Onsdag- trist återfall men bra upphämtning

Idag har jag och Frenchie tävlat…bara sådär mitt i veckan!

Mig passade det utmärkt eftersom detta är en tävlingsplats där vi varit tidigare (inget behov av ”för-visning” tänkte jag) och den ligger dessutom bara ca 35 minuter från Ryhus.

Men en del av mig kan ändå känna att det är lite exkluderande att ordna tävlingar dagtid en vardag när en majoritet av svenska folket arbetar då. Men visst…man kan ju ta ledigt/ semester om man tvunget vill tävla så här.

Hur som helst blev det resultatmässigt en mellanmjölkskänsla för mig, vi kan bättre.

Men; vi satte båda bytena med betyg 7 (som det gått en hel del troll i på tävling sedan dag 1) och framför allt så genomförde vi hela programmet utan något gloende och DET mina vänner förvånade mig enormt med tanke på hur vår entré på banan inleddes.

Jag hann bara trava en halv långsida (mot domarbordet) när Frenchie tvärnitade, vägrade gå fram och tyckte att vi kunde backa in i staketet i stället.  Jag lyckades lirka fram honom till nästa långsida där det blev en ny tvärnit mot den kortsidan, nytt lirkande och sedan den tredje tvärniten, åter mot domarbordet fast många meter från det.

Vid det här laget hade jag fått startsignal och kände mig totalt oförberedd, jag hade behövt några minuter till för att visa Frenchie att varken domarbord eller något annat skulle anfalla honom för det har varit så han tidigare har släppt sina rädslor/ tveksamheter; genom att få tid att titta.

Nu fanns inte tiden och dessutom var ovan beskrivna 3 tvärnitar långt grövre än hur han brukar titta inne på banan.

Hemma på min utebana kunde han göra på detta viset de första månaderna och nästan uteslutande på kortsidan vid ingången men det har jag ärligt talat hunnit glömma.

Hur som helst; efter dagens startsignal tänkte jag att jag får göra vad jag kan och eventuellt utgå eller rida på typ 45 % men se på fan…så fort jag vände  upp på medellinjen upphörde allt trams!

Det initiala gloendet var så klart inte alls trevligt på något vis men att Frenchie kunde släppa det gjorde mig väldigt glad.

Tyvärr blev jag så distraherad av denna inledning att jag började med att rida fel (började mellantraven från fel bokstav) men vi fick ändå nästan 65% fast jag egentligen inte var speciellt nöjd med något mer än bytena.

Resten var så där mitt-emellan bra/ dåligt så det finns helt klart mer att hämta!

Och fortfarande finns det många situationer som är ”första gången med Frenchie”- idag tex att sadla av, sätta på täcke och lasta i mörker.

Allt sådant går tack och lov fint så här långt, annars hade det inte varit så lätt att åka ensam.

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>