Under dagens träning för Nina red jag bara delar av MSB:2-programmet och kunde konstatera att det finns mycket att förbättra.
Så fort jag rider program blir jag slarvigare, tillåter mer (typ ”oj halvhalten gick inte igenom…nähä…så trist…” i stället för att kräva samma samling och korrekthet som när jag rider ”vanligt”. En stor spark i häcken till mig själv med andra ord! För jag nöjer mig med för lite och det finns mycket mer i hästen om bara ryttaren slutar att åka omkring…
Arrangerade om lite hemma med mitt nya renskinn– insåg att jag ville ha ett även i vardagsrummet och inte bara under Frenchies sadel och tröttnar jag så kan jag använda det till just detta- som ännu sadelpad.
