Har ni läst denna artikel?

Jag vet att vi har diskuterat ”grimma av eller på i hagen” flera gånger tidigare på bloggen och att jag då förordat grimma för att lättare få tag på en eventuellt förrymd häst men jag har helt ändrat åsikt nu.

Så som vi bor och med de hästar jag har just nu har ingen av dom grimma i hagen.

Och då går de ändå ensamma och det finns ytterst få saker att fastna med en grimma i.

Men som vi alla vet kan djur skada sig på de mest märkliga vis och jag vill eliminera så många risker som möjligt.

Skulle mina hästar rymma är de dels jättelätta att fånga och dels finns det ingen farlig omgivning för dom här.

Jag förstår om man i tex inackorderingsstall inte ”orkar” ta av och på grimman på x hästar där en del dessutom kanske är rädda om huvudet eller av andra orsaker är svåra att få på grimma men så är det ju inte hos mig. Mina hästar har oftast inte ens grimman PÅ sig till och från hagen- Lillis har den tex alltid bara runt halsen, så även Frank ibland.

Ni minns denna avspärrningen va 🙂 ?

Avspärrning var tydligen helt fel ord för den lyckades i alla fall inte ”spärra” Frank ifrån att ta sig förbi….

Jag har med egna ögon sett honom innanför ”fållan” vid två tillfällen, en av gångerna vällustigt rullandes.

Och han ser så obekymrad ut när han har tagit sig in…(trängt sig emellan).

Idag insåg jag att det står 1- 0 till honom och för att i alla fall jämna ut resultatet har jag nu försett plastpinnarna med elband.

Jag skulle så klart kunna ge upp helt och hållet och låta honom ha sin grop i fred men som jag har skrivit tidigare handlar det mindre om att han blir skitig(are) av att rulla sig där än på gräset och mer om att jag inte vill att han eventuellt ska fastna i staketet.

Kan som en parentes säga att denna häst är den absolut mest tillgivna jag haft hittills och nu förstår jag vad andra hästägare menar när de säger att deras häst ”är som en hund”.

Då är Frank ändå den äldsta (10) häst jag köpt; alla de andra har varit mellan 3-6 år gamla och borde rimligen varit barnsligare och ”lekigare”.

Men detta djur är såååå söt, kelig, gosig…..och då har jag ändå tyckt väldigt mycket om alla tidigare hästar och har tyckt  att de alla varit snälla, fina, lydiga, lättsamma, väluppfostrade osv. Och det har även min omgivning tyckt om alla utom möjligen om Kreon.

Men Frank slår dom alla och det är bara roligt även om jag aldrig har varit den där ”pussa på mulen”-ägaren som har velat stå och kela med hästen i tid och otid.

OBS! På de två sista bilderna gäspar han även om det kanske ser ut som om han skrattar åt ägarens försök att vinna denna kamp….

Jag vet inte hur många gånger jag läst inlägg på Facebook där någons hovslagare påstås vara oanträffbar eller försvunnen.

Alltså vad ÄR detta???

Slöhet, fräckhet eller what?

Jag har aldrig hört talas om någon annan yrkeskategori som ”försvinner” på detta vis???

Att man tröttnar på en viss kund må vara förståeligt och kan säkert ursäktas i vissa fall men varför inte vara ärlig och bara säga som det är? Och vågar man inte prata så skicka ett sms!

Och i dagens Sverige där banne mig ALLA har en mobiltelefon, så även alla hovslagare så kan man väl bara tala in ett meddelande om man är bortrest, sjuk eller vad som nu felas en.

Nä..jag fattar inte grejen alls men om någon vet så förklara gärna.

Min egen hovslagare har ”så klart” inte sådant trams för sig utan ger klara besked, precis som man ska göra som seriös företagare.

Som jag har skrivit om tidigare bevakar jag numera Lillis med argusögon vad gäller hull, ögonhålor och även hans hårrem.

Och den sistnämnda har oroat mig lite.

Att PPID-hästar har trist päls, inte fäller vinterpälsen osv är mycket vanligt men den lille har de två föregående somrarna vid denna tiden sett ut som en jäkla tävlingshäst, se bilden ovan som togs 8 juni förra året.

Jag kan ju säga att han INTE ser ut så idag….

Han har fällt allting på typ halva kroppen men på resterande del återstår en hel del hår även om det mesta är borta.

Hade det inte varit för att även Frank ser liiiite lurvig ut under och runt magen så hade jag bekymrat mig ännu mer men nu författade jag i stället ett inlägg på ett forum på Facebook som heter Hästfolk Skåne.

Och Halleluja….där blev jag lugnad!

Många som svarade på mitt inlägg vittnade om samma erfarenhet som jag; hästarna fäller senare än vanligt i år och flera har, precis som Lillis, inte fällt klart.

Min högst personliga teori är att det är den förhållandevis kalla våren som är boven i dramat?

Att det skulle ha med den lilles PPID att göra tror jag mindre på eftersom han nu får medicin vilket han inte fick förra våren och dessutom ser som sagt inte Frank heller ut så som mina ridhästar vanligtvis gör på sommaren.

Har ni samma erfarenhet i år eller har era hästar fällt som vanligt?