Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
En del människor har svårare än andra för att gå vidare.
Så klart är det ibland befogat att stanna upp och reflektera osv men om man tjatar om samma sak flera år senare så är det för det mesta varken sunt eller produktivt. Och de flesta orkar inte med en.
När man frågar efter samma råd år ut och år in men ändå fortsätter som vanligt, när man klagar på sitt jobb/ partner/ whatever men inte gör en förändring eller sörjer sådant som är borta för gott blir det oftast för….tja…tjatigt och ibland dränerande för omgivningen och till slut…efter x år…upphör sympatin utan folk kan snarare dra sig tillbaka/ bryta kontakten.
Idag har Vicke haft vilodag så dagens ”motion” bestod enbart av hagvistelse ackompanjerad av snöblandat regn.
Jag konstaterade som många gånger förut att hur mycket jag än avskyr lång oklippt hårrem på hästar så finns det inget bättre ”täcke”.
Den lille går ju alltid otäckad men fryser ändå inte, vare sig det är minusgrader eller har regnat en bra stund.
Jag har förresten helt slutat att ge honom ensilage i hagen; han äter det ändå knappt utan vill mycket hellre gå och beta. Även Vicke betar gärna och äter mycket små mängder ensilage ute så det känns onödigt att släpa ut några större mängder.
Kolla vilken smart lösning för ”inga pengar” alls.
Uppfinnaren förklarar:
Vi tog två armeringsjärn med böj på. Svetsade ihop dom uppe i toppen, svetsade ett stag där uppe också. Den hänger även i ett armeringsjärn så den är flyttbar. Vi fyller en binge med hö och packar därifrån, inget svinn alls längre. Klart! Enda kostnaden var vågen.
Annars kan man för all del köpa en Höbjörn…..notera dock priset 🙂 🙂 🙂 !
Om man varken har en svets eller mer pengar än man vet vad man ska ha dom till kan man åka till Biltema och helt enkelt köpa en viltgalge!
När jag skulle gå in i ridhuset i morse såg jag dessa rackare precis utanför. Notera den vita dovisen bland alla de andra!
Väl innanför dörrarna såg jag Henriks lilla ”överraskning” ; en hängare han inte hade användning för och som han tyckte kunde passa bra i ridhuset. Jag instämmer.
Under dagens pass fokuserade jag på det jag tränade på senast hos Nina; att bibehålla Vicke ”kvadratisk” och inte låta honom bli en ”rektangel” i tex övergångarna mellan skritt och galopp och trav och galopp. Om han får chansen släpper han gärna bakbenen och drar sig lite lång framtill men när ryttaren var skärpt och red som man ska blev det fint.
Efter passet blev det en rejäl frukost och som den generösa matkastare Vicke är såg han till att även hans frekventa följeslagare fick äta lite. Framför allt fasanerna är ganska ofta i hans hage och jag förstår dom- det finns ofta left-overs från den bortskämda och han har aldrig varit den som slickat rent krubban till sista havrekornet. Det kommer ju alltid mer…..rätt snart…. 🙂 !
Att jag tycker att det är fjantigt med en kristallkrona i stallet eller ridhuset har jag redan berättat sedan tidigare- idag måste jag säga samma om mattan på bild 🙂 🙂 🙂 !
I morse var det så mörkt när jag skrittade ut att det inte blev några foton; ni får hålla tillgodo med detta gamla där den lille skymtar i bakgrunden.
Det var stenhårt i marken pga minusgrader så det blev inga hastigare gångarter men jag ville passa på att rida utomhus eftersom prognosen sa ”sol hela dagen” (stämde perfekt) medan det ska regna hela dagen imorgon.
Vi såg både några dovhjortar inne i själva skogen och 2 ekorrar; de sistnämnda är så söta tycker jag.
Det märks väldigt tydligt när det är fint väder och helgdagar kring Ryhus.
Medan det är helt öde här på vardagarna och/ eller om det regnar så vimlar det av flanörer, cyklister, hundrastare och gud vet allt de vackra helgdagarna.
Jag tycker det är härligt att så många kan utnyttja naturen här; det vore synd om det alltid var öde.
Även hästarna verkade uppskatta det fina vädret och Vicke som annars ställer sig i givakt vid grinden så fort man andas utomhus kring intagstiden stod högst upp i hagen helt obrydd.
Jag gissar att den stora majoriteten av Sveriges arbetande befolkning har tagit ledigt imorgon om de kan; själv åtnjuter jag inte förmånen att vara ledig ens ”röda” dagar eftersom jag arbetar på schema men jag tycker ändå fördelarna med det sistnämnda överväger.
Sitter och läser denna annons och vet ni vad jag reagerar på?
Någon har lagt sig vinn om att skriva en lång text, lägga upp 5 enligt mig irrelevanta bilder men inte en enda bild som faktiskt visar något som över huvud taget har med stallplatsen att göra????
Beskrivningar i all ära men det ”man” vill se är ju hur tex stall, boxar, hagar, ridbana, sadelkammare osv ser ut.
Och med det enorma utbud av stallplatser som finns i Skåne tycker jag att man kan anstränga sig lite mer än att hänvisa folk till Instagram där jag förmodar att det finns bilder. Varför inte ta någon av dessa bilder i så fall och visa i stället för en häst som hoppar över en stock???
Nu börjar det bli dags att plocka undan återstoden av jul-attiraljerna, så även julgranen som fortfarande är lika fin som på bilden ovan.
När jag hade Heron på ridskolan brukade han traditionsenligt äta upp cafeterians julgran (jag och en stallkamrat drev denna på den tiden…) men Vicke har aldrig ens sett åt granris så på honom vore en hel gran fullständigt bortkastad.
Vad säger ni bloggläsare; äter era hästar granris eller hela julgranar?
Vicke och jag har varit och tränat för Nina och jag tänker inte fortsätta att tjata om hur bra det gick men det gjorde det…ha ha ha!
På vägen hem stannade vi till på Granngården där jag köpte ”Kwik beet” (från Dodson & Horell) efter rekommendation från en bloggläsare; detta för att få i den lille mer vätska.
Ska bli intressant att se vad han anser om detta foder; det såg ärligt talat inte speciellt aptitligt ut, som små kolbitar ungefär!
Vicke, den bortklemade är inte jätteförtjust i betfor (som jag inte vågar ge den lille pga sockret) vilket annars de flesta hästar äter glatt men han har gissningsvis förätit sig efter de mängder jag tryckt i honom genom åren. Nu dricker han good enough så han ska slippa när säcken är slut och kwik beeten är tanken att bara ponnyn ska äta.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer