Inlägg av

Skrivet

Riktiga vardagshjältar (hundinlägg)

Ibland talar man ju om ”vardagshjältar” och härom dagen såg jag, vad jag skulle vilja utse till just en hjälte, på stan.

Jag tänker på alla LEDAR-hundar; de är väl värda detta epitet menar jag!

Tänk så mycket ansvar de har! Hur de sköter sitt jobb stora delar av dygnet utan att klaga eller kräva varken semester eller övertidsersättning :)!

Och vilken glädje och hjälp de måste utgöra för sina ägare!

Vilken tur att vissa hundar är så läraktiga att de kan jobba på detta förtjänstfulla vis och inte bara jaga bollar och leka med sina ”pipisar”- HEJ SOYA :)!

Skrivet

Onsdag- i djurens värld

I morse var det verkligen full rulle på djurfronten när jag gick ut med Soya.

Att de sedvanliga kaninerna gäckade snabbspringaren är inget ovanligt så det reagerade jag inte på men när vi hade gått en bit så dök plötsligt ett rådjur upp bara kanske 20 meter ifrån oss.

Jag vet inte om Soya trodde att det var en jättehund, en liten häst eller faktiskt ett rådjur men oavsett vilket så löd hon mitt kommando ”NEJ” och sprang inte efter medan rådjuret själv hoppade över ett fårstängsel precis i närheten och försvann ur vår åsyn.

Vi hade inte mer än klarat av detta encounter förrän Soya fick syn på en rovfågel som satt en bit framför oss.

Hon sprang dit så som hon gärna gör och jag tänkte inte mer på det eftersom jag förutsatte att fågeln skulle flyga sin väg- så som fåglarna alltid gör- men denna stackare måste ha skadat vingen/ vingarna på något vis för den flaxade bara helt hjälplöst och kom ingen vart.

Soya visade åter prov på lite lydnad och lät fågeln vara när jag skrek åt henne och sedan fick vi tyvärr lämna det lilla flygfät åt sitt öde.

Det kändes verkligen inte kul att bara gå ifrån en skadad fågel men jag visste ärligt talat inte vad annars att göra.

Att bära iväg med den hade nog inte gått och även om jag hade lyckats vet jag inte vart jag skulle ha gjort av den. Usch!

När vi vände hemåt mötte vi de allt annat än hundrädda fåren- de nästan förföljde Soya utmed staketet och jag undrar om de är lika kaxiga mot alla hundar eller om hon tycks dom så harmlös?

Efter alla dessa djurmöten återstod endast att möta HÄSTARNA som fick sin frukost och sedan bar det av till jobbet.

Eftermiddagen innehöll inte så mycket häst faktiskt eftersom Archie fick en av sina inte så ofta förekommande ”hel-vilodagar”- han fick gå ut i hagen tillsammans med Dellis (i var sin hage ska jag kanske säga) och själv åkte jag hem för att hålla kväll!

Den fina men skadade fågeln :(.

Hade ingen aning om detta med salmonellan men eftersom Soya aldrig frivillig skulle ens doppa en tå i något vatten alls så behöver jag inte oroa mig.

De nyfikna förföljarna!

Skrivet

Speciella annonser del 352, åldern HAR betydelse (tycker jag)


Utan att känna ovanstående häst det minsta måste jag ändå säga att jag blir väldigt tveksam då man marknadsför en blott 5 årig häst som ”passande förstahäst” och dessutom påstår att den är ”väl grundriden”.

Nu är förvisso allt relativt och det jag kallar väl grundriden kanske någon annan tycker något helt annat om men ändå….hur mycket/ länge hinner man utbilda en (om än superbegåvad) 5-åring?

Visst….Archie gick LA när han var 5 år men dels vill jag inte påstå att det är speciellt vanligt och dels skulle jag ändå inte anse att han DÅ var en lämplig första-häst för någon som aldrig haft häst förut.

Och det är väl där det går fel många gånger misstänker jag; orutinerade människor köper en ung (läs: oftast billig) häst som de hoppas/ tror att de ska kunna utbilda på egen hand och så går det som det går- dvs inte speciellt bra.

Är man inte så kunnig är det bättre att köpa en mer ”förlåtande” häst, en ”ringräv” som kan HJÄLPA ryttaren snarare än STJÄLPA den.

Skrivet

Om hund och hästdjävlar eller mina barn och andras ungar

Härom dagen kom vi på jobbet att prata om vad man inte ska säga till en djurägare.

Jag delade med mig av ett exempel från i vintras då en man i min egen ålder, och tro det eller ej, SJÄLV HUNDÄGARE, inledde en ”konversation” med mig genom att kalla Soya ”hunddjävel”.

Vi kom ridande på vägen utanför hans hus, Soya sprang helt stillsamt bredvid Archie men tydligen fick blotta åsynen av en LÖS hund honom att skrika något i stil med ”måste du rida här med din hunddjävel”.

Och låt mig säga så här:

Det var heeeelt fel sätt att tilltala mig och det finns inte den kommentaren som därefter hade kunnat rätta till vad han nyss hade kallat Soya.

Själv är jag inte den som skräder orden precis men att kalla mina djur för hund eller hästdjävel finns liksom inte på kartan.

Visst skulle jag i AFFEKT kunna säga om tex NÅGON ANNANS häst ”tror du inte hästdjäveln slet sig och skenade ut från hagen” men dels skulle det som sagt rätt mycket till för att jag skulle häva ur mig något sådant och dels hade jag aldrig sagt det till hästens ägare utan möjligen till någon annan som jag beklagade mig för.

I förra stallet hade vi tidigare en, vad ska jag kalla det….”person med mycket bristande social kompetens” kanske…och hon kunde mycket väl skrika ”hästdjävel” åt sitt kuvade djur.

Själv rös jag alltid inombords när jag hörde detta men bedömde också att personen var så pass opåverkbar att det inte hade varit lönt att säga till.

Tack och lov förstår i vart fall inte djuren själva skillnaden på ”min världsmästare” (Archie:)) eller ”djävla kräk”- i alla fall inte om man säger båda med en neutral eller vänlig röst.

Men som sagt; kalla inte mina djur för DJÄVLAR eller dylikt- då blir jag som en tigrinna och DET mina vänner….är inte roligt!

Skrivet

Tisdag- som förgjort

Väderguden håller verkligen på och retar mig allt vad som går!

”Givetvis” regnade det i morse när jag steg upp men som tur är slutade det lagom till att jag skulle gå ut med Soya- det var ju snällt!

Men sedan var det dags för nästa spratt!

Min ursprungsplan var att sluta tidigare och rida ut med djuren men jag hann knappt byta om till stallkläderna förrän regnet började vräka ner.

Jaha….”över till plan B” tänkte jag- ”jag kan hoppa i ridhuset”.

Medan jag bar in lite av regn dyngsura hinder i ridhuset fick jag veta att en dressyrträning som egentligen skulle ha hållits utomhus var flyttad in i vårt ridhus just pga regnet!

Nu kunde jag rida i alla fall men man vet ju själv hur kul det är att bli ”störd” av andra när man har betalat dyra pengar för sin träning så det kändes inte direkt som läge för att genomföra en hoppträning big size.

Några språng blev det dock innan Archie fick gå hem till sig igen och jag kunde fara hemåt efter ännu en dag förbannandes regnet!

Skrivet

Speciella annonser del 351, ridskolealternativ?

Som synes marknadsför sig detta företag som ”steget efter ridskolan” och jag tror absolut på idén.


Jag har sett alltför många lektionsryttare som trots uppemot 5 år eller mer på ”vanlig” ridskola nästan inte utvecklas alls utan är på en ytterst ”basic” nivå medan de troligen hade förbättrat sig hur mycket som helst om de red mer än den där gången i veckan och dessutom nästan alltid fick rida på en och samma, välutbildade häst.

Min egen erfarenhet från när jag red på ridskola var att man ibland men inte alltid (tyvärr) hann ”känna in känslan” de kanske 10-15 sista minuterna på lektionen men sedan dröjde det ju en hel vecka tills man fick ”chansen” igen och då hade så klart aha-upplevelsen sedan länge försvunnit.

Mitt ”genombrott” vill jag påstå kom då jag fick rida en privathäst som på inget sätt var ”lätt” eller speciellt välutbildad men jag fick i alla fall NÖTA på det stackars djuret mer eller mindre varje dag :).

Att rida en gång i veckan är helt enkelt aldeles för lite och att dessutom, som på många ridskolor, ständigt tvingas byta häst gör ridningen till en ÄNNU svårare sport än vad det behöver vara (som ni vet anser jag att det är svårt nog ÄNDÅ).

Skrivet

Nu är det slutjoggat (tror jag)

Nu har jag efter väldigt moget övervägande beslutat mig för att sluta med de alltid hatade och aldrig efterlängtade mil-löpningarna i Skrylle.

Jag tycker verkligen att jag har gett detta projekt en ärlig chans i nästan ett års tid men jag kan bara inte känna annat än motstånd och tvång varje gång det är dags att bege sig ut i löparspåret.

Det är tråkigt och jobbigt helt enkelt och nu har jag bestämt mig för att sluta att plåga mig både mentalt och fysiskt.

Om ni kommer ihåg så började jag ju med denna motionsform för att öka min kondition när Archie hade en riktig seg-dipp förra hösten och då för att lättare orka rida honom.

Nu är denna seghet borta sedan länge och även om det är roligt att ha kondis nog att springa en mil så får jag inse: det är inte för mig!

Livet är för kort och innehåller ÄNDÅ för många måsten för att jag frivilligt ska lägga mer tid på något som jag ogillar så pass mycket och både Soya och jag får ju motion även utan detta springande.

Vi går ju nu dessutom mot tristare tider och att jag ska uthärda en vinter till pulsande i snö bara för att ha löpningen avklarad- tack men nej tack!

Skrivet

Måndag- som vanligt igen

Jaha, då var första arbetsdagen efter semestern avklarad och det var som om jag aldrig varit ledig.

Allt var precis som vanligt och det var roligt att återse de kära kollegorna.

”Givetvis” har det regnat även idag och då var det otroligt skönt att ha vårt fina ridhus att ”krypa in” i.

Archie fick ett längre men mycket bra dressyrpass- verkligen kul!

Just idag blev det eftermiddagsridning och eftersom det regnade var vi nog som mest 10 ekipage i ridhuset.

Jag gillar ju inte trängsel men Archie är tack och lov inte lika kinkig som ägaren :).

Skrivet

Veckan som gått

Med risk för att verka tjatig så måste jag skriva att ännu en vecka har förflutit i raketfart och utan att jag knappt kan komma ihåg vad jag har gjort.

Mycket tid har så klart spenderats med hund och hästaktiviteter, jag har tillbringat ganska många timmar både i det egna stallet och hos NN.

Det har varit varit väldigt skönt att kunna ta sig tid att bara gå runt och snacka med folk utan någon tid att passa- i vanliga fall far jag ibland fram som ett jehu och träffar vanligtvis inte heller någon när jag rider på morgonen.

Under den gångna veckan har jag också passat på att ”göra vid” min bil- den har både blivit tvättad, rengjord invändigt och fått utbytt lite saker som ”sjöng på sista versen”.

Det har varit skönt att slippa fixa med detta när jag jobbar- då finns inte riktigt tiden till att vara utan bil eller att sitta och vänta på att den ska bli färdig.

Om jag ska sammanfatta inte bara veckan utan hela semestern som nu tar de sista flämtande andetagen så har det verkligen varit skönt att vara ledig även om tex vädret inte riktigt motsvarat mina förväntningar.

Jag har inte solat en enda dag och det kan jag inte minnas när det senast hände på en sommarsemester.

Alla mygg och hästflugebett hade jag också gärna sluppit- jag är översållad av kliande bulor av varierande storlek och det ser varken roligt ut eller känns behagligt.

Nåja…ni läsare har i alla fall varit flitiga med att läsa och kommentera och det är så klart roligt och gör att man vill fortsätta sitt dravel.

Förhoppningsvis kommer det många nya roliga (?) inlägg även framöver- kom gärna med tips på vad ni vill läsa om!