Dagen har präglats av sjukvård!
Först ut var undertecknad som äntligen fick träffa en läkare och få den efterfrågade kortisonspruta.
Lång historia kort så sabbade jag min ena häl genom att gå 43.000 steg första dagen i New York.
Hälsporren var ett faktum och eftersom jag behandlats för detta vid 3 tidigare tillfällen med flera års mellanrum och senast för kanske 10 år sedan så vet jag som hjälper bäst; en spruta in i hälen.
Jag har periodvis haft rejält ont av detta efter New York och eftersom det inte blev det minsta bättre utan snarare sämre så ville jag bli sprutad även om det inte är det man helst och främst använder sig av som åtgärd.
Att tejpa foten kan hjälpa liksom att använda måttgjorda skoinlägg men varken detta eller akupunktur funkade på mig senast och det sistnämnda var något av det mest smärtsamma jag varit med om den gången det begav sig. Det gjorde såååå ont och hjälpte inte ens så det gör jag aldrig om!
Nu fick jag min önskade spruta och jag bör, om saker utvecklar sig som senast, märka en nästan 100%-ig förbättring om 3-4 dagar. Hoppas!
Som ni säkert har gissat av rubriken resulterade nästa besök på en sjukvårdsinrättning i att vår älskade Molly fick komma hem….vilken lycka!
Svullnaden har gått tillbaka massor, febern är borta, sänkan är normal!
Nu ska doggy medicineras och åka på ett återbesök på torsdag.
Som ofta med sjuka djur är jag enormt tacksam för en bra försäkring; detta kalaset har hittills kostas lite över 23.000 varav vår del blev ca 5700:-. Nu är vi dels två som delar på alla Mollys utgifter och dels ”har vi pengar” men det hade ändå svidit rejält om vi hade fått betala hela summan själva och givetvis kunde slutnotan ha blivit myyyycket högre om ytterligare åtgärder hade behövts.
Nu håller vi (och ni också hoppas jag) tummarna för att Mollys tillfrisknande går som på räls så att hennes hittills enda möte med djursjukvården inte blir längre än dessa 2 dagar som hon var inlagd plus återbesöket om några dagar.
Oj vad dyrt ändå, när Thomas hade haft en hund på klinik hela helgen sist efter att ha opererat ut en halv hundsäng ur magen på henne så tog han betalt typ 500 euro… Och då tror jag det ingick en säck hundmat. Fast då är det i och för sig obemannat på kliniken från lördag eftermiddag till måndag morgon, den jourhavande veterinären åker bara dit morgon och kväll och gör rond (om det är riktigt illa kanske de åker dit en gång på lunchen med). Men tydligen barkar det åt samma håll som Sverige här med, klinik efter klinik runt oss köps upp av stora kedjor och höjer priserna, och jag såg att Agria finns i Frankrike nu…
Min högst personliga teori att de höga veterinärkostnaderna i Sverige i alla fall DELVIS beror på att vi har möjlighet att försäkra våra djur med bra villkor = ägaren behöver inte betala speciellt mycket med en bra försäkring medan kliniken ändå får rejält betalt via försäkringen.
Ytterst få normalinkomsttagare hade kunnat betala vård för upp emot 50.000 utan att ta lån och detta är absolut inte ett orimligt belopp vid tex en operation. Många hade nog då valt att ta bort sitt djur och kliniker hade fått lägga ner om antalet djur i Sverige hade minskat drastiskt (om klinikerna inte sänkte sina priser).
Skall väl tilläggas att även med franska mått mätt är Thomas klinik väldigt billiga även om det generellt är lite billigare här, många djur är inte försäkrade och framför allt finns det många små, enklare kliniker som ändå erbjuder helgjour utan att ha alla omkostnader som ett stort djursjukhus dras med.
Och god bättring till Molly förstås, skönt att hon är hemma igen!
Gud vad skönt att hon är hemma, måste vara en lättnad både för er och för henne ❤️
Nog för att det mesta är dyrare i Sverige, men med dagens valutakurs så hamnar det ungefär på lika mycket som när vår katt Freya bröt benet och åkte in på en helgdag, inlagd till nästa dag då hon blev opererad med stålpinnar både inuti och utanpå benet, burvila i en månad och sen fick benet ändå amputeras då det läkte fel.
Jag är så tacksam att jag fick henne försäkrad i samma veva som de (då) kattungarna. Slutnotan hamnade på £1900 och vi betalade tror jag £200
Tack Agria
Ja, är det något jag inte snålar på så är det veterinärvårdsförsäkringen. Har hört om allt för många exempel på helt horribla kostnader.
Vi har varit relativt förskonade med våra katter tidigare, men nu är jag oerhört tacksam för att jag var smart nog att ta ut försäkring när vi tog hem vår senaste kattunge för några år sedan, och att Agria faktiskt finns här numera också. Tvekade inte att lägga till valpen med när hon kom hem.
Hoppas att Molly snart är tillbaka till sitt vanliga jag .
Skönt att hon är hemma igen och på bättringsvägen igen.
Ja man får vara glad för försäkringarna finns, opererade unghästen i höstas gick på över 17 tusen innan försäkringen gick in och tog det mesta. Men vi la först ut pengarna innan Agria betalade tillbaka en stor sudd för operation, medicinering osv.
Kunde ni inte begära direktreglering?
Nej då hennes ärende visade sig behöva innehålla en massa saker efter operation så samlade det ihop allt och sen betalade ut. Fungerade bra ändå, läst om många som inte får ut ett skvatt på försäkringen efter operation av ocd så vi ska väl vara tacksamma.
Skönt att Molly är hemma! Det finns en anledning till att en av de första frågorna kliniken ställer är om hunden är försäkrad. Olika prislistor…
Jag har också haft hälsporre flera gånger och inget hjälpte förutom stötvågsbehandling. Så bra men det gör ont!
Jag var ganska frank/ rättfram i samtalet med veterinären vad jag ansåg om Evidensias debiteringar i allmänhet och klargjorde att jag ville ha hem Molly så fort det var möjligt/ rimligt.
Har du provat cortisoninjektion mot hälsporre?
Var fick du stötvågsbehandling?
Jag har inte provat cortisoninjektion. Jag ville verkligen det men ”fick inte” (avråddes starkt) av två ortopeder som jag känner privat. Så det blev stötvåg istället, den skedde på en naprapatklinik i Stockholm men finns i hela landet. Mer info här: https://www.naprapatlandslaget.se/stotvagsbehandling/
Varför avråddes du?
Jag avråddes efter första sprutan då cortison kan verka nedbrytande om det överanvänds fick jag veta.
Hur många stötvågsbehandlingar behövde du? Vad kostade de? Fick du betala allt själv?
Jag minns inte argumenten, och frågade tyvärr inte så mycket heller utan litade på deras ord. De hade inte sett bra resultat på sina patienter. Den ena hade även gett sin fru en cortisoninjektion i ett svagt ögonblick för att hon tjatade och hon blev sämre än innan.
Jag betalade stötvågen själv och det var tre behandlingar. Det hade nog räckt med bara två men jag var så dålig i båda fötterna att jag inte ville chansa. För min svägerska räckte det med en behandling men det är inte så vanligt.
Jag frågade en ortoped jag känner och fick följande svar angående ”oviljan att spruta”:
Vi kanske avråder från upprepade injektioner med cortison och lokalbedövning eftersom cortison försvagar bindväven.
Annars ser jag ingen anledning förutom att det gör skitont och det finns flera alternativ innan man kommer till cortisonsprutan.