Igår läste jag något så jättebra på ett whippetforum på Facebook att jag kände att jag måste dela med mig av vad Jenny Hamberg skriver:
”Jag blir så ledsen när jag läser om folk som mer eller mindre verkar ägna sitt hundägande åt att begränsa sina hundar.
Tänk om hundar inte finns för vår skull? Tänk om det är så att de är egna individer, med egna känslor och önskemål. Att de inte är våra att anpassa så att de passar våra känslor och önskemål.
Hundar har inget att säga till om. De får snällt bo hos den som äger dem och anpassa sig till de villkor som erbjuds där.
Det är mycket snack om att det är farligt för whippar att springa lösa. De kan skada sig på femtioelva olika vis, de kan springa bort, de kan dö, de kan orsaka skada. Så är det naturligtvis.
Men… Om man är så vida pass rädd för att en mycket snabb hund, med tunn hud, hög intensitet i springet och stark jaktlust ska skadas eller orsaka skada att man förhindrar den att springa snabbt eller bara låter den göra det lite, nån gång ibland, på begränsad yta… Vad skulle man med just en sån hund till från första början?!
Det finns ju massor av raser som är lämpligare för den som inte står ut med att se hundar springa i 50 km/h.
Whippar springer fort. Det är det de gör. Det är vad de är designade för att göra. Det är vad de ÄR. Snabba hundar som älskar att springa snabbt. Och jag tycker att det är en hemskt egoistisk syn på hundar att beröva dem möjligheten att göra det. Då sätter man sina egna känslor och önskemål över hundens känslor och önskemål. Och det är inte rätt.
Och den känslan gäller för min del inte bara spring, utan mycket annat. Hundar ska ofta sluta med att gräva, äta bajs, löpa/intressera sig för löptikar, rulla sig på äckliga saker, gå med nosen i backen, skälla osv osv. Dvs sluta bete sig som en hund.
Man KAN inte få hundar att sluta bete sig som djur. Och man ska inte försöka heller. De ÄR djur och det påverkar deras livskvalitet negativt om man försöker begränsa dem. Det är inte rätt att hundarna alltid drar det kortaste strået.
Hundar är hundar och de har hundliga behov och önskemål. Vi människor har inte rätt att underkänna dessa. Vår uppgift som hundägare borde snarast vara att tillmötesgå dem i så stor utsträckning som bara är möjligt, för hundarna har inget val. De är våra fångar. Det har inte större möjligheter till att välja än en apa i en liten bur. Det är vi som ansvarar för att ge dem ett gott liv utifrån DERAS behov och önskemål.”
Det som slog mig direkt när jag läste inlägget var att jag nog aldrig tidigare tänkt just att de som håller på och begränsar sina whippets så som en del gör har valt fel ras!
Men när jag läste inlägget så tänkte jag att det ju är precis så det är!
Och eftersom det finns långt över 100 raser att välja bland bara i Sverige så behöver man verkligen inte välja just en whippet, lika lite som man som många äldre damer gjorde när jag var barn; valde en tax (läs: en jakthund) som en ren sällskapshund.
Jag vet även de som köpt husky eller bordercollie eller blandraser med starka inslag av dessa och sedan tycker att hundarna är ”jobbiga” i deras små storstadslägenheter. Hmmm….
Sedan anser JAG att ALLA hundar behöver springa lösa tex men en chihuahuas behov är högst troligt inte lika stort som just en whippets?
Och detta leder mig in på något som kan appliceras på både hundar och hästar; hur mycket enklare och roligare det hade varit för både djur och ägare om ägaren valde rätt ras!
För även hästägare gör ibland de konstigaste val och går sedan runt med en klump i magen, mår dåligt, är rädda för sin häst, försöker begränsa densamma osv.
Jag har raljerat om detta många gånger; ”kärringar” som köper en på tok för temperamentsfull och reaktiv häst som de sedan inte vågar rida annat än i ridhuset och som de dessutom inte förstår gör den ännu mer svårriden av att den står i en grusruta 6-8 timmar om dagen utan möjlighet att göra av med överskottsenergi.
Givetvis kan olyckor hända med alla hundar och hästar och hur väl vi än agerar, hur väl våra djur än passar oss osv men man behöver väl inte börja i fullkomligt ”fel ände” genom att köpa en häst/ hund som redan på pappret ter sig helt olämplig? Visst kan det gå bra men det kan också gå riktigt illa och varför chansa?
Bra inlägg!!
I Sverige har vi en väldigt rigid syn på dethär med lösa hundar. Folk blir vansinniga om de påträffar en lös hund ( även om
Hunden i fråga är superlydig och kommer direkt på inkallning).
Instämmer. En bloggläsare som bor i Frankrike vittnar om en mycket mer avspänd attityd där som fungerar hur bra som helst.
Det verkar som att folk fortfarande inte förstått hur lagen ser ut, troligen för att ordet koppeltvång används så frenetiskt. I våra kvarter går en kvinna med sina superlydiga schäfrar lösa och det är 100 gånger säkrare (och också helt lagligt) för naturen än mina knasbollar i koppel (jag har tappat L en gång och en gång gick flexikopplet av när han såg en kaninrumpa hoppa iväg).
Jag HATAR ordet koppeltvång för 9 av 10 har inte klart för sig vad som EGENTLIGEN gäller.
Som vanligt så ska folk bara ha… varken ridning eller hundägande är en rättighet.
Instämmer. Många är olämpliga av tusen olika anledningar och har ibland inte heller tänkt igenom sitt beslut att skaffa djur alls.
dessa brukar yra om att de agerat med hjärtat o inte hjärnan
Tyvärr ofta samma personer som vägrar sälja ett djur hur olämplig matchning det än är och vilka svårigheter som än föreligger.
För många icke-hundägare så är det väl som för kvinnor som går hem sent – de flesta män är inte ett hot, men man är rädd för alla där i mörkret. Samma med hundarna – vem har tillräcklig koll på sin hund okopplad? Hur ska man kunna veta det? Nu har en ökänd rottis (ökänd för att de tappar honom och han springer omkring vind för våg) på området på landet börjat bli promenerad förbi vår stuga. Om han får tag på en av våra katter så är det ju slut omedelbart.
Sen är det ju så att det finns människor som vi med helt galet pigg schäfer. Vi brukar åka till en inhägnad kohage, men nog fannska någon vara och fågelskåda inhägnat just då. Vi får ju typ aldrig vara någonstans!
Tycker hon inte om att springa i ditt ridhus? Det gör många hundar.
Vi har ju en stor gårdsplan/trädgård men ibland vill man ju ha ännu större ytor och annan miljö.
Strand är mitt tips! Ffa innan badsäsong.
Det tragiska är att folk tror att de har koll på sina djur(häst eller hund). Hundar som släpps lösa i naturen utan att ägarna har koll är inte ok. Sen är det hysteriskt med just koppeltvång, lydnaden ska ju finnas där ändå!
Ser du någon skillnad i att begränsa hundar eller hästar?
Hästar är ju flockdjur, dvs trivs bäst i flock.
De är även gjorda för att kunna dra en repa i hagen….
Mkt kort svar:
Det är svårare att erbjuda stora bra hagar än att rasta en lydig hund lös.
Jag är enormt tacksam över mina egna hagar men fattar att det inte är möjligt för alla att ha samma ”tur”.
Och ja, för den överväldigande majoriteten av hästar är sällskap i hagen bäst men det är inte heller alltid möjligt av olika anledningar. Jag har tex hästar med olika behov nu och vill att den ena ska äta så mycket gräs som möjligt och den andra rent krasst så lite som möjligt eftersom han har haft fång och har PPID.
Jag har sista åren blivit allergisk mot lösa hundar. Egentligen har de nog inte så mkt med hundarna att göra utan mer med deras ägar för att de inte har vardaglig pli på sina hundar utan låter den springa vid för våg och sen tror de att det ska komma när de ropar.
Min pappa har en hund som jag passar i mellan åt, hon går lös på tomten utan staket, hon har en stor tomt hon rör sig runt men för det mesta ligger hon och sover i solen ( hon fyller 11 år i år ). Men hon får aldrig gå lös på promenader utan för tomten helt enkelt för att de inte litar på att hon kommer om hon får nys på något. Annars en väldigt trevlig hund att gå på promenader med, lugn och behaglig gillar att gå långt trots sin ålder.