Söndag- inridning under plåttak

Igår funderade jag på om jag idag skulle kunna rida på utebanan eller ”tvingas” vara i ridhuset pga befarat regn.

I morse behövde jag inte fundera det minsta om jag säger så….

Redan på väg från jobbet skakade jag på huvudet och tyckte synd om ett tiotal hästar jag såg stå i var sin liten grusruta utan en näve foder.

Regnet vräkte ner och det hade blixtrat en bit bort några gånger en stund innan och jag ställde mig själv den retoriska frågan ”är det verkligen så viktigt med utevistelse att den ska ske till VARJE pris” ?

Tillbaka till dagens ridpass så passade jag på att börja ”inridningen” av mina nya stövlar.

Grinade lite av ”viss” smärta och tänkte på en väns fråga igår: ”är inte stövlarna lite korta i skaften” (bilden jag skickade till henne visade ett måhända felaktigt perspektiv).

Jag svarade nekande igår och hade gett ett ÄNNU mer nekande svar idag eftersom det kändes som att knivar högg mig i knävecken när jag tog de första stegen med stövlarna!

Att rida gick bättre och Frank skötte sig fint även om det blev något enstaka skrämt litet sidohopp när det smattrade lite väl mycket i ridhuset.

Mitt ridhus tillhör ju kategorin ”låter inomhus som om det är en syndaflod utomhus även när det duggregnar” och idag vräkte det ner så ni kan ju tänka er….

Bilden tog Henke igår; Molly i sin klassiska pose.