Månadsarkiv: februari 2022

Välkommen Frenchman!

Minns ni att jag var i Damark för några veckor sedan för att provrida en häst?

Long story short står Frenchman på Ryhus sedan igår eftermiddag och jag är givetvis mycket förväntansfull.

Jag har ju letat häst sedan förra sommaren och provridit 6 andra djur samt varit i kontakt med hur många försäljningsstall som helst så det har verkligen varit ”ett projekt”; precis som en god vän förutspådde när hon själv letade häst strax innan mig.

Vi har konfererat till förbannelse över nätet; först när hon letade och sedan när jag har sökt ”second opinion” så antalet meddelanden oss emellan har säkert varit om inte några tusen så lätt hundratals.

Frenchman motsvarar inte det jag sökte initialt då jag helst ville ha en häst mellan 6 och 8 år och han är 10 men jag kände verkligen att jag var tvungen att rucka på något om jag någonsin skulle hitta det jag ville ha och som min tränare dessutom ”godkänt”.

Så henne har jag också konfererat med mycket och har hela tiden tänkt att det skulle extremt mycket till för att jag skulle köpa en häst som hon avrådde mig ifrån.

Jag är ju mycket intresserad av att träna och litar dessutom massor på hennes omdöme och att då köpa en häst där jag inte är alls överens med min tränare hade inte känts bra.

Visst är det min egen känsla som är viktigast men ska man ha ett bra samarbete med någon som man redan tränat för i flera år och vill fortsätta att träna för tror jag man gör bäst på detta viset.

Nu väntar en tid med mycket att stå i och närmast på tur är en sadelprovning imorgon. En passande sadel är precis som en passande tränare 🙂 liksom A och O så jag måste börja där känner jag.

Nu orkar jag inte skriva mer; de senaste dagarna har varit extremt energidränerande av olika anledningar och jag har haft en miljon saker att stå i.

Frenchman har i alla fall så här långt skött sig så perfekt som jag bara kan önska mig och han känns som en mycket tillgiven häst som jag ärligt talat ”föll för” direkt (livsfarligt).

Jag kände att jag hade blivit näst intill tillintetgjord (faktiskt….) om han inte hade gått igenom besiktningen (han är röntgad från öron till svans) och jag brukar inte få så starka känslor redan innan jag ens köpt ett djur.

Så förhoppningsvis blir detta köp så bra som jag önskar och det känns inte som att jag kunde gjort något annorlunda för att förbättra oddsen så här långt.

Onsdag- schäferminnen

Vicke och Molly fick dagens motion i skogen; de har blivit ett riktigt radarpar!

Molly har tyvärr inte vett att flytta sig när hon hittar intressanta dofter att fördjupa sig i så min uppgift är att då och då ropa ”Molly….akta dig” 🙂 !

På tal om hundar besökte jag ett annat stall idag och där var 2 schäfertikar som jag, egendomligt nog för att vara mig, blev superförtjust i direkt.

Jag brukar faktiskt sällan gulla med andras hundar eller ens klappa dom annat än möjligen lite halvhjärtat men dessa dogs fick mig översköljas av minnen av min egen schäfer även om det var många år sedan jag hade henne.

När jag var i tonåren var det mycket vanligt med schäfrar, därefter har deras popularitet dalat mycket och dessutom tycker jag att deras utseende har förändrats till det sämre.

Hundarna jag såg idag såg ut så som jag tycker att schäfrar ska se ut och de påminde så mycket om Ketty att jag blev helt ”ha-galen” som vi säger i Skåne även om jag efter Ketty sa ”aldrig mer än hund med så mycket päls”. Och det tycker jag egentligen fortfarande…..

Var finns det valnötter?

Minns ni att jag berättade om att päron hamnade på min utebana på ett mystiskt vis?

Nu har det vid två tillfällen inträffat samma sak fast med valnötter (!) ; en gång i den lilles hage och en gång på min gödselstack (se bild).

Att någon förbipasserande i teorin hade kunnat kasta in en valnöt till Lillis är en sak men min gödselstack ligger ju på baksidan av stallet och att människor skulle gå dit över huvudtaget och än mindre för att kasta valnötter är mer än osannolikt, eller hur?

Med andra ord ”måste” det vara samma fåglar som transporterar päron som även hämtar valnötter (för det är knappast dovhjortar, eller???) och nu är bara frågan VAR?

Var tusan finns detta/ dessa valnötsträd, det skulle jag bra gärna vilja veta!

En mörkbrun boll och en dovhjort mindre

Kolla på den här bruna bollen ❤️!

Han kan än den lilla Lillis och gör det gärna fast idag väntade han inte ens tills han hade ätit upp sin frukost innan han började rulla omkring.

Vicke reds i ridhuset och sedan fick han njuta av lite solsken i hagen- en välkommen omväxling från gårdagens otäcka väder.

Jag stod och stampade min gödselstack nyss och hörde ett rejält skott i fjärran.

När jag tittade till såg jag hur en dovis tog sina sista sprattlande ryck en bit bort; det var en jäkla tur att jag mer anade/ skymtade än verkligen såg händelsförloppet för det var sorgligt nog även fast jag ibland muttrar över att det känns som att de blir fler och fler.

Multi(rid)hus

Att ett ridhus kan användas av mer än hästar visste ni säkert redan innan ni fick läsa om olika evenemang som har ägt rum på Ryhus, framför allt med hundar.

Här har varit hundkalas för en hund som fyllde år, valpträffar för lite olika raser, rastning av både vinthundar och andra doggys, doftprov, träningar i skydd, agility och sök….ja…allt möjligt!

Dessutom har vi haft besök av kaniner som tränat hoppning och jag fick även en förfrågan av några som ville köra radiobilar men som sedan aldrig återkom.

En jättetrevlig kille ville träna precision med motorcross med sina vänner vilket jag fick säga nej till eftersom jag är rädd om underlaget men tanken var ju god 🙂 !

Nu läser jag om ytterligare ett användningsområde som jag aldrig i livet hade kommit på; en person hyr ett ridhus för att ”rasta” sina fåglar 😱! Vad säger ni om det?

Måndag- multitasking

Jag är nog inte den enda som nästan kände ett hat mot dagens väder, eller?

Ni andra är kanske utrustade med ett annat tålamod och fördragsamhet vilket i sak är klokt eftersom man ändå inte kan styra över vädrets makter men idag kände jag mig bara fed up!

Det regnade, snöade och stormade hela förmiddagen och när jag resignerat gick ut för att hämta hästarna vid lunch var de inte sena att komma nästan springande mot mig.

Lillis fd ägare hade gjort ett bra impregneringsarbete med hans täcke och Vicke hade dubbla regntäcken men vi tyckte nog alla tre att ”enough is enough”.

Om det bara är ”allmänt slitage” eller de flera stormarna som avlöst varandra de senaste veckorna har bidragit låter jag vara osagt men min ridhusport höll nästan på att lossna och som tur var så blev detta i alla fall provisoriskt åtgärdat idag.

Jag har fixat med trettioelva olika projekt som jag inte ens orkar berätta om under dagen och när mycket måste utföras när det forsar ner från himlen och vinden sliter i allt tar allting så mycket längre tid och blir mer tungjobbat. Men imorgon är en förhoppningsvis annan dag….

Fodra på känsla

Handen på hjärtat; hur många av oss fodrar alltid/ ibland mer eller mindre ”på känsla”?

För att vi inbillar oss att ett visst foder ger en viss effekt, för att vi inte vill kosta på stråfodret en analys eller av andra skäl?

Jag minns hur ”man” på ”min” ridskola för tusen år sedan fick för sig att alla lektionshästar skulle få en skvätt matolja för att förebygga kolik.

Ja jisses, vi skvätte alltså över 40 hästars kraftfoder med….tja….möjligen en deciliter olja per djur och om ni tror att en sådan liten mängd gör varken till eller från så vill jag med bestämdhet påstå motsatsen.

On that note läser jag om en kvinna om skriver följande om höpellets:

Höpellets, tänker folk… Det behövs inte för min häst kan fortfarande tugga hö som vanligt. Det de inte tagit reda på är hur viktigt det är att hästen får i sig betydligt fler arter av gräs än vad som oftast finns i hö. Det de inte heller tagit reda på är att detta höpellets innehåller just väldigt många arter. Så, vid första anblick kanske det behöver stå något om just det, att det är artrikt? Jag ger 12 av våra ponnyer dessa höpellets 2-4dl/dag. Inte mycket, men jag hoppas det gör lite nytta iaf. Tycker att de alla är lite blankare i pälsen i år.”

Personen fodrar alltså med ett foder med ett kilopris på över 20 kronor på känsla och hoppas att det gör nytta!?! Ja, du milde….det gör nytta för plånboken i alla fall som blir fint tömd! 12 hästar som får detta tillskott dagligen blir en nätt liten månadskostnad i längden….

Men nu ska jag sluta att raljera och avslöja att jag själv ”höftar” ibland.

Mitt stråfoder är basen och där kräver jag analys för att ens köpa det men när jag tex ger den lille några nävar av ”whatever” för att han också ska ”få något” skiter jag ärligt talat nästan i vad det är bara det är billigt och han tycker om det 🙂 🙂 🙂 ! Den mängden han får skulle jag själv kunna äta utan att det gjorde varken till eller från!

Söndag- omväxling

De senaste dagarna har det inte varit lätt att veta vilket väder man ska förhålla sig till; det har snöat, regnat och stormat om vartannat och däremellan har det varit soligt och riktigt behagligt.

Jag har ridit ett kortare pass i ridhuset och ägnat desto mer tid åt min gödselstack.

Odlare står trots allt i startgroparna och en del vill ha hästbajs i god tid!

Dagens middag åts ute; inget avancerat men gott.

Lördag- sötnos

Kolla in den här sötnosen ❤️!

När man ska sätta på Lillis täcket (detta var faktiskt första gången sedan förra vintern) känns det som att man håller i ett leksaks-täcke i jämförelse med Vickes stora tyg-sjok!

Anledningen till täcket var för att det regnade och snöade omvartannat samtidigt som det stormade ganska friskt och där någonstans kände jag att gränsen gick för vad jag ville utsätta den lille för i många timmar.

Men ”givetvis” slutade det att komma nederbörd nästan omgående och även vindarna avtog allt eftersom….hade jag inte hämtat täcket från sin låda kan man ge sig f…n på att denna helomvändning inte hade inträtt.

Jag skänkte en tacksamhetens tanke till mitt leksaks-ridhus där jag red innan utsläppet; jag vet inte var jag annars skulle ha motionerat Vicke som dessutom vilade igår.

Utebanan är dränkt, det stormade för fullt i skogen och att köra med transport under rejäla kastvindar för att rida i något annat ridhus hade inte varit så smart.

Tror att de som deltog i dagens hundkurs i ridhuset också var glada att vara inomhus- inget hundrastningsväder heller hälsade Molly i alla fall !