Månadsarkiv: december 2022

Budgetpresent-tips

Tips om man vill ge någon en lite enklare julgåva:

Köp en fin vas/ kruka på en loppis, peta ner en hyacint från tex en stormarknad (den på bilden kostade 5:- på IKEA) och voilà; klart!

Eller så händer detta:

Så fundera noga innan du ger bort vad du tror är billiga loppisfynd 🙂 🙂 🙂 !

Fredag- dubbelt upp

Jag ondgör mig ibland över ”täckesnarkomani” (överanvändning av desamma) men idag var det minsann jag som red med dubbla ländtäcken!

Till mitt försvar får jag anföra att a) det var minus 12 grader b) Frenchie är  precis nyklippt och väldigt korthårig och c) vi skulle skritta i över en timme.

Själv hade jag samma Michelingubbe-outfit som i måndag så jag frös inte det minsta och säga vad man vill; det är väldigt vackert i skogen med lite snö som puder över allting.

På bilderna min smidiga 25-åring!

Olika åsikter om årstiderna

Vinter, vår, sommar, höst….

Funderar på det här med årstiderna efter att ha läst ett översvallande inlägg från någon som är ”såååå glad över all snö som kommit och hoppas att det kommer ÄNNU mer”.

Jag som då hade känt mig allt annat än glad och verkligen inte önskat samma sak om jag var i samma situation slogs av att det alltid är så när man diskuterar vintern.

Vissa älskar snön och kylan, andra avskyr båda delarna.

Och faktiskt är det samma sak med sommaren.

Medan en del inte kan få nog av värme och sol och till och med reser utomlands för att få ännu mer av detta lider andra bakom nerdragna persienner hemma, svettas och bara längtar till hösten.

Och hösten ja….

Den är ju sååå mysig med möjligheten att dra på sig tjocka tröjor, tända ljus och vandra bland sprakande löv. Eller?

Usch nej säger tex vi hästägare som vadar fram i leran…

När jag tänker efter så är nog VÅREN den årstid som de flesta (utom pollenallergikerna) är mest ense om är en BRA årstid. Eller?

Torsdag- passage

Idag blev det åter ett ridhuspass och denna gången smög jag in en del passage.

Det är en fördel när man sätter igång en välutbildad häst från en frambenshälta; man kan jobba den mot att lägga mycket vikt på bakbenen på ett helt annat sätt än vad man kan göra med en unghäst.

Passagen kändes väldigt fin och är lite av Frenchies paradgrej precis som piaffen var Vickes medan båda har mycket, mycket  svårare för det den andra gör lätt.

Nu säger prognosen att det åter ska bli en hel del minusgrader så gårdagens klippning gjordes nog i rätt tid.

Det slog mig när jag jämförde Nalles pälskvalité med ponnyns (mjuka, fluffiga hår jämfört med längre och grövre päls hos den sistnämnde) att det nog är tur att Lillis inte behöver klippas- jag undrar om klippmaskinen hade klarat det utan att bli överhettad/ gå sönder 🙂 ?

Mitt barnboksläsande och en utlottning

Jag har fått en förfrågan om att lotta ut en barnbok till någon av mina läsare och innan jag berättar mer om detta så tänkte jag även berätta om mitt eget bokläsande som ung.

Som ni kanske vet är jag född i Sverige men mina föräldrar kommer från fd Jugoslavien och mina kunskaper i det svenska språket var ganska begränsade när jag började skolan.

Jag hade en egen ”special-lärare” i början men blev snart den duktiga eleven jag förblev under hela min långa studietid.

Och jag är ganska övertygad om att mitt enorma intresse för att läsa från ganska tidig ålder bidrog till att jag alltid har haft väldigt lätt för att skriva och dessutom varit mycket intresserad av det. Annars hade jag tex inte drivit denna blogg i alla år…

Jag minns fortfarande, mer än 40 år senare, hur jag ibland släpade hem så mycket böcker från biblioteket att jag knappt orkade bära dom.

Eller hur jag köpte begagnade böcker på ”Esset” vid Vörnhemstorget i Malmö och läste ut dom i en rasande fart.

Sorgen när jag hade läst ut alla ”Svarta Hingsten”-böckerna…jag kände mig helt tom.

Eller glädjen när jag hittade fler böcker i någon serie jag sträckläste.

Fem-böckerna, Hemliga sjuan, Vi sex, böckerna om Jill, Annika, Britta och Silver, Kitty, Mary Lou och såååå många fler.

Och nu har ni som har barn, eller känner något barn som ni vill glädja chansen att delta i en utlottning av en liten hästbok.

För att delta i utlottningen ska ni skriva en kommentar på bloggen eller maila till bm6610@hotmail.com senast 18/12.

Ni får gärna, men behöver inte, skriva om era egna barnboksminnen! Jag meddelar vem som vinner 19/12!

Och här kommer en liten presentation av boken (det är den första av de tre uppräknade) ni kan vinna:

Hilmaserien av Ulla M. Nissen består än så länge av tre titlar, varav den senaste utkom i maj 2022.

Här får vi följa ridskoletjejen Hilma och hennes favoritponny Harry. Men boken tar även upp andra viktiga ämnen.

Genren handlar inte bara om hästar, som kanske många tror, utan innehåller – förutom allt underbart och roligt som kan upplevas i stallvärlden – så mycket mer. Starka känslor, empati, mod, respekt för individen, tonårsgrubblerier, kärlek, inte sällan till och med liv och död, är några av ingredienserna i en bra hästbok. Det är ju sådant som livet kring stallen i verkligheten innebär. I min första hästbok, Hilma och den luriga ponnyn, handlar det mycket om att hantera rädslor ur olika perspektiv. Vi som skriver hästböcker vill ju, precis som andra författare skapa starka och spännande berättelser, och när jag tänker tillbaka på vilka hästböcker jag tyckte mest om så var det de som hade ett inbyggt djup och allvar, berättar Ulla, som själv fortfarande är ridskoleelev och genom åren har samlat på sig massor av erfarenheten från den världen.

– I varje hästbok jag skriver väver jag in en viktig medmänsklig frågeställning i berättelsen. På samma sätt tar jag också upp sådant som rör hästens välfärd och som jag tror det är angeläget att barn reflekterar över, säger Ulla.

Ni kan läsa mer om böckerna här:

https://shop.hoi.se/hilma-och-den-luriga-ponnyn

https://shop.hoi.se/ridlagrets-hemligheter

https://shop.hoi.se/hilma-mot-nya-hinder

Onsdag- hej badrumsmatta

Från minus 7 till plus 1 grad idag gjorde att jag passade på att ta fram klippmaskinen och säga hejdå till Nalle!

Som synes fanns det en hel del päls att klippa bort…

Frenchie tolererar själva klippmaskinen hur bra som helst men den vita förlängningssladden är mycket farlig och tydligen kan man vara kittlig mellan frambenen av alla ställen för när jag försökte klippa just där var det som om jag höll en grisfösare i handen; explosiva hopp över stallgången !?!

Mycket märkligt men nu är Nalle gone och i stället har jag en häst som har samma färg som vår badrumsmatta och låt mig säg så här; det är inte en uppgradering.

Nalle var skitsöt, Mr Badrumsmatta not so much 🙂 🙂 🙂 !

Bortsett från klippningen har jag hunnit med detta skitgöra:

Ridning blev det i ridhuset där lite inflygande snö gjorde en perfekt markering av medellinjen:

Man ska aldrig säga aldrig….

Igår vid 22.00 sa jag till Henrik:

”Jag kanske ska låta det vara osagt men det känns som att dovisarna håller sig borta mycket mer från Ryhus numera…..”.

Henrik höll inte med och…hmmm…jag får nog ge honom rätt….

Några timmar senare (02.45) vaknade jag till och gick ner till köket för att dricka lite vatten.

Vad ser jag en halv meter från köksfönstret:

Har snålheten (äntligen) bedragit smällandet?

Har noterat en väldigt intressant sak sedan rätt många veckor tillbaka och hoppas verkligen inte att det är inbillning eller något tillfälligt.

Eftersom jag/ vi själv har en hund som är livrädd för smällare och fyrverkerier har jag liksom haft extra koll/ noterat inlägg på sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet om detta och vet ni:

Antalet inlägg där djurägare ondgör sig över smällandet och dess negativa konsekvenser i år går över huvud taget inte att jämföra med tidigare år; jag vill påstå att inläggen minskat med typ 90 % !!!!

Och jag tror ärligt talat inte att det beror på att djurägare resignerat och inte orkar orda om detta helvete mer utan MIN teori är att folk faktiskt smäller mindre i år. Och jag pratar alltså inte om nyårssmällandet så klart utan det tidigare väldigt frekventa okynnessmällandet i tid och otid som kunde börja många veckor innan nyår.

Kanske beror detta delvis på att i alla fall några har tagit sitt förnuft till fånga och insett det vansinniga i att elda upp pengar samtidigt som man förpestar tillvaron för så många men främst för att man helt enkelt inte har råd längre?

Jag har i många år fascinerats över hur det alltid har tyckts finnas ekonomi till detta meningslösa nöje men kanske har verkligheten äntligen hunnit ikapp även de mest ihärdiga?

Vad tror ni?

Tisdag- hårdvaluta

I morse tyckte Nalle att han kunde värma upp på egen hand så han tog x varv i galopp och balanstrav runt sin hage….till 99 % uppjagad av ”något”  som jag inte kunde se.

Han är vanligtvis mycket stillsam precis som den lille och det är jag mycket glad över, både för hans egen och hagens skull.

Det går verkligen supersnabbt att ”riva upp” en gräshage om den är det minsta blöt/ lerig- det inser man de få gånger någon av hästarna rör sig i annat än skritt.

Nu är det varken lerigt eller blött utan av förklarliga skäl fruset- termometern visade på minus 7 när jag red mitt lilla minipass i ridhuset.

Eftersom jag nu (pga bensinkostnaderna) mer än någonsin försöker att samordna så många ärenden som möjligt var dagens plan att tanka, handla morötter till hästarna, veckohandla, äta lunch med en vän och besöka min tandhygienist.

Jag kunde bocka av nästan allt på listan men medan vi lunchade ringde tandhygienisten och behövde omboka tiden pga hastigt påkommen sjukdom och då var jag extra glad att jag inte redan satt i bilen enkom för detta besök.

Dagens ”våga vägra” och ett tips till er som också handlar morötter en masse till era hästar; känn på morötterna innan köp och våga vägra att handla säckar där hälften av dom känns som gummi = de kommer att bli dåliga inom några dagar!

Så Börjes morötter fick ligga kvar i affären och i stället köpte jag mycket finare på Granngården där jag för övrigt fick skrämselhicka när jag såg priset på ströpellets:

Jag köpte spånpellets för 49 kronor säcken på Bygmax för 2,5 år sedan och ser nu att privatpersoner som tex byter stall eller inte längre ska ha häst säljer överblivna säckar för det dubbla!

Synd att man inte hade en spåkula för något år sedan och köpte x pallar….

Å andra sidan har jag fortfarande rätt många säckar som jag DÅ köpte av privatpersoner för runt 30 kronor och de känns ju som rena hårdvalutan nu….

Utvärdering- fuktslukare

I slutet av november skrev jag att jag hade köpt en form av fuktslukare på Biltema och jag tänkte att det nu kunde vara dags att utvärdera denna investering.

Jag kan inte annat än skriva att jag är positivt överraskad så här långt!

Mina 2 fuktslukare (total kostnad 160:-) är hittills förbrukade till hälften ungefär och det har gått 3 veckor.

Vädret har av och till varit fuktigt och en dag regnade det nästan konstant i många timmar.

Det jag var rädd för under sådana förhållanden och eftersom mitt kallstall tidigare visat att det blir fuktigt när det regnar mycket var att hela påsen skulle smälta bort på bara någon dag vilket måhända hade visat på effekt men till en för dyr kostnad.

Som det är nu känns stallet ”torrt” (svårt att förklara i skrift men jag vet ju vad jag jämför med) och jag ser att fuktslukarna gör sitt jobb men i en takt som känns ”ekonomiskt hanterbar”.

Klarar jag mig på runt 160:- för en hel månad är det väl värda pengar för det är ju inte så många månader på året som det blir så här fuktigt.