Min ridskola!
Som jag berättade om igår fick jag låna en ridskolas ena ridhus för att rida i med Frank.
Ridhuset är byggt i anslutning till ett stall och dörren mellan dessa stod öppen när jag gick in i ridhuset från en annan ingång.
Och när jag ledde fram Frank till dörren mot stallet för att stänga den kände jag en doft som översköljde mig med nostalgi; det luktade så som det gjorde på ”min” ridskola när började rida för över 40 år sedan!
Ingen frän ammoniakstank eller något annat obehagligt utan bara en doft som jag inte kan säga exakt vad den består av men den kändes så bekant.
Annars tror jag att vi hästmänniskor själva lätt blir avtrubbade vad gäller diverse hästdofter.
Jag känner aldrig att det luktar något särskilt i mitt eget stall tex och känner jag någon doft från töcken/ schabrak så är det bara när de flyttas från sin egen (stall)miljö och tas in i huset tex.
Inte heller känner jag om jag själv luktar häst efter att ha ridit tex annat än om jag blivit svettig och då är det den doften jag känner.
När jag var i 20-års åldern var jag tillsammans med en man som hade jobbat med travhästar hela sitt vuxna liv.
Han kände direkt när jag hade varit på ”min” ridskola som hade en mycket sämre ventilation än de mindre travstallen han brukade jobba i.
