Månadsarkiv: november 2022

Bytesfrekvens


Ha ha ha….nej, det här handlar inte om galoppomBYTEN om det var det ni trodde när ni läste rubriken utan om en långt konstigare diskussion jag hade med en annan person nyligen och där ni ska få ”set the record straight”; dvs avgöra vem som har rätt. För vi tycker båda att den andra har helfel 🙂 :

Vi diskuterade nämligen med vilken frekvens det är ”normalt” att byta underkläder som vuxen och om inget särskilt har inträffat under dagen (man har svettats kopiöst, tränat eller dylikt).

Är det normalt att byta underkläder en eller två gånger om dagen?

What say you kära läsare?

Torsdag- mot New York

Teknikens under…..

Jag sitter på ett flygplan på väg till New York och skriver detta!

Den som utvecklade möjligheten att kunna surfa i luften och för ynka 149 kronor borde få Nobelpriset om ni frågar mig!

Med internet kommer de nästan 8 timmarna resan tar att…ursäkta ordvitsen FLYGA FRAM…utan min älskade padda/ iPhone hade jag dött av rastlöshet och leda.

Henke och jag ska alltså göra New York tills på måndag då vi reser hem igen (landar på tisdag) – att det inte blev fler dagar handlade mest om kostnaden eftersom det är ett för svenskar dyrt resmål.

Jag kan/ vill inte heller lämna över hästarnas skötsel för länge och det var verkligen maximal otur att Frenchie blev halt precis innan resan.

Jag hade helst velat kolla honom på klinik så fort som möjligt men den tiden som fanns var imorgon eller nästa torsdag så…

Han är tyvärr fortfarande halt och den enda fördelen med att vänta med att kolla honom är att jag känner att jag har gett honom tid att självläka.

Det finns ju faktiskt hältor som går över utan behandling och även om jag egentligen vill behandla allt som går nu, nu, nu så kanske det inte alltid är det bästa. I detta fallet hade det kanske varit det (det bästa) men nu är det som det är.

Och hältan är liten och Frenchie verkar till synes opåverkad i övrigt annars hade jag givetvis fattat ett annat beslut.

Vad gäller New York är detta ett resmål vi har sneglat på länge och hoppas så klart att det ska uppfylla våra förväntningar.

Vi brukar ju åka till något varmt/ solsäkert land i november/ december men nu fick vi behovet av just sol väl tillgodosett för inte så länge sedan på Cypern och känner också att vi vill passa på att göra resor som denna med mycket intryck, gående, lång flygning osv medan vi fortfarande orkar  med det.

Tids nog kanske vi bara mäktar med Gran Canaria där det finns svensktalande sjukvårdspersonal i varje gathörn och resan är kort 🙂 .

Lite skämt och lite allvar men vi tycker båda att vi ska passa på att göra så mycket vi kan medan vi har möjlighet och att resa är ett stort gemensamt intresse.

Jag kommer som vanligt att plåga er med bilder och inlägg om resmålet- vill man bara läsa om hästar kanske man kan ta en liten paus eller så kommer det något litet om detta också. Vi får se.

Som vanligt uppskattar jag frågor/ kommentarer av alla de slag!

Ny reklamation

Ni som läst bloggen länge vet att jag inte drar mig för att reklamera vad det än handlar om och att det ibland handlar mer om PRINCIPEN än VÄRDET per se.

Saker ska helt enkelt inte få gå sönder hur som helst…det är min åsikt i alla fall.

För några veckor sedan reklamerade jag ett par jeans-ridbyxor som gick sönder efter 10 minuters (!!!) ridning i ridhus (och nej, de var inte för små så att de sprack av den anledningen utan tyget var flor-tunt vilket inte framgick av bilden när jag beställde dom….) och ”givetvis” fick jag tillbaka varenda krona av Horze utan minsta diskussion.

Härom dagen var det dags igen och det ironiska är att jag reklamerade ett för mig DYRT Hansbo regntäcke (kostade runt 1000 spänn) medan jag haft Ullaredstäcken köpta låååångt billigare som fungerat prickfritt i flera ÅR.

Jag låter er läsa mitt reklamationsbrev så förstår ni vad det hela handlar om:

”Hej!

Köpte detta täcke i början av juni via Er och har pga mycket varmt Skåneväder inte börjat använda det förrän nyligen.

Jag tyckte täcket såg bra ut och reflekterade ärligt talat inte över spännena till ett eventuellt halstäcke eftersom jag inte hade ett halstäcke till detta regntäcke just då.

Inser först då jag ville sätta på ett i efterhand köpt halstäcke att ett av 4 metallspännen saknas och det ser för mina lekmannaögon inte ut som att spännet ramlat av under den korta tidens användning utan mer som att det aldrig blivit ditsytt?

På den andra bilden pekar jag på ytan där spännet BORDE ha suttit.

Oaktat vilket som är fallet marknadsförs täcket som ”slitstarkt” och då ska det enligt mitt förmenande klara mer än en handfull gångers användning av en 10 år gammal, stillsam häst som går ensam i hagen.

Ser fram emot ert svar om snabbt och smidig lösning då jag gärna vill använda halstäcket med korrekta fästen.

Mvh”

Och även här en föredömligt skött reklamation!

Jag fick svar efter 2-3 dagar och svaret var att affären kontaktat tillverkaren (Willab) som ville återbetala inköpssumman eller ge mig ett nytt täcke om jag skickar bild på att jag klippt itu täcket.

En superbra lösning eftersom jag a) egentligen är nöjd med själva täcket och b) inte har lust att packa ner ett genomlerigt och hästluktande täcke och skicka iväg det till tillverkaren, inte heller lägga tid på att tvätta det.

Men nu ska ni höra!!! Historien slutar inte där!

När jag ringde till affären för att bekräfta att jag ville ha ett nytt täcke sa jag också att jag inte kunde klippa itu det befintliga just nu eftersom jag använde det utan att de i så fall fick vänta till månadsskiftet då jag kunde skicka bild på destruktionen.

Nästa dag blir jag uppringd av affären som som säger att de varit i kontakt med Willab som sagt att de kan skicka täcket direkt och att jag INTE behöver klippa itu det jag har.

Alltså…vad säger ni om denna service!?!

Om ni inte har varit övertygade om att det kan löna sig att reklamera förr så hoppas jag att detta inlägg omvänder er.

Och tack till Dahrve på Gotland och Willab för superservice!

Onsdag- here yesterday, gone today

Tjoho….idag var all snö borta vilket innebar att medan Frenchie gick med platåskor (packad snö under hovarna) under skogspromenaden igår traskade han på barmark på samma vägar idag.

Om det inte kommer en enda snöflinga i Skåne mer i år (I wish…..) kan ni tacka  mig.

Ni vet hur det är; desto mer förberedd man är desto mindre brukar man behöva det man förberett och idag åkte mina dubbdäck på.

Igår köpte jag nya broddar och en gängtapp; jag som är en världsmästare i att ha koll på allt jag äger och har kunde trots idogt letande inte hitta min gamla uppsättning av ovan.

Till mitt försvar har jag inte broddat på….tja…jag kan inte ens minnas när det hände senast och hade jag berättat hur gamla mina broddar var (säger jag 20 år har jag inte ljugit) så hade ni nog med all rätt tyckt att det var dags för denna investering 🙂 .

På bilden ”vardagslycka” exemplifierad ❤️!

Frenchie har bytt hage så nu kan jag med lite tur se honom från köksfönstret.

Täckestork

När Henrik kom hem med denna tingest och sa att den kunde vara användbar såg jag först bara det fula utseendet 🙂 🙂 🙂 !

Men efter lite funderande insåg jag att det är en ypperlig schabrak och täckestorkare som jag kan ha i lösdriften = det fula syns ej men fyller sin funktion.

Vad tror ni?

Sommartid torkar jag mattor och schabrak så här:

Tisdag- utrustningsflytt

Idag håller den snö som kom igår på att långsamt smälta bort och för min del kan det inte gå fort nog.

Molly, Frenchie och jag har gått en promenad i skogen i eftermiddag och jag har också fått ”tummen ur” att flytta i princip alla lädergrejer från stallet och till min sadelkammare i källaren.

Jag använder i princip aldrig sadelkammaren men eftersom det lär dröja innan jag tex behöver sadeln igen är det dumt att ha den i stallet som kan bli enormt fuktigt om det regnar mycket.

Jag har köpt en form av fuktslukare på Biltema som sägs fungera på ytor upp till 60 kvadratmeter (dvs ganska exakt som mitt stall) och får se om jag upplever någon skillnad. Jag är skeptisk men blir gärna överbevisad.

Tur det finns shopaholics

Nej, jag är ingen shopaholic och har aldrig varit men det är tur för sådana som mig att andra är det 🙂 !

Nyligen köpte jag detta OANVÄNDA Mias-schabraket för…..100 spänn!?!?

Om tjejen som sålde det så har haft det i sin garderob i 10 år så kostade det då minst det femdubbla och jag tycker att jag gjorde världens fynd, framför allt som hon dessutom körde hem det till mig !!!

Jag använder i princip nästan bara Mias-schabrak sedan många år tillbaka eftersom jag dels tycker att de är snygga dels anser att de håller formen även efter ”tusen” tvättar vilket verkligen inte alla schabrak gör.

Nu ska detta bli mitt tävlingsschabrak; det jag har använt hittills köpte jag lätt begagnat av en bloggläsare och för mer än hundra spänn 🙂 !

Måndag- bättre?

Idag skulle jag egentligen ha tränat för Nina men även om Frenchie hade varit ohalt så är frågan om det hade gått att köra säkert till Flyinge med tanke på att snön vräkte ner just då.

Och jag tenderar att ta lite väl mycket chanser ibland; dvs tex köra när det egentligen är klokare att avstå. 

Det är ju inte OS jag tränar inför även om man skulle kunna tro det av mitt agerande ibland…

Jag longerade Frenchie i typ 20 sekunder i morse för att kolla hält-status och faktiskt såg jag ingen hälta så antingen är han helt återställd eller så är han förhoppningsvis/ troligen på bättringsvägen?

Jag vågade inte longera längre än så idag så det kan ju vara hur som helst med den saken men igår såg jag en hälta direkt- idag inte.

Men mitt omdöme när det gäller hältor är absolut inte tillförlitligt, eller….om jag säger att en häst ÄR halt kan man lita på det men säger jag motsatsen ska man inte ta mitt ord för det.

Kliniktid är bokad till nästa torsdag så fram tills dess får vi alla helt enkelt leva i ovisshet….underbart ….NOT!

Men även detta är något jag måste bli bättre på; att inte bara rusa iväg hals över huvud och även om jag hade velat det så fanns det inga tider.

Vi har gått en promenad i skogen med Molly i alla fall och jag tror att både skrittandet och att stå i snö är bra för vad det nu var/ är Frenchie har råkat ut för.

På bilderna ser ni min urponny som för ovanlighetens skull står vid en hö-hög.

Jag lägger vanligtvis aldrig ut något hö till honom för han äter det inte ute annat än om snö täcker gräset som han uppenbarligen föredrar.

Även av detta jag la ut idag åt han kanske 1/2 kilo… mycket märklig ponny 🙂 .

Frenchie tittar mest på gräset i sin hage så honom måste man ge stråfoder- tänk så olika de är!

Fina hästar på tävling

Under årets tävlingar har jag noterat en grej i nästan alla klasser jag ridit (MSV B);  mängden suuuuperfina hästar.

Jag minns hur det var när jag började tävla dressyr….om inte på stenåldern så för ca 35 år sedan.

Jag hade en väldigt vacker och ståtlig (172 cm…som var stort på den tiden….) häst (Heron) och det var inte så där jätteofta jag såg hästar i mina klasser som jag liksom tänkte ”wow…vilken häst” eller ”åhhh…den där hästen skulle man ha”.

Idag har jag enligt mig själv i alla fall en både söt, vacker och tja…allmänt fin och för dressyr lämplig häst men nu består i princip alla klasser jag deltagit i av hur många hästar som helst som jag tycker är finare än Frenchie!!!

Och det handlar som sagt inte det minsta om att jag tycker att min egen häst är ful/ dålig osv utan att de andra bara ÄR ännu finare.

Dessa hästar är både av superfin modell; långbenta, högresta, välmusklade osv och de rör sig dessutom korrekt, flott, stort, med ett bra register osv.

När jag diskuterade detta med en annan dressyrryttare var vi överens om en av anledningarna till ovan är avelns utveckling dvs att hästar generellt har utvecklats till det bättre vilket ju egentligen är ganska självklart om man bedriver en målmedveten avel.

Den andra ryttaren anförde att det här med ”finare hästar på tävling” även kan bero på att bara de med just de ”fina hästarna” tävlar numera och att det är därför klasserna i alla fall i Skåne är så små.

Jag kan varken säga bu eller bä om just detta då jag inte känner så många av de som tävlar dressyr just nu och tex inte har en aning om vad deras hästar kostat i inköp osv men om teorin stämmer känns det som att det jag själv fruktat och skrivit om flera gånger kommer att bli verklighet; att dressyrtävlande för hobbyryttare går mot sin egen grav