
När rådande kvalregler i dressyr infördes anfördes som ett skäl att man skulle rensa ut klasserna från ekipage som inte hade där att göra, lite krasst uttryckt.
Nu har systemet funnits i en hel del år och som det ser ut i Skåne i alla fall med det svikande intresset för dressyrtävlande är det ingen risk att klasserna svämmar över av ekipage oavsett kvalité men jag tycker ändå att det var bra att kvalreglerna infördes.
För medan det ibland (med all rätt enligt mig) klagas på det obefintliga uppklassningssystemets negativa konsekvenser så kan jag ibland även ana motsatsen så att säga; ryttare som vill upp i klasserna så fort som möjligt, oaktat resultat, för att kunna stoltsera med att de minsann rider på en viss nivå.
Jag skrattade lite nyligen då en ryttare dagen efter sin debut i MSV A var tvungen att på sociala medier betona att hen ”tävlar på MSV A-nivå”.
Så kvalreglerna är nog bra tänker jag; dels för att undvika att hästar tävlas på en nivå de inte är färdiga för men också för att själva kval-kravet kan vara en liten sporre för ryttaren och ett mål i sig att sträva efter.
Att många vill försöka komma upp i klasserna märks på antal starter, numera är det inte så många starter i msvc men desto fler i msvb1. Tycker msvb1 är ett lite konstigt program, det är kort och känns som att det bara är konstruerat för att kvala i, om man inte sätter bytena är så gott som kört. Vilket väl iofs var tanken med att inte kvala i msvc längre då man gick upp i msvb för att man ridit på tillräckliga proc i msvc och så kunde man inte byta.