Livet med häst…..eller ”det slår aldrig fel”.
Precis när man är som nöjdast måste man gå från upp som en sol till ner som en pannkaka.
Minns så väl när Heron tog sin första placering i 130.
Jag var euforiskt glad i kanske 2-3 dagar; sedan blev han halt!
Idag var det Frenchies tur, dvs nu är han halt!
Tidigt i morse såg jag honom springa som en idiot i full galopp i hagen samtidigt som han gnäggade ?!?!
Jag såg inte vad som utlöste detta och ponnyn stod ganska nära honom och var fullkomligt lugn.
Kan bara gissa att han såg/ hörde/ luktade vildsvin på håll och har ingen annan teori.
Han hann säkert springa 5-6 varv i sin stora hage i full fart innan jag lyckades ta honom (tro mig…jag försökte….) och därefter valde jag att ta in honom för jag skulle ändå rida strax därefter.
Så fort jag började trava kändes Frenchie halt och tja…det är väl det jag kan säga just nu.
Fråga inte på vilket ben för det kan jag inte säga och jag ser inget som liksom avviker. Inget i hovarna, inga sår, svullnader, puls.
Bara att vänta och se om detta var något snabbt övergående eller inte och tyvärr kan ju detta hända hur många gånger som helst även framöver.
Jag har ju de hagar jag har, hyfsat plana men ändå med sorkhål och andra ojämnheter och hästar springer ibland…så är det bara.
Så tråkigt. Hoppas bara det är något enkelt?
Du får väl åka in m honom på
Måndag!!
Tur i oturen ”vet” jag i alla fall varför han är halt och behöver inte spekulera om det har med ridningen att göra.
Men så klart jättetrist ändå.
Jag får väl ge det tid helt enkelt och att ”åka in på måndag” är det inte tal om. Är till 99% säker på att ingen veterinär skulle kunna ta emot oss samma dag för en hältutredning och jag vill inte heller att ”vem som helst” ska göra detta. Så tyvärr får jag lugna mig.
Jag förstår verkligen att Du inte åker till vem som helst.
Tänkte mest att det kan förvärras utan åtgärd.
När min hund slet av korsbandet en söndag kväll satte jag honom omgående i en vakphage och ringde mån morgon om veterinärtid. En vecka senare opererades han och idag symptomfri.
Åh vad trist men som du säger så är det ju tyvärr verkligheten med hästar. Håller tummarna för att det är något som går över snabbt.