täcke på Vicke i hagen. Jag har ibland gjort det i full snöstorm så täcket har fladdrat nästan över MIG och riskerat att blåsa iväg men Vicke är van så det har alltid gått perfekt. Skulle man göra så med en ny häst? Knappast…..

Nu har jag varken en uppsjö hästar att åka och kolla på eller har annonserat ut Vicke på nytt men frågan är om det inte är bättre att vänta ”på bättre tider” även om jag är en person som oftast vill agera så fort det bara går?

Torsdag- snåltips

Eftersom jag inte kunde rida i morse på grund av tappsko hade jag i stället tid med en massa småfix som att mocka mina hagar.

Precis som med allt annat är lillen den perfekta hästen att mocka efter; hans högar är jättelätta att ta upp och han håller dom också hyfsat samlade.

Vicke äter helhavre och eftersom en del av denna följer med ut så att säga är hans bajs attraktivt för fåglarna som pickar sönder det mesta- ibland omöjligt att få upp.

På eftermiddagen kom min käre hovslagare (kan inte vara tacksam nog över att han alltid hjälper mig snabbt) och sedan kunde jag äntligen rida.

Henrik och jag har äntligen tagit tag i ett projekt som vi borde ha fixat för flera månader sedan men valde att vänta tills det blev tillräckligt kallt ute; avfrostning av frysen.

Det såg ut som att inlandsisen hade spridit sig där innan allt hade smält bort men nu är det ordning och reda.

Med de rekordhöga elpriserna som råder just nu vill jag tipsa alla ensamhushåll om en grej som ni kan överväga:

Under en period när jag var singel hade jag i princip aldrig något i frysen och till slut valde jag att stänga av den.

Frysen är den vitvara som drar mest el om man har en äldre modell och använder man den inte jättemycket är det kanske värt att stänga av den en period?

Tvättmaskin då?

Igår diskuterade vi spolspilta i stallet och den övervägande delen av mina läsare tyckte att detta var önskvärt.

Idag undrar jag vad ni anser om tvättmaskin i stallet ; skulle ni vilja ha det, har ni det redan och skulle ni betala extra för denna förmån?

Själv skulle jag mer än gärna vilja ha en rejäl tvättmaskin till hästgrejerna men smakar det så kostar det; de är både dyra att köpa och installera.

En så stor maskin vibrerar så pass mycket att den måste förankras rejält och det är inget man kan göra själv som lekman tror jag.

Än så länge tvättar jag schabrak och tunnare täcken i vår vanliga maskin men det bär emot så klart även om Henrik har sagt att det är ok 🙂 .

Att ha en tvättmaskin i kollektivstall tror jag skulle bädda för tjafs om den gick sönder, i alla fall om alla fick använda den.

Vad är era önskemål och erfarenheter?

Onsdag- påfyllning

Hamstraren i mig har absolut haft en högtidsdag idag; jag har både varit och hämtat mer gratisspån och fyllt en halv box med detta och fått hemkört nästa års ensilageförbrukning.

Förra året bokstavligen slet jag och Henrik in över 40 stycken 150-kilosbalar i lösdriften och med hjälp av en säckakärra som nästan dog (liksom vi) men i år hade silage-producenten Johan Håkansson varit och rekat och konstaterat att hans lastare med centimetrar till godo skulle kunna komma in där.

Och det som tog oss några timmar att fixa förra vintern klarade Johan på 15 minuter och utan vare sig svordomar eller knäckta ryggar 🙂 🙂 🙂 !

Vicke tyckte att hans fina pass hos Nina renderade honom en vilodag och för att säkerställa detta drog han av sig en framsko i hagen på eftermiddagen igår. Väldigt onödigt tycker ägaren….

Spolspilta- ja eller nej?

Läser en diskussion på nätet som handlar om spolspiltans vara eller icke vara och föga förvånande vill nästan alla inackorderade ha en i stallet.

Jag stod i +20 år på en ridskola där vi endast kunde spola hästarna med kallvatten utanför stallet och det gick hur bra som helst tills vi de sista åren fick en spolspilta med varmvatten.

Då användes denna så klart men för min egen del ytterst, ytterst sällan.

Jag har över huvud taget sällan (läs; nästan aldrig) haft för vana att spola hästben och vad gäller svettig hästkropp så inträffar detta för mina hästars del bara sommartid när man lika gärna kan stå ute.

Jag förstår att man kanske vill spola av väldigt leriga hästben men jag har i stället valt bort stall där hagarna skapar detta frekvent; jag vill inte ha min häst stående i djup lera flera månader om året och av flera olika anledningar.

Om jag skulle ha bedriva inackorderingsverksamhet skulle jag verkligen väga nyttan mot kostnad och bök vad gäller spolspilta.

Att inackorderingar vill ha spolspilta är inte konstigt men för den som ska finansiera både bygge och drift tycker jag inte att det är lika självklart.

Gratis är godast och min erfarenhet är att många inackorderingar ”okynnestvättar” både häst och annat, ffa i varmvatten.

Att avloppet täpps igen med kilovis med grus/ gegga/ whatever är jättevanligt; att någon annan än stallägaren kavlar upp ärmarna och rensar det är ovanligt.

Ökad fukt i stallet, ökade kostnader för vatten och uppvärmning av detsamma är några av nackdelarna och de ska inte förringas.

Tisdag- äntligen

Idag har jag äntligen tränat för Nina….som jag har längtat!

Förra veckans lektion ställde jag in pga vädret, ville inte köra min mans nya fina bil dagen efter jag hade smashat min egen he he. Och vädret var urkasst…

Men idag så!

Nina tyckte en hel del var riktigt bra och det var extra kul att höra eftersom jag verkligen hade lagt mig vinn om att försöka träna så bra jag kunde på egen hand och i mitt lilla ridhus.

Där är det tex inte läge att träna seriebyten tycker jag men idag satte Vicke en massa treor (jag räknade faktiskt inte antalet) och även 7 byten i vartannat fast vi inte gjort detta på länge.

Jag är givetvis mycket, mycket tacksam över mitt bebis-ridhus men det går inte att komma ifrån att Granelundshallen spelar i en annan liga. Framför allt på grund av storleken men även underlaget är lite mer svikande än hos mig. Så känslan var super!

Såg detta när jag kom in i ridhuset i Flyinge; den känslan var nog inte så super för varken vållande häst eller ryttare….

Minns min fina men knäppa häst Kreon som sparkade i sargen fler gånger än jag vill minnas. Turligt nog blev det aldrig denna åverkan.

Bilbyte

Förra veckan hände en tråkig grej som kunde ha slutat långt, långt värre!

Det var halt ute och jag skulle åka och provrida en häst.

Jag var inte stressad och körde helt ärligt mycket långsamt, detta måste poängteras eftersom de som vet hur jag brukar köra inte har så höga tankar om min körning eller farten jag oftast håller.

Men jag hann knappt lämna Ryhus förrän jag såg postbilen köra mot mig på vår grusväg som är så smal att man bara kan passera varandra om man krypkör.

Jag fick sladd på bilen en bit innan vi möttes, nerförsbacke och kurva gjorde sitt till och lång historia kort körde jag ner i ett dike och in i ett träd där.

Jag var dessförinnan helt säker på att vi skulle krocka för jag kom bara närmare och närmare postbilen utan att kunna styra så att hamna i diket var faktiskt ett bättre alternativ….i alla fall tills jag såg skadorna.

Trots den långsamma farten (jag var verkligen inte det minsta skadad) var huven rejält intryckt och det var bara att ringa efter bärgning.

Redan bärgaren sa att han inte trodde att bilen skulle vara värd att laga (den är 14 år gammal) och detta bekräftades nästa dag av den verkstad dit den kördes.

Mitt försäkringsbolag Svedea förtjänar en hyllningskör – de har skött allt perfekt liksom vid tidigare kontakter jag haft med dom (en besiktningsman backade in i min bil i början på året om ni kommer ihåg….). Jag kan verkligen rekommendera detta bolag och framför allt om ni väljer deras tilläggsförsäkring XL som är extremt ”nyttig” i alla möjliga bilsituationer.

Tro det eller ej men jag har redan köpt en ”ny” bil; en i princip likadan som den jag hade men med ytterligare 50 hästkrafter, i låååångt bättre skick och svart (min var grå). Tänk om det var lika lätt att köpa häst….

Jag fick ut typ dubbelt så mycket för min bil (40.000:-) som jag gissar att jag hade fått om jag hade försökt sälja den privat och den nya bilen kostade 39.500:- så jag kan bara hoppas att den håller så bra som jag faktiskt förväntar mig.

Man vet ju aldrig med gamla bilar, det är nästan som ett lotteri men jag vill i dagsläget inte lägga mer pengar på detta inköp innan jag vet hur det blir med försäljning av Vicke och inköp av ny häst.

Att jag valde en likadan bil handlar mycket om att jag varit nöjd med den jag hade och icke att förglömma; att väldigt få bilar får dra ett 1500-släp på B-körkort.

Sedan vill jag absolut ha en bensindriven och automatväxlad bil och det snävar också in urvalet rejält. Hittade tex massvis med dieseldrivna, manuella Subarus men nej tack!

Som sagt kunde hela denna soppa slutat mycket värre och det blev en nyttig påminnelse för mig.

Jag har ofta raljerat över hur andra kan hamna i diket och har alltid tänkt att ”ingenting” kan hända om man bara kör väldigt, väldigt långsamt men det kan det tydligen….

Och ja, jag inte bara körde långsamt utan hade även MS-däck och anti-spinnen igång (den sätter man igång manuellt på min bil).

Här kan ni se hur min stackars bil såg ut efter krocken:

Måndag- löjligt nöjd

Nej, det var inte morgonens ridpass jag var löjligt nöjd med; det var jag ”bara” väldigt nöjd med och det är inte så lite….

Löjligt nöjd var jag när jag slutförde en grej som jag borde ha gjort för över 1 år sedan men som jag aldrig kommit till skott med.

Varför jag tycker det är löjligt är för att det är en riktig struntsak men som jag ändå känner mig nöjd med att ha lagat; ett hål i fickan på min ena vinterridjacka.

Hålet i fickan har irriterat mig hur länge som helst och allt jag lagt i den fickan har ramlat ner i fodret (så klart) men jag har ändå inte kommit mig för att laga det.

Inte för att det är det minsta svårt givetvis utan för att det är en sådan grej man irriterar sig på i stunden men direkt glömmer bort när man har kommit innanför dörren….så är det för mig i alla fall.

Men idag…plötsligt…kom jag ihåg det störande hålet och hade dessutom både tid och lust att laga det vilket tog typ 5 minuter.

När jag ändå höll på passade jag på att laga ett pyttehål i en annan ficka på en annan jacka….vad sägs om det!