När jag la upp bilden ovan på Instagram idag skrev jag att detta är mitt ”happy place” och det är det verkligen! Älskar mitt vuxendockhus och blir glad bara av att se byggnaden!
Glad var jag också efter dagens dressyrpass; vi är inne i ett fint flow sedan lång tid nu och det är så roligt. Särskilt som årstiden i sig själv inte precis är ”glädjefrämjande” vad gäller ridning eller ens att ha häst tycker jag.
Många vittnar om att det mest handlar om att ”stå ut” just nu (på vintern) och även om jag inte tycker det är så illa så är de andra årstiderna, framför allt våren mycket, mycket trevligare.
Ja, så mycket för att vara glad över både dockhus och ridning- mycket mindre glad eller rättare sagt inte alls glad var jag vid hagintaget.
Det första jag tittar på när det är dags att ta in Vicke är om alla skorna sitter på plats och idag såg jag direkt att en framsko inte befann sig där jag hoppades 🙁 .
Att leta efter en sko i Vickes hage är näst intill som att försöka finna den berömda nålen i höstacken så det projektet övergav jag rätt snabbt eftersom mörkret började falla.
Min drog en baksko här om dagen och självklart på den dåliga hoven så Hovvägen åkte ju med av. Finns inget och spika i nu så känner mig rätt less. Släppte ut honom en dag utan boots bak för att han skulle få vila karlederna lite. Det var tacken de, en sko fattigare och på andra hoven har han dragit av tåkappan. Ny skodd bak för cirka 10 dagar sedan.